Ost, halvhård

Berlin (35, 36, 37) gjorde en livscykelanalys av halvhård ost som följdes från primärproduktion fram till konsument. Den funktionella enheten var 1 kg Änglagårdens ost i plast. I studien tittade man på mejeridelen. Uppgifter om

resursanvändning och utsläpp under mjölkproduktionen togs från en studie om konventionell mjölkproduktion genomförd av Cederberg 1998 (32). För att göra ett kg ost krävs ca 10 kg mjölk. De resterande 9 kg består av vassle, en produkt som bl.a. används till djurfoder efter torkning.

Resultaten visar att primärproduktionen stod för störst andel av den totala miljöpåverkan följt av mejeriet. Total energianvändning blev ca 40 MJ per kg ost och utsläppen av växthusgaser blev 8,8 kg koldioxidekvivalenter per kg ost (ur ett 100-årsperspektiv). Förbättringspotentialerna i mejeriet gäller t.ex. att minska förlusterna av mjölk. I konsumentledet kan man minska svinnet. I studien antogs 3 % svinn, uppgifter som är osäkra.

5.7 Köksväxter

I kategorin Köksväxter ingår både färska, frysta och konserverade grönsaker och rot- frukter. Konsumtionen per capita var 65 kg år 2000. Konsumtionen av rotfrukter var 8 kg och av färska köksväxter 39 kg samma år. Morötter och lök dominerar.

Vi har hittat sammanlagt tre studier av färska köksväxter. Dessutom har vi fun- nit två studier av torkade baljväxter som också hör till denna kategori och två stu- dier av konserverade produkter baserade på köksväxter.

Vi konstaterar att det finns ett antal studier av köksväxter. Det finns dock inga för konserverade hela grönsaker, varav många är importerade. Vi ser också att lök, där konsumtionen har ökat kraftigt på senare år, inte har stude- rats avseende miljöpåverkan. Likaså saknas studier av utländsk produktion som även omfattar användningen av bekämpningsmedel.

I analyser av färska köksväxter ser man att primärproduktionen står för en stor andel av miljöpåverkan. Förpackningen spelar också in. För de tillver- kade produkterna är tillverkningsfasen viktig. Vad gäller de obearbetade pro- dukterna som tillagas i hemmet så är tillagningen viktig för energianvänd- ningen. Den jämförande studien av ekologisk och konventionell produkt visar att bägge systemen har för- och nackdelar.

5.7.1 Tomater 1

Carlsson-Kanyama (38, 39) studerade energianvändning och växthusgas- utsläpp under livscykeln för växthusodlade tomater i Sverige, Danmark och Nederländerna och för tomater odlade på friland i Spanien. Den funktionella enheten var 1 kg tomater hos den svenska detaljisten. I studien ingick pri-

märproduktion, transporter och lagring men inte förpackning. Resultaten ingick i en licentiatavhandling.

Resultaten visar att både energianvändning och utsläpp av växthusgaser blev avsevärt mycket högre för de svenska, danska och nederländska tomater- na än för de spanska. Det berodde på den energikrävande uppvärmningen av växthus i de nordliga länderna. Den totala energiförbrukningen för växthu- sodlade tomater blev ca 60 MJ per kg och ca 5 MJ per kg för de frilandsod- lade. Utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter ur ett 20-årsperspek- tiv) blev 4–5 kg per kg tomat för de växthusodlade och ca 0,8 kg per kg för de frilandsodlade. Studien visar betydelsen av medvetna kostval. Den visar också att nackdelarna med långa transporter ibland kan uppvägas av förde- larna med ett mindre energikrävande klimat.

5.7.2 Tomater 2

Lagerberg et al. (40) använde metoden emergianalys (41, 42, 43) för att stu- dera skillnader mellan fem olika system för tomatproduktion i Sverige, varav vissa var ekologiska. Studien omfattade resursanvändning t.o.m. odlingsfasen (inklusive sortering och packning). Både indirekt och direkt resursanvänd- ning ingick. Exempel på direkt resursanvändning är energislag och vatten under odlingen medan produktion av gödselmedel, byggnadsmaterial och redskap räknas som indirekta resursanvändningen . Även energianvändning för transport av insatsmedel och mänskliga insatser från råvaruutvinning t.o.m. tomatproduktion ingick i studien.

