5. Miljöpåverkan från livsmedel
5.4 Fisk, kräftdjur, blötdjur
Statistiken för fisk-, kräft- och blötdjurskonsumtionen för år 2000 ger en skattning på 9 kg per capita. Där ingår dock inte färsk fisk.
Fiske och fiskodling har många specifika miljöeffekter som inte förekommer vid framställning av andra slags livsmedel. När det gäller fiske har en del av dessa att göra med effekten på fiskade bestånd och på bestånd av bifångstarter. Andra effekter av fiske på det marina ekosystemet är att man tar ut biomassa från vissa nivåer i näringsvävarna. En del av fångsten är av vissa skäl oönskad och slängs överbord. Många arter överlever inte en sådan behandling. Andra miljöeffekter av fiske är utsläpp av avgaser från dieselförbränning, utsläpp av bioaktiva ämnen från båtbot- tenfärger och påverkan på bottnar av släpande redskap, t.ex. trålar. (1) Fiskodling orsakar miljöpåverkan både genom foderproduktionen, som ofta baseras på fiskmjöl, och genom övergödning och utsläpp av t.ex. antibiotika i ekosystemen i närheten av kassarna.
Vi har inte hittat många studier om fisk, bara en om torsk, en om musselfram- ställning och en om sillframställning. De två sistnämnda är inte gjorda i Sverige men vi tar ändå med dem eftersom fiskstudierna är så få.
Området fisk, kräftdjur och blötdjur är dåligt analyserat när det gäller miljö- påverkan. Egentligen finns det bara en komplett studie från Sverige och den handlar om Östersjötorsk. Den omfattar frysta fiskfiléer från fisk fiskad i Sverige. Produkten är visserligen stor, men resultaten kanske inte är repre- sentativa för de delar av fiskkonsumtionen där importerade produkter ingår eller för produkter som är beredda på andra sätt än genom enbart nedfrys- ning. Den odlade fisken får också allt större betydelse och den har inte stu- derats ur ett livscykelperspektiv.
Av de få studierna kan man dock se att fisket kan dominera när det gäller miljöpåverkan. Frågan är i vilken mån dessa resultat kan användas för en generalisering? Energiförbrukning för fiske verkar variera stort. Från en undersökning av strömmingsfisket i Östersjön kunde man t.ex. se en varia- tion i bränsleåtgången på mellan 0,11–0,56 l per kg landad fångst, beroende på om strömmingen fiskats vid kusten eller till havs med trålare. Liknande siffror får man för sill. Översatt i energitermer innebär det att strömmings- fiske kan var upp till en faktor 10 energieffektivare än medeltorskfisket.
5.4.1 Torsk
Ziegler (1, 28) et al. (29) studerade torsk fiskad i Östersjön av svenska fiskare. Resultaten presenterades i en licentiatavhandling. Den funktionella enheten är 400 gram djupfryst torsk. Fisken har följts från fisket genom process- industrin där den fileas, fryses och förpackas i block om 400 g. Den har där- efter följts till grossist, butik och slutligen hushållet. I hushållet tillagades fisken i ugn och man antog att spill efter processindustrin var noll. Resurs- förbrukning och utsläpp kvantifierades och resultaten presenteras som bidrag till växthuseffekten, försurningen, övergödningen, ekotoxicitet och bildande av marknära ozon. Energi- och resursanvändning beräknades också.
Det viktigaste resultatet från studien är att fisket stod för den största miljöpåverkan. Fisket stod för 75 % av energianvändningen och 88 % av kol- dioxidekvivalenterna. Den viktigaste faktorn var dieselåtgången ombord. Ziegler finner också att det är stor skillnad i bränsleåtgång mellan garn- och trålfiske. Vid trålfiske går det åt 1,5 liter drivmedel per kg landad fångst och
vid garnfiske 0,4 liter per kg landad fångst. Undersökningen av bränsleåt- gången bygger på egna enkäter eftersom Ziegler finner att den officiella sta- tistiken inte kan användas då den är alltför aggregerad. Medelvärdet för torsk fångad i Östersjön blir 1,0 liter bränsle per kg landad fisk, eller 38 MJ, vilket ger koldioxidutsläpp på 2,6 kg. Det är också skillnad mellan garn- och trål- fiske när det gäller bottenpåverkan och mängd fisk m.m. som kastas över- bord. Vid trålfiske påverkas i genomsnitt 700 m2botten per 400 g torskblock, vid garnfiske antogs att det inte förekommer någon bottenpåverkan. Mäng- den kastad fångst per ton landad torsk är 80 kg vid trålfiske och 50 kg vid garnfiske. Efter fisket är det hemtransporterna som påverkar mest i Zieglers analys. Tillagningen har också betydelse, man har antagit att fisken tillagas i ugn, vilket kräver mest energi. Andra tillagningssätt var mindre energikrä- vande. Den totala energianvändningen under hela livscykeln blev ca 95 MJ per kg tillagad torsk. Utsläppen av koldioxidekvivalenter (ur ett 100-årsper- spektiv) blev ca 7 kg per kg tillagad torsk.
