Jordbruk, Jakt och Fiske (SNI avdelning A och B)

redovisas översiktligt eftersom utredningen koncentreras till senare led i livs- medelskedjan, nämligen industri, handel och hushåll.

3.2.1 Officiell statistik – tillgänglighet

Energi

Energianvändningen i jordbruket redovisas av SCB, men det är Energimyn- digheten som har huvudansvaret för att ta fram energistatistik (Bilaga 1). SCB redovisar årligen förbränning av olika bränslen och användning av el inom olika sektorer, däribland jordbruk och fiske (3). Uppgifter som ligger till grund för jordbruksstatistiken inhämtas från användarna. Detta underlag kan enligt SCB inte infogas i en energibalans utan relativt omfattande korri- geringar och tillrättalägganden. För jordbrukets del baseras statistiken dels på den kvartalsvisa bränslestatistiken, dels på den s.k. trädgårdsräkningen som endast utförs vart tredje år. För åren mellan undersökningarna görs anta- ganden. Till grund för beräkningarna ligger även en äldre undersökning av jordbrukets energianvändning. En ny planeras att utföras under 2003, för att få en bättre bild av jordbrukets energianvändning. För att uppskatta drivme- delsanvändningen inom fiskerinäringen används intermittenta uppgifter om fiskeflottans motoreffekt och använda drivmedel (3).

Uppgifterna i SCB:s energibalanser är inte temperaturkorrigerade. Det försvårar rättvisande jämförelse mellan olika år, eftersom energibehovet skif- tar beroende på väder. År 2000 var ett ovanligt varmt år. Normalårskorriger- ing är en ren temperaturkorrigering, och säger inget om vind, solinstrålning eller nederbörd. Fuktig väderlek påverkar t.ex. energibehovet i jordbruket så att man har större behov av varmluftstorkar till spannmål. Energianvändning för bostad ingår inte i undersökningen. Transporter inom jordbruk och fiske redovisas separat (körning med traktor eller liknande räknas dock inte som transporter). I de årliga energibalanserna redovisas jordbruk och fiske som en post.

Fiskeriverket har på första sidan av sin hemsida en länk till statistik där man bl.a. kommer till SCB:s officiella statistik över fiske och jordbruk. Här ingår dock inte statistik över energianvändning i samband med fiske och vat- tenbruk, utan statistiken behandlar fångster och produktion (4). Tidigare har man fört statistik där fiskarnas användning av bränsle kvantifieras, men insamlingen av sådana data har upphört (5). Fiskeriverket ber dock samtliga

fiskare som söker fartygstillstånd att lämna en uppskattning om hur mycket bränsle de tror att de kommer att förbruka under ett år. Uppgifterna går att begära fram men publiceras inte (5).

Utsläpp av koldioxid

På naturvårdsverkets hemsida hänvisas den som är intresserad av utsläpp av koldioxid från jordbruket till rapporten Utsläpp till luft i Sverige (6), med länk till SCB:s hemsida. I rapporten finns uppgifter om de sammanlagda utsläp- pen från jordbruk, skogsbruk och fiske. Man kan här inte särskilja fiske eller jordbruk.

Vatten

Genom att söka på ”vatten” på SCB:s hemsida får man fram 300 träffar. Vat- ten finns dock inte med som ämne under menyn ”statistik efter ämne”, vil- ket försvårar sökningen.

Genom sökningen går det att hitta en publikation som innehåller uppgif- ter om vattenanvändningen inom jordbruket för år 1995 (7). Där framgår att jordbrukets vattenanvändning var 4 % av den totala. Jordbruket använde 137 miljoner m3_{vatten detta år och allt kom från enskilda uttag. Vatten inom} jordbruket används främst för bevattning och djurhållning.

Bevattningsstatistiken har samlats in från tidigare undersökningar och skattningar baserade på schablonmässiga antaganden. Vattenbehovet för djurhållning har räknats fram från uppgifter om vattenbehov per djurart och uppgifter om antalet djur (7).

Enligt SCB är det i dag oklart när nästa undersökning som även omfattar vattenanvändning i jordbruket kommer att göras, men målet är vart fjärde år (8). Vi konstaterar att man hitintills inte nått det målet.

Kemikalier

Kemikalieanvändningen i jordbruket gäller huvudsakligen bekämpnings- medel. Användningen av sådana medel redovisas av SCB i de statistiska pub- likationerna Bekämpningsmedel i jordbruket (9). Beräkningarna utförs årligen. De baseras på försäljningsstatistik över levererad mängd bekämpningsmedel till jordbruket, och på uppgifter från preparatleverantörernas produktblad för rekommenderad dos per hektar. Det beräknade antalet sålda hektardoser var 4,3 miljoner år 2000.

