Övriga livsmedel

Under rubriken Övriga livsmedel har vi valt att kommentera de livsmedels- kategorier för vilka vi inte hittade några analyser av miljöpåverkan under livscykeln. Hit hör:

• Socker, sirap, honung med en konsumtion på 11 kg per capita år 2000. • Matfett med en konsumtion på 16 kg per capita år 2000.

• Kaffe, te, kakao, kryddor, salt med en konsumtion på 14 kg per capita år 2000.

• Choklad, konfektyr, såser, glass med en konsumtion på 36 kg per capita år 2000.

• Malt och kolsyrade läskedrycker samt mineralvatten med en konsumtion på 123 kg per capita år 2000 (48).

• Starköl, vin och sprit med en konsumtion på 44 kg per capita år 2000. Det innebär att betydande andelar av de livsmedel som konsumeras i Sverige inte alls har analyserats för att ta reda på miljöpåverkan ur ett livs- cykelperspektiv. Vissa av dessa livsmedel har delvis animaliskt ursprung, t.ex. matfett och choklad och konfektyrer. Andra består mest av vatten men har tunga förpackningar, t.ex. läsk. Vissa, som kaffe och te, är importerade eftersom de inte kan produceras i Sverige. WWF, Världsnaturfonden, lät år 2001 göra en utredning som bl.a. handlar om miljöaspekter på mineralvatten kontra kranvattenkonsumtion (48). Där kommer man fram till att mineral-

vatten inte är ett ekologiskt hållbart alternativ på grund av transportrelaterad energianvändning och användningen av förpackningsmaterial.

Referenser kapitel 5

1. Ziegler F. (2001). Environmental Assessment of Seafood with a Life-Cycle Perspective. Göteborg, Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechnology. (Licentiate thesis) 2. A Sustainable Food Supply Chain. A Swedish Case Study (1999). Stockholm,

Naturvårdsverket. (Rapport 4966) 3. www.sll.se/w_ctn/18718.cs.

4. Carlsson-Kanyama A., Shanahan H. & Pipping Ekström M. (2003). Food and life cycle energy inputs: consequences of diets and ways to increase efficiency. Ecological Economics 2003;44:293-307

5. www.konsumentverket.se

6. Carlsson-Kanyama A. et al. (2002). Household Metabolism in the Five Cities. Swedish National Report-Stockholm. Stockholm, Stockholms universitet, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. (Fms rapport nr 177) 7. Karlsson R. & Carlsson-Kanyama A. (2002). Mindre miljöpåverkan från hus-

hållens konsumtion på Södermalm. Möjligheter till energisnålare livsstil. www.fms.ecology.su.se

8. Andersson K. Ohlsson P. & Olsson T. (1998). Life Cycle Assessment (LCA) of Bread Produced on Different Scales. Case study., Stockholm, Swedish Envi- ronmental Protection Agency. (AFR report 214)

9. Andersson K. (1998). Life Cycle Assessment (LCA) of Food Products and Pro- duction Systems. Göteborg, Chalmers University of Technology, School of Environmental Sciences, Department of Food Science. (Doktorsavhandling) 10. Johannisson V. & Olsson P. (1998). Miljöanalys ur livscykelperspektiv av fläs-

kkött och vitt bröd. Göteborg, Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechnology. (SIK rapport Nr 640)

11. Sundkvist Å., Jansson A.-M. & Larsson P. (2001). Strengths and limitations of localizing food production as a sustainability building strategy- an analysis of bread production on the island of Gotland, Sweden. Ecological Economics 2001;37:217-227

12. Sundkvist Å. (2000). Regional food supply and sustainable use of natural resources. Stockholm, Stockholm University, Department of System Ecology.

(Licentiatavhandling)

13. Thomsson O. (1999). Systems Analysis of Small –Scale Systems for Food Supply and Organic Waste Management. Uppsala, Sveriges Lantbruksuni- versitet. (Doktorsavhandling)

14. Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel (2002). Stockholm, LRF. 15. Mattsson B. (1999). Environmental Life Cycle Assessment (LCA) of Agricul- tural Food Production. Uppsala, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Engineering. (Agraria 187, doktorsavhandling) 16. Carlsson-Kanyama A. & Boström-Carlsson K. (2001). Energy use for cooking

and other stages in the life cycle of food. A study of wheat, spaghetti, pasta, bar- ley, rice, potatoes, couscous and meshed potatoes. Stockholm, Stockholms uni- versitet, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. (Fms rapport nr 160) 17. Strandh Johansson A. (2001). Energianvändning för storhushålls- respektive

industrilagade pannkakor. Göteborg, Göteborgs universitet, Institutionen för hushållsvetenskap.

18. Carlsson-Kanyama A. (1999). Consumption Patterns and Climate Change. Consequences of eating and travelling in Sweden. Stockholm, Stockholms universitet, Institutionen för systemekologi. (Doktorsavhandling)

19. Carlsson-Kanyama A. (1998). Climate Change and Dietary Choices: how can emissions from greenhouse gases from food consumption be reduced? Food Policy 1998;23::277-293

20. Carlsson-Kanyama A. (1998). Energy consumption and emissions of green- house gas emissions in the life-cycle of potatoes, pork meat, rice and yellow peas. Stockholm, Stockholms universitet, institutionen för systemekologi. (Technical report nr 26)

21. Olsson P. 1998. Ärter eller fläsk? En energijämförelse från jord till bord. Stockholm, Naturvårdsverket. (Rapport 4909)

22. Cederberg C. & Darelius K. (2001). Livscykelanalys (LCA) av griskött. Halmstad, Landstinget Halland, Naturresursforum.