Slutsatser av studien är att det är viktigt att resurseffektivisera fisket. Dit hör utbildning i bränslesnål körning och alternativa fångstredskap. Likaså är det viktigt att utnyttja den fångade fisken väl och undvika svinn i hanterings- kedjan.
5.4.2 Musslor
En livscykelinventering av miljöpåverkan från produktionen av musslor gjor- des av Mundt Andersson D. et al. (30) i Danmark. Systemgränsen började vid musselskörden i Limfjorden och slutade då avfallet forslades bort från hushållet. I studien ingick beredning av musslorna, förvaring, förpackning och transporter. Den funktionella enheten var 1 kg frusna färdigpreparerade och förpackade musslor med en vattenhalt på 7,5 %.
Koldioxidutsläppen blev 1,26 kg per kg musslor. Av 10,7 kg fångade musslor blev 9,97 kg avfall (skal). Bifångsterna anses små. Uttaget bidrar inte till att äventyra musselbeståndet, men bottenpåverkan vid skrapningen är avsevärd. Musslorna lever av näring från havet vilket är positivt eftersom Limfjorden är övergödd.
5.4.3 Sill i glas
Ritter, Christensen och Seirsen (31) kartlade resursanvändning och utsläpp under livscykeln för sill i glas. I studien, som var ett examensarbete, under-
sökte man sill som produceras och konsumeras i Danmark. Den funktionella enheten var 0,205 kg konserverade sillfiléer. I studien tittade man på fiske, konservering, förpackningar, transporter och konsumentfasen. Resultaten redovisas bl.a. som energianvändning och utsläpp av ämnen som påverkar klimatet.
Resultaten visar att fisket står för den största delen av miljöpåverkan. Den totala energianvändningen blir 21 MJ per kg sill. Av dessa står fisket för 13 MJ. Fisket står också för 53 % av utsläppen av växthusgaser.
5.5 Mjölk, fil
Per capita-konsumtionen av mjölk och fil var 139 kg år 2000. Den största produkten är konsumtionsmjölken, totalt 108 kg. Konsumtionen av yoghurt ökar dock kraftigt och var 16 kg per capita år 2000. Det finns ett antal miljöanalyser med ett livscykel- perspektiv, och de gäller alla konsumtionsmjölk.
Resultaten från tre studier av konsumtionsmjölk visar entydigt att den allra största andelen av miljöpåverkan över livscykeln förekommer i primärpro- duktionen. För vissa typer av påverkan kan även förpackningar, mejeri eller hemtransporter ha betydelse. En av studierna har jämfört konventionell pro- duktion med ekologisk och en jämför mejerier av olika storlek. Bägge studi- erna visar att det inte självklart går att säga vilka produktionssystem som har minst miljöpåverkan. Mjölk är generellt ett energisnålt livsmedel och medför inga stora växthusgasutsläpp per liter jämfört med andra animaliska livsme- del, t.ex. vissa typer av kött. Att mjölk analyserats noggrant är bra. Det är en förutsättning för att analysera mjölkprodukter för vilka konsumtionen ökar, som sura mjölkprodukter med inslag av bär eller frukt.
5.5.1 Mjölk 1
I en studie gjord i slutet av 1990-talet jämför Cederberg och Mattsson ekolo- gisk och konventionell mjölkproduktion på två svenska gårdar (32). Studien användes i två doktorsavhandlingar (15, 23). Gårdarna i studien ansågs repre- sentativa för svensk mjölkproduktion Den ekologiska gården producerade enligt KRAV:s regler. Den funktionella enheten i studien var 1 000 kg energi- korrigerad mjölk, som följdes fram till dess att den lämnade gården. Studien inkluderade foderproduktion och transporter av foder. Eftersom KRAV:s reg- ler inte omfattar dessa steg, anses de inte avgörande för att undersöka skill-
nader mellan ekologisk och konventionell mjölk. I studien studeras skillna- der i energi-, material- pesticid- och markanvändning. Även utsläpp av ämnen som försurar, övergöder, värmer upp eller bryter ned ozonskiktet studerades.
