Annan statistik

Svenskt Vatten AB samlar in uppgifter från vattenverken i kommunerna. Enligt uppgift planerar företaget att under 2003 göra driftsstatistik tillgänglig på sin hemsida (19). Debiterad mängd dricksvatten till industriell verksam- het, företag och handel kommer att ingå i redovisningen. Det finns ingen sta- tistik för år 2000 (20).

3.3.3 Beräkningar för år 2000

Vi redovisar beräkningar avseende energianvändning, utsläpp av koldioxid och vattenanvändning. För avfall finns i dag ingen aktuell statistik. Energi och koldioxid

Energianvändning inom livsmedelsindustrin och koldioxidutsläpp relaterade till dessa framgår av Tabell 5. Uppgifterna har tagits fram av SCB på uppdrag av författarna till rapporten. De grundas på en undersökning om industrins inköpta och egenproducerade energimängder för år 2000. I tabellen redovisas också andelarna el och koldioxidutsläpp.

Den totala energianvändningen uppgick år 2000 till 6,71 TWh. Man kan se att det används mycket energi inom bageri- (SNI 15810), mejeri- (SNI 15512) och sockertillverkning (SNI 15830). Tillsammans står de tre bran- scherna för 35 % av livsmedelsindustrins totala energianvändning. Andelen el inom livsmedelsindustrin varierar från 10 % inom sockerindustrin till 89 % inom branschen ”råsprit ur jästa råvaror”.

Koldioxidutsläppen har också räknats fram av SCB. Emissionsfaktorerna finns i Bilaga 2. De totala utsläppen år 2000 uppgick till 931 000 ton kol- dioxid. Två branscher står för 33 % av de totala utsläppen, nämligen socker- industrin (SNI 15830) och matbrödstillverkningen (SNI 15810).

Tabell 5.Livsmedelsindustrins (SNI 15) energianvändning, koldioxidutsläpp och elanvändning exklusive drivmedelsanvändning år 2000. Källa: SCB, beräkningar med utgångspunkt från inköpta och egenproducerade energimängder.

B

Brraannsscchh SSNNII 9922 TTWWhh ttoottaalltt

A Annddeell eell,, aavv ttoottaall e enneerrggii T TWWhh eell CCOO22,, ttoonn ttoottaalltt A Annddeell C COO22 ffrråånn eell C COO22 ttoonn ffrråånn eell Kreatursslakt 15111 0.19 57% 0,11 19 718 19% 3746 Styckning av kött 15112 0.16 48% 0,08 15 954 16% 2553

Fjäderfä slakt, beredning och

hållbarhetsbehandling 15120 0.08 46% 0,04 13 179 10% 1318

Charkuteri och annan

köttvarutillverkning 15130 0.51 55% 0,28 61 672 16% 9868

Beredning av fisk och

fiskprodukter 15200 0.13 43% 0,06 19 340 10% 1934

Beredning av potatis 15310 0.26 24% 0,06 45 286 5% 2264

Juice och safttillverkning 15320 0.07 55% 0,04 9 969 14% 1396

Annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt

bär och grönsaker 15330 0.14 55% 0,08 18 888 14% 2644

Utvinning av råa vegetabiliska

och animaliska oljor och fetter 15410 0.07 17% 0,01 7 543 6% 453

Framställning av raffinerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (ej av fisk eller

däggdjur) 15420 0.29 70% 0,20 29 262 24% 7023 Matfettstillverkning 15430 0.10 45% 0,04 10 945 14% 1532 Osttillverkning 15511 0.25 52% 0,13 32 923 13% 4280 Annan mejerivarutillverkning (utom ost) 15512 0.74 63% 0,47 69 509 23% 15987 Glasstillverkning 15520 0.06 86% 0,05 3 496 48% 1678

Mjöltillverkning (ej potatismjöl) 15611 0.08 88% 0,07 4 224 54% 2281

Tillverkning av frukostflingor,

mixer etc. 15612 0.06 55% 0,03 6 448 16% 1032

Stärkelsetillverkning 15620 0.14 32% 0,04 18 588 8% 1487

Beredda fodermedel 15710 0.12 52% 0,06 12 172 18% 2191

Mat till sällskapsdjur 15720 0.02 43% 0,01 2 113 17% 359

Mjukt matbröd och färska

bakverk 15810 0.67 50% 0,33 86 112 13% 11194

Knäckebrödstillverkning 15821 0.10 79% 0,08 8 982 31% 2784

Kex och konserverade bakverk 15822 0.08 47% 0,04 11 768 11% 1294

Sockertillverkning 15830 0.96 10% 0,10 217 448 2% 4349

Sockerkonfektyrer 15841 0.26 17% 0,04 47 425 3% 1423

Choklad och chokladkonfektyr 15842 0.16 61% 0,10 13 163 25% 3291

Pastaprodukter 15850 <0.01 100% <0,01 16 100% 16

Te och kaffe 15860 0.05 45% 0,02 6 048 12% 726

Senap, ketchup, kryddor etc. 15870 0.04 33% 0,01 7 386 7% 517

Homogeniserade livsmedelpreparat, inkl.