23. Cederberg C. (2002). Life Cycle Assessment (LCA) of Animal Production., Göteborg, Göteborgs universitet, Department of Environmental Science. (Doktorsavhandling)

24. Maten och miljön. Livscykelanalys av sju livsmedel (2003). Stockholm, LRF. 25. Cederberg C. & Darelius K. (2000). Livscykelanalys (LCA) av nötkött.

Halmstad, Landstinget Halland.

Energiåtgång från jord till bord för råvara, hel- och halvfabrikat. Göteborg, Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Insti- tute for Food and Biotechnology.

27. Widheden A., Strömberg K. & Andersson K OK. (2001). LCA kyckling. CIT ekologik. Stockholm, Miljöledarna Ciconia AB.

28. Ziegler F. (2002). Environmental Assessment of a Swedish, frozen cod pro- duct with a life-cycle perspective. Göteborg, Göteborg University, Depart- ment of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechno- logy. (SIK rapport 696)

29. Ziegler et al. (2003). Life Cycle Assessment of Frozen Cod Fillets Including Fishery-Specific Environmental Impacts. Int J LCA, 2003;(1):39-47

30. Mundt Andersson et al. (2000). Livscyklusscreening af blåmuslinger – fra jord till bord. Aalborg, Aalborg Universitet, Det Teknisk-Naturvidenskabe- lige Fakultet.

31. Ritter E., Christensen P. & Seirsen L. (1999). Livscyclus-screening af mari- neret sild i glas. Vand og Jord 1999;6(2):73-77

32. Cederberg C. (1998). Life Cycle Assessment of Milk Production – a compari- son of conventional and organic farming. Göteborg, Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Bio- technology. (SIK rapport 643).

33. Högaas Eide M. (2002). Life Cycle Assessment (LCA) of Industrial Milk Production. International Journal of LCA 2002;7 (1)

34. Högaas Eide M. (2002). Life Cycle Assessment (LCA) of Industrial Milk Production. Göteborg, Chalmers University of Technology, Department of Food Science. (Doktorsavhandling)

35. Berlin J. (2001). Life Cycle Inventory (LCI) of Semi-Hard Cheese. Göte- borg, Göteborg University, Department of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechnology. (SIK-report 692 2002)

36. Berlin J. (2002). Life Cycle Inventory (LCI) of Semi-Hard Cheese. (Accepte- rad i International Dairy Journal)

37. Berlin J. (2002). Environmental Systems Analysis of Dairy Production. Göte- borg, Chalmers University of Technology, Department of Environmental Systems Analysis. (Licentiatavhandling)

38. Carlsson-Kanyama A. (1998). Food consumption patterns and their influence on climate change: greenhouse gas emissions in the life-cycle of tomatoes and carrots consumed in Sweden. Ambio 1998;2(7):528-534.

39. Carlsson A. (1997). Greenhouse gas emissions in the life cycle of carrots and tomatoes. Lund, Lund University, Lund Institute of Technology, Depart- ment of Environmental and Energy Systems Analysis. (IMES/EESS report 24)

40. Lagerberg C. et al. (1999). Emergy Evaluation of Five Greenhouse Tomato Production Systems. Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet. (Manuskript) 41. Lagerberg C. (1999). Emergy analysis of the resource use in greenhouse crop

production and of the resource basis of the Swedish economy. Alnarp, Sveri- ges lantbruksuniversitet, (Agraria 191)

42. Lagerberg C. (2000). Emergianalys – Hur gör man?. Alnarp, Sveriges lant- bruksuniversitet, Institutionen för växtvetenskap.

http://www.cul.slu.se/emergi/index.html

43. Lagerberg C. (2002). Indirekt miljöpåverkan av Livsmedelsverkets beslut. Uppsala, Livsmedelsverket. (Rapport 25/2002) www.slv.se

44. Mattsson B. (1999). Environmental Life Cycle Assessment (LCA) of Organic and Integrated Production of Carrot Puree. SIK Report No 653, Göteborg. 45. Andersson K., Ohlsson T. & Olsson P. (1996). Life-Cycle Assessment (LCA)

of tomato ketchup – a case study. Göteborg, Göteborg University, Depart- ment of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechno- logy. (SIK rapport 920)

46. Andersson K., Ohlsson T. & Olsson P. (1998). Screening life cycle assessment (LCA) of tomato ketchup: a case study. Journal of Cleaner Production 1998;6(3-4):277-288.

47. Stadig M. (1997). Livscykelanalys av äppelproduktion - fallstudier för Sve- rige, Nya Zeeland och Frankrike. Göteborg, Göteborg University, Depart- ment of Marine Ecology, SIK the Swedish Institute for Food and Biotechno- logy. (SIK rapport 630)

48. Ferrier. C. (2001). Bottled water: Understanding a social phenomenon. www.wwf.se