Resultaten visar att energianvändningen skiljer mellan de bägge produk- terna. Utsläppen av växthusgaser uppvisar däremot så små skillnader att de ligger inom ramen för osäkerhetsmarginalen. Den primära energiåtgången per kg mjölk blir 3,6 MJ per kg i det konventionella systemet och 2,5 MJ per kg i det ekologiska. I bägge systemen ligger växthusgasutsläppen, uttryckta i koldioxidekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) på ca 1 kg per kg mjölk. Huvuddelen av växthusgasutsläppen kommer inte från energianvändningen utan från husdjurens metabolism och hanteringen av stall- och handelsgöd- sel. I fråga om användning av bekämpningsmedel är den ekologiska mjölken överlägsen. Där används mycket mindre bekämpningsmedel i foderproduk- tionen. Det importerade sojamjölet från Brasilien till det konventionella systemet gör att bekämpningsmedel som förbjudits i Sverige ingår i produk- tionssystemet.
Den ekologiska mjölken orsakar också mindre utsläpp av försurande ämnen och förbrukningen av fosfor är lägre. Markanvändningen är däremot större än i det konventionella systemet. Författarnas egna slutsatser är att den ekologiska mjölkproduktionen har märkbara miljöfördelar, främst beträf- fande pesticidanvändning och fosfortillförsel. När det gäller annan miljöpå- verkan behöver bägge systemen förbättras. Man poängterar också att mark- påverkan behöver skildras bättre med hänsyn till biodiversitet och erosion.
5.5.2 Mjölk 2
Hogaas Eide (33) analyserade miljöpåverkan över livscykeln för tre typer av mjölk konsumerade och producerade i Norge. Studien ingick i en doktors- avhandling (34). Mjölken kom från mejerier av olika storlek. Den följdes från primärproduktionen till konsumenten. Avfallshantering ingick också. Den funktionella enheten var 1 000 liter mjölk levererad till konsument.
Resultaten visar att foderproduktionen stod för stora delar av energi- användningen, för två av de studerade systemen uppgick den till 90 %. Total energianvändning per liter levererad mjölk var 3,6 MJ för det största meje- riet, 3,9 MJ för det mellanstora mejeriet och 6,3 MJ för det lilla mejeriet. Bidrag till övergödning och försurning kom mest från primärproduktionen. Växthusgasutsläppen, uttryckta som koldioxidekvivalenter (ur ett 100-
årsperspektiv) dominerade också i samma fas i livscykeln. De totala utsläp- pen av växthusgaser blev ca 0,5 kg per liter mjölk, något högre för det lilla mejeriet. Bildningen av marknära ozon dominerade vid hemtransporterna av mjölk från affären. Man antog att kunden körde bil till affären och där hand- lade 20 kg mat. Slutsatsen är att småskaligt inte självklart är miljövänligare än storskaligt. Författaren reserverar sig dock mot generella slutsatser om hur miljöpåverkan och industriell skala förhåller sig till varandra.
5.5.3 Mjölk 3
En livscykelanalys av mjölk gjordes under 2002 på uppdrag av Svensk Mjölk. Den ingick i ett projekt, LCA livsmedel, som genomfördes på initiativ av LRF (24). Den funktionella enheten i analysen var 1 kg mellanmjölk som följdes från odling av råvaror tills den ställdes in i kylen i hushållet. Resulta- ten redovisas som energianvändning, markanvändning och utsläpp av ämnen som påverkar klimatet, försurningen, övergödningen och bildandet av marknära ozon.
Resultaten visar att det är primärproduktionen med odling av foder och uppfödning står för den allra största miljöpåverkan. För energianvändningen spelade förpackningen en viss roll. Den totala energianvändningen blev ca 6 MJ per kg mjölk hos konsumenten. Utsläppen av koldioxidekvivalenter (ur ett 100-årsperspektiv) blev ca 0,9 kg. Förbättringspotentialerna finns inom gödselhanteringen där man kan begränsa kväveförlusterna. Även utfodringen kan man optimera genom t.ex. mer betesdrift.