forts. Tabell 5

Vatten

Vattenanvändningen inom livsmedelsindustrin framgår av Tabell 6. Uppgif- terna har tagits fram av SCB på uppdrag av författarna till rapporten. De grundas på en undersökning om industrins vattenanvändning för år 2000 (18).

Av Tabell 6 framgår att det är inom tillverkningen av råa oljor och fetter (SNI 15410) som mest vatten används, 22 449 000 m3_{, vilket är 32 % av hela} vattenuttaget inom livsmedelsindustrin. Charkuterierna och köttvaruin- dustrin (SNI 1530) bidrar med 8 %, vilket är ungefär lika mycket som mejeri- varutillverkningen (SNI 15512) förutom ost.

Bransch SNI 92 TWh totalt Andel el, av total energi TWh el CO2, ton totalt Andel CO2 från el CO2 ton från el

Andra livsmedel (soppor,

buljonger, jäst, bakpulver mm) 15890 0.28 34% 0,10 44 246 8% 3540

Destillerade alkoholhaltiga

drycker 15910 0.03 69% 0,02 3 699 22% 814

Råsprit ur jästa råvaror 15920 0.06 89% 0,06 3 502 55% 1926

Cider och andra fruktviner 15940 0.02 38% 0,01 2 793 7% 196

Öl 15960 0.14 40% 0,06 24 328 8% 1946

Malt 15970 0.09 38% 0,04 13 591 9% 1223

Mineralvatten och läskedrycker 15980 0.30 38% 0,11 39 252 10% 3925

Summa 6,71 44% 2,97 931 448 11% 103 241 B Brraannsscchh SSNNII 9922 TTWWhh ttoottaalltt A Annddeell eell,, aavv ttoottaall e enneerrggii T TWWhh eell CCOO22,, ttoonn ttoottaalltt A Annddeell C COO22 ffrråånn eell C COO22 ttoonn ffrråånn eell

Tabell 6. Industrins vattenuttag år 2000, livsmedelsindustrin (SNI 15) Källa: SCB, 2001. Industrins vattenanvändning (8)

SNI 92 Bransch 1 000 m3

15111 Kreatursslakterier 1 789

15112 Köttstyckerier 1 137

15120 Fjäderfäslakterier 1 437

15130 Charkuterier och annan industri för köttvaror 5 747

15200 Fiskberedningsindustri 654

15310 Potatisindustri 1 860

15320 Juice- och saftindustri 735

15330 Annan frukt-, bär- och grönsaksindustri 714

15410 Industri för råa oljor och fetter1 _{22 449}

15420 Industri för raffinerade oljor och fetter1 _..

15430 Matfettsindustri 4 548

15511 Ostindustri 2 101

15512 Annan mejerivaruindustri (utom ost) 5 293

15520 Glassindustri 236

15611 Kvarnar 55

15612 Tillverkning av frukostflingor, mixer m.m. 33

15620 Stärkelseindustri 819

15710 Industri för beredda fodermedel 82

15720 Industri för mat till sällskapsdjur 65

15810 Bagerier 1 481

15821 Knäckebrödsindustri 74

15822 Industri för kex och konserverade bakverk 162

15830 Sockerindustri 3 610

15841 Sockerkonfektyrindustri 337

15842 Choklad- och chokladkonfektyrindustri 421

15850 Industri för pastaprodukter 0

15860 Kaffe- och teindustri 60

15870 Industri för senap, ketchupkryddor och andra smaksättningsmedel2 ₃₄₈ 15880 Industri för homogeniserade livsmedelsprep inkl dietmat2 _..

15890 Annan livsmedelsindustri 5 286

15910 Spritdrycksindustri 241

15920 Råspritsbrännerier3 _{1 725}

15930 Vinindustri 0

15940 Cider- och annan fruktvinsindustri3 _..

15950 Industri för andra icke-destillerade jästa drycker 0

15960 Ölbryggerier 1 606

15970 Mälterier 541

15980 Mineralvatten- och läskedrycksindustri 3 436

Summa 69 082

1. Uppgifterna för SNI 15410 och 15420 redovisas av sekretesskäl tillsammans 2. Uppgifterna för SNI 15870 och 15880 redovisas av sekretesskäl tillsammans 3 . Uppgifterna för SNI 15920 och 15940 redovisas av sekretesskäl tillsammans

I Tabell 7 kan man se vattenanvändningen i de branscher som producerar insatsvaror till livsmedelssektorn. Den största användningen förekommer inom industrin för gödselmedel och kväveprodukter, SNI 24150.