Resultaten visar att resurserna användes effektivare per enhet producerad tomat i det konventionella systemet. Effektiviteten mäts bl.a. genom förhål- landet mellan den totala mängden insatser och den erhållna skörden. Stu- dien understryker betydelsen av att öka skördarna i de ekologiska systemen. För alla system gällde att när växthusen värmdes med skogsbaserat

biobränsle ökade resurseffektiviteten i systemen, dvs. mindre total mängd resurser krävdes per enhet tomat.

Emergianalys använder energi för att visa hur mycket resurser som krävs för att driva det analyserade systemet. Emergivärden har jordens energiom- sättning som bas. Den visar hur mycket av jordens drivkrafter som används i en funktionell enhet eller ett system. Även köpta insatser kommer ursprung- ligen från naturen. De värderas i förhållande till hur mycket arbete naturen investerat, t.ex. för att. koncentrera järnmalm i brytvärd koncentration. I ana-

lysen ingår både direkta naturinsatser, som sol och regn, och inköpta, som bränslen, material och mänskligt arbete. Omräkningsfaktorer för att räkna om t.ex. ett kg järnvägsräls till emergi finns ofta i tidigare studier. Genom att i en emergitabell multiplicera varje direkt insats med dess omräkningsfaktor får man en lista över hur mycket varje insats bidrar till att driva systemet. Eftersom varje insats viktats om till samma enhet (solemergijoule) är de direkt jämförbara vare sig det handlar om regn, diesel, maskiner eller mänsk- ligt arbete. Bedömningen av miljöpåverkan i emergianalys omfattar klassifi- cering av emergiflödena i kategorierna förnyelsebara, icke-förnyelsebara, platsgivna, icke-platsgivna, inköpta och gratis resurser. Därefter beräknas en serie kvoter mellan de olika emergiflödena som belyser effektivitet, miljöbe- lastning och uthållighet.

5.7.3 Morötter

Carlsson-Kanyama (38, 39) studerade energianvändning och växthusgas- utsläpp under livscykeln för frilandsodlade morötter odlade i Sverige, Dan- mark, Nederländerna och Italien. Den funktionella enheten var 1 kg moröt- ter hos detaljisten i Sverige. Studien inkluderade primärproduktion, trans- porter och lagring men inte förpackning. Resultaten ingick i en licentiat- avhandling.

Resultaten visar att både energianvändning och utsläpp av växthusgaser var högst för morötter som kom långt ifrån Sverige. Det berodde på energi- användning för långväga transporter, ofta med lastbil. Den totala energian- vändningen för morötter från Italien blev ca 4 MJ per kg och ca 2 MJ per kg för morötter från Sverige. Utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter ur ett 20-årsperspektiv) varierade mellan 0,2 till 0,7 kg per kg morot. Studien visar betydelsen av medvetna kostval och nackdelarna med långa transporter.

5.7.4 Isbergssallad

En livscykelanalys av isbergssallad gjordes under 2002 på uppdrag av Syd Grönt Ekonomiska förening. Den ingick i ett projekt, LCA livsmedel, som genomfördes på initiativ av LRF (24). Den funktionella enheten i analysen var 1 kg isbergssallad som följdes från odling fram tills den var färdig att äta i hemmet. Salladen odlades på friland i Sverige. Resultaten redovisas som energianvändning, markanvändning och utsläpp av ämnen som påverkar kli- matet, försurningen, övergödningen och bildandet av marknära ozon.

Resultaten visar att primärproduktionen dominerar när det handlar om bidrag till försurning och övergödning. För energianvändningen står förpack- ningen för den största delen, följd av primärproduktionen och butiks/konsu- mentledet. De mesta utsläppen av växthusgaser kommer från primärproduk- tionen, följd av förpackningarna. Den totala energianvändningen blev ca 8 MJ per kg ätfärdig sallad och utsläppen av koldioxidekvivalenter (ur ett 100- årsperspektiv) blev ca 0,5 kg. De största förbättringspotentialerna ligger i att minska svinnet i leden före konsumentledet och i att byta ut dagens

bekämpningsmedel mot mindre skadliga.