Räknat i kg per hektar har användningen halverats sedan början av 1980- talet. Den främsta orsaken anges vara lägre doser och övergång till nya effekti- vare preparat, s.k. lågdosmedel. Den nedåtgående trenden bröts i mitten av 1990-talet och användningen har därefter ökat något. Antal doser per hektar åker har ökat med 30 % sedan mitten av 1990-talet. Utvecklingen är inte i linje med miljömålet om en reducering med 10 % fram till 2001. Även andelen behandlad areal har ökat sedan mitten av 1990-talet. Anledningarna till ök- ningen kan vara väderbetingelser, förändring och intensifiering av driften efter EU-inträdet, dyrare drivmedel och billigare bekämpningsmedel, samt regler som försvårar mekanisk ogräsbekämpning, t.ex. höst- och vinterbevuxen mark.

I det nyligen sammanställda Kemikalieutsläppsregistret (KUR) kan man söka på enskilda anläggningar och deras utsläpp av kemiska ämnen (10). KUR innehåller uppgifter om större anläggningars utsläpp per år av vissa kemiska substanser och grupper av substanser. De företag som anges i regist- ret är tillståndsprövade enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verk- samhet och hälsoskydd. De kemiska substanser/grupper som omfattas av rapporteringen är förtecknade i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörap- port för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, NFS 2000:13. För lant- bruket gäller registret vissa större gårdar med djurhållning.

Avfall

Naturvårdsverkets har ansvaret för den officiella statistiken inom området miljövård avseende avfall, belastning, miljötillstånd och utsläpp, vilket fram- går på hemsidan (11). Det finns länkar till statistik för avfall, däribland jord- bruksavfall. Naturvårdsverket upplyser om att det pågår ett omfattande arbete med att anpassa den svenska avfallsstatistiken till nationella och inter- nationella krav (11).

På Naturvårdsverkets hemsida finns det uppgifter från 1997 om mängden ensilageplast från jordbruket. Som källa anges LRF. Det finns också uppgif- ter om antalet döda djur 1997/1998 med hänvisning till LRF/SCB,

1997/1998, Miljöredovisning för svenskt jordbruk. Dessutom finns en odaterad uppgift om att det inom jordbruket årligen används 10 000 ton plast. Käll- hänvisning till den uppgiften saknas. Det finns inga uppgifter om avfalls- mängder från fisket på Naturvårdsverkets hemsida.

3.2.2 Övrig miljöpåverkan inom jordbruket

Förutom från bränsleförbränning kommer växthusgasutsläpp från jordbruket också från andra processer, som stallgödselhantering, djurens matsmält- ningsprocesser och kväveomsättning i marken. Eftersom växthusgasutsläp- pen är mycket aktuella, samtidigt som jordbrukets bidrag av andra växthus- gaser än koldioxid är betydande, nämner vi kort något om utsläppen av metan och dikväveoxid. Dessa två växthusgaser bidrog år 2000 med 18 % av de totala utsläppen i Sverige efter omräkning till koldioxidekvivalenter (6). Utsläppen av metan och dikväveoxid från jordbruket beräknas årligen av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket. De redovisas i det statistiska medde- landet MI 18 SM: Utsläpp till luft i Sverige. Beräkningarna har gjorts av Natur- vårdsverket och baseras på internationella beräkningsmetoder och jordbruks- statistik, t.ex. användning och hantering av gödselmedel, djurantal och åker- areal. Statistiken anges dock vara bristfällig och osäkerheten stor. För år 2000 anger Naturvårdsverket att jordbruket stod för 56 % av Sveriges metanutsläpp räknat i ton substans och 64 % av dikväveoxidutsläppen räknade på samma sätt (6). Växthusgaser från jordbruket omfattar fler gaser än koldioxid. Avgång av koldioxid från mulljordar som en följd av jordbrukets markanvändning finns inte med i publikationsserien Utsläpp till luft i Sverige, men LRF (Lant- brukarnas riksförbund) har i samarbete med SCB uppskattat denna (12). Andra miljöproblem som är specifika för jordbruket är (13):

• Användning av ändliga resurser, t.ex. fosfor • Biologisk mångfald – hävd av betesmarker • Växtnäringsförluster

• Markproblem, t.ex. sänkt mullhalt, anrikning av t.ex. kadmium • Utsläpp av ammoniak från stallgödselhantering

3.2.3 Beräkningar för år 2000

Genom Fiskeriverket har vi fått uppgifter om mängden bränsle de skeppare som sökte fartygstillstånd i Sverige år 2000 trodde skulle gå åt under ett år. Skattningarna visade en mängd på drygt 70 miljoner liter, vilket ger ca 0,7 TWh. Koldioxidutsläppen blir 190 000 ton.

Genom att använda SCB:s statistik över årliga energibalanser samt emis- sionsfaktorer för koldioxid (emissionsfaktorerna presenteras i Bilaga 2) kan man konstatera att energianvändningen för jordbruk och fiske tillsammans

uppgick till 6,29 TWh och utsläppen av koldioxid till 1 332 000 ton. Det saknas underlag för att presentera beräkningsresultat för vatten och avfall för år 2000.