Tabell 7.Industrins vattenuttag år 2000, industri som producerar vissa insatsvaror till livsmedelssektorn (SNI 15) Källa SCB, 2001. Industrins vattenanvändning 2000 (8).

SNI 92 Bransch 1000 m3

21219 Övrig industri för pappers- och pappförpackningar 890

24150 Industri för gödselmedel och kväveprodukter 11 197

24200 Industri för bekämpningsmedel och a lantbrukskemiska produkter 10

25220 Plastförpackningsindustri* 1 127

26131 Industri för buteljer och glasförpackningar* ..

29130 Industri för kranar och ventiler 223

29230 Industri för maskin o apparat f kyla och ventilation, ej hushåll 480 29711 Industri för kyl- och frysskåp, tvättmaskiner och vitvaror 949 29720 Industri för icke-elektriska hushållsmaskiner och -apparater 33

*Uppgifterna för SNI 25220 och 26131 redovisas av sekretesskäl tillsammans.

Kemikalier

Kemikalieinspektionen har inom ramen för detta uppdrag sammanställt ett utdrag ur produktregistret om användningen av kemiska produkter som innehåller vissa farliga ämnen. Det gäller framför allt CMR-ämnen, dvs. ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplant- ningsstörande samt ämnen som är långlivade, bioackumulerande och giftiga (PBT/vPvB). Dessutom ingår produkter som innehåller metallerna kvick- silver, bly och kadmium. Anledningen till att just dessa ämnen är intressanta är att de skall fasas ut. CMR-ämnen skall vara utfasade 2007. Nya organiska ämnen, dvs. ämnen som inte fanns på marknaden 1981, med PB-egenskaper skall vara utfasade 2005. Övriga organiska ämnen med vPvB-egenskaper skall vara utfasade 2010. Övriga organiska ämnen med PB-egenskaper skall vara utfasade 2015. Kvicksilver skall vara utfasat 2003, enligt nuvarande mål- formulering, kadmium och bly ska vara utfasat 2010 (delmål 3 till Giftfri miljö).

I Bilaga 3 finns mer information om ämnena och om hur körningen i pro- duktregistret har gjorts. I Tabell 8 redovisas resultaten för livsmedelsin- dustrin, SNI 15. I dryckes- och livsmedelsindustrin används kemiska pro-

dukter som innehåller CMR-ämnen då främst som smörjmedel, rengörings- och desinfektionsmedel eller kalkborttagningsmedel. Kemiska produkter med potentiella vPvB-ämnen används främst som smörjmedel, rengörings- medel eller antioxidantmedel.

Två ämnen står tillsammans för huvuddelen av användningen. Det ena, med CAS-nr 75-56-9, kallas även Propylenoxid och Metyloxiran och används som lösningsmedel. Det har visat sig vara cancerframkallande i djurförsök. Användningen omgärdas därför av krav på försiktighetsåtgärder. Det andra ämnet, med CAS-nr 111138-60-6, heter även Trimethylolpropane caprylate caprate och används som smörjmedelstillsats, smörjmedel eller basolja. (CAS-nr är ett registreringsnummer som tilldelats av Chemical Abstract Ser- vices (CAS), Columbus, Ohio, för att identifiera enskilda ämnen som t.ex. kan ha flera olika handelsnamn.)

Tabell 8. CMR-ämnen och potentiella PBT/vPvB-ämnen som ingår i kemiska pro- dukter som används inom dryckes- och livsmedelsindustrin år 2001. Källa: KemI.

I tabell 8 visas bl.a. förekomsten av potentiella PBT/vPvB-ämnen. Tabellen redovisar poten- tiella PBT-ämnen upptagna på OSPAR-listan, och ECB:s 125-lista eller ämnen som åter- finns på den danska Miljöstyrelsens QSAR-lista över potentiella PBT/vPvB-ämnen, se vidare Bilaga 3.

Typ av ämne CAS-nr Namn Kvantitet

(ton ämne)

CMR 75-56-9 Oxirane, methyl- 358,08

CMR 1313-99-1 Nickel oxide 12,00

CMR 106-97-8 Butane 0,21

CMR 625-45-6 Acetic acid, methoxy- 0,08 PBT/vPvB 25013-16-5 Phenol, (1,1-dimethylethyl)-4-methoxy- 3,18 PBT/vPvB 1330-78-5 Phosphoric acid, tris(methylphenyl) ester 0,27 PBT/vPvB

9016-45-9 Poly(oxy-1,2-ethanediyl), .alpha.-(nonylphenyl)-

.omega.-hydroxy- 0,10

PBT/vPvB

84-69-5 1,2-Benzenedicarboxylic acid, bis(2-

methylpropyl) ester 0,02 PBT/vPvB 80-05-7 Phenol, 4,4'-(1-methylethylidene)bis- < 0,01 PBT/vPvB 497-39-2 Phenol, 2,4-bis(1,1-dimethylethyl)-5-methyl- < 0,01 PBT/vPvB

11138-60-6 Decanoic acid, ester with 2-ethyl-2-

(hydroxymethyl)-1,3-propanediol octanoate 65,84 PBT/vPvB 91081-53-7 Rosin, reaction products with formaldehyde 4,10 PBT/vPvB _83846-43-9 Benzoic acid, 2-hydroxy-, mono-C>13-alkyl

derivs., calcium salts (2:1) 2,72 PBT/vPvB 128-39-2 Phenol, 2,6-bis(1,1-dimethylethyl)- 2,14 PBT/vPvB 128-37-0 Phenol, 2,6-bis(1,1-dimethylethyl)-4-methyl- 1,80 PBT/vPvB

6683-19-8

Benzenepropanoic acid, 3,5-bis(1,1- dimethylethyl)-4-hydroxy-, 2,2-bis[[3-[3,5- bis(1,1-dimethylethyl)-4-hydroxyphenyl]-1- oxopropoxy]methyl]-1,3-propanediyl ester

0,70

PBT/vPvB 25155-30-0 Benzenesulfonic acid, dodecyl-, sodium salt 0,55 PBT/vPvB

6386-38-5 Benzenepropanoic acid, 3,5-bis(1,1-_{dimethylethyl)-4-hydroxy-, methyl ester} 0,54 PBT/vPvB

118-82-1 Phenol, 4,4'-methylenebis[2,6-bis(1,1-

dimethylethyl)- 0,50

PBT/vPvB

84-61-7 1,2-Benzenedicarboxylic acid, dicyclohexyl_ester 0,47 PBT/vPvB 68937-41-7 Phenol, isopropylated, phosphate (3:1) 0,38 PBT/vPvB

91696-73-0 Benzenesulfonic acid, C14-44-branched and

linear alkyl derivs., calcium salts 0,34 PBT/vPvB 26898-17-9 Benzene, methylbis(phenylmethyl)- 0,19 PBT/vPvB 127-47-9 Retinol, acetate 0,04 PBT/vPvB _2082-79-3 Benzenepropanoic acid, 3,5-bis(1,1-

dimethylethyl)-4-hydroxy-, octadecyl ester 0,01 PBT/vPvB 497-39-2 Phenol, 2,4-bis(1,1-dimethylethyl)-5-methyl- < 0,01

Miljöpåverkan per enhet producerad vara

Den detaljerade statistiken över livsmedelsindustrins energi- och vattenan- vändning och koldioxidutsläpp och statistiken över varuproduktionen enligt KN-nomenklaturen (se Bilaga 1) gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan per kg vara sett över tid. Detta kan man göra årligen. Statistiken är insamlad på ett jämförbart sett, dvs. från företag med över 10 anställda. Svårigheten är främst att identifiera lämpliga KN-koder för att sedan para ihop dem med lämpliga branscher enligt SNI 92.

Vi har provat metoden genom att i SCB:s sökbara databas om industrins varuproduktion söka ut levererad mängd för vissa varugrupper. Sedan har vi parat ihop resultaten med de uppgifter vi fått från SCB om industrins energi- användning, se avsnitt

3.3.3.

Vi redovisar några resultat från denna körning eftersom vi tyckte att det var okomplicerat att hitta varugrupper som passar bra till definitionerna av branscher på femsiffernivå enligt SNI 92 (Tabell 9). Vi tycker att det finns anledning att ytterligare fundera på en sådan indikator för livsmedelsindustrin.

Tabell 9. Energianvändning per kg vara utifrån energistatistik för livsmedelsindu- strin och industrins varuproduktion, år 2000. Källa: SCB, samt egna beräkningar.

Produktgrupp KWh per kg

Fisk och fiskprodukter, beredning 1,62

Juice- och safttillverkning 0,47

Osttillverkning 1,98

Glasstillverkning 0,81

Knäckebrödstillverkning 2,56

Sockertillverkning 1,72

In document Fakta om maten och miljön (Page 58-67)