Officiell statistik om import av livsmedel

Utrikeshandelsstatistiken redovisas efter KN-koder (se Bilaga 1). Direktkon- sumtionen redovisas som vi tidigare påpekat enligt andra koder. Men efter- som beräkningarna av direktkonsumtionen delvis baseras på utrikeshandels- statistiken går det i viss mån att översätta mellan de båda kodsystemen. De grupper där direktkonsumtionen baseras på andra källor än utrikeshandels- statistiken går dock inte att översätta på det sättet. Dessa grupper är t.ex.

vissa mjölsorter, mjölk, fil, grädde och glass, frysta köksväxter, potatis och potatisprodukter, socker och salt samt läsk och alkoholhaltiga drycker. Här inhämtas i stället uppgifter om import från t.ex. Svensk Mjölk, Djupfrysnings- byrån, från enkäter bland tillverkare och importörer och från Folkhälsoinstitutet. För de varugrupper som baseras på utrikeshandelsstatistiken har SCB för vår räkning tagit fram uppgifter om importen år 2000, uppdelad enligt direkt- konsumtionens koder och efter varifrån varorna kommer. En översiktlig beskrivning av resultatet av denna statistiska bearbetning ges i Tabell 2. Med hjälp av utrikeshandelsstatistiken kan vi säga något om importförhållan- det för hälften av den mat vi äter.

Tabell 2. Huvudsakligt ursprung för vissa livsmedel, fördelat på varugrupper. Uppgifter för år 2000. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.

Observera att tabellen endast gäller den del av direktkonsumtionen som kan spåras med hjälp av utrikeshandelsstatistiken.

V

Varugrupp Huvudsakligt ursprung Bröd och

spannmålsprodukter

Ris, pasta, frukostflingor samt kaffebröd i olika former importeras huvudsakligen från Europa.

Bröd och gryn är till största delen av svenskt ursprung. Kött och köttvaror Det mesta av köttet är av svenskt ursprung. En del fårkött

importeras, till största delen från Nya Zeeland. Köttkonserver importeras från Europa.

Fisk, kräftdjur och blötdjur

Inga kommentarer p.g.a. den låga tillförlitligheten i underlagsmaterialet.

Ost, ägg Både ost och ägg är huvudsakligen av svenskt ursprung. Smör, margarin Smör och övrigt margarin kommer till största delen från Sverige. Köksväxter Rotfrukter är huvudsakligen svenska medan ca 2/3 av övriga

färska köksväxter importeras från Europa. Av ättiksinläggningar är ca 1/3 svenska, resten importeras till större delen från Europa, men även en del från Asien. Konserverade köksväxter kommer nästan uteslutande från Europa, men även till en del från Asien. Frukt, bär och

produkter av dessa

Färsk frukt importeras till största delen, medan beredningar av frukt och bär görs i Sverige.

Det mesta av fruktimporten kommer från Europa. Undantaget är bananer, meloner och andra exotiska frukter, som till största delen kommer från Sydamerika.

Kaffe, te, kakao, kryddor, salt

Kaffet kommer huvudsakligen från Sydamerika, medan te, kaffe- och teextrakt samt osötad kakao kommer från Europa. Det sötade kakaopulvret (drickchoklad o. dyl.) är till största delen svenskt. Choklad,

konfektyrer, såser

Choklad och konfektyrer kommer till hälften från Sverige och till hälften från övriga Europa. Såser är huvudsakligen av svenskt ursprung.

Den mesta importen kommer från Europa. Undantaget är exotiska frukter, som till stor del importeras från Syd- och Mellanamerika. Vissa produkter odlas i tropikerna men förädlas i Europa, varför bidraget från utomeuropeiska länder underskattas med den statistik som används.

En osäkerhet i statistiken är att varor som tullbehandlats i annat EU-land anges ha EU-landet som avsändningsland, och inte ursprungslandet. Det innebär att det t.ex. kan komma ris från Indien (ursprungsland) som tullbe- handlas i Nederländerna (avsändningsland). I statistiken redovisas detta som import från Nederländerna och inte från Indien. En studie som SCB gjorde för 1994 visade att till 85 % är avsändningslandet samma som ursprungslan- det (6), vilket alltså tyder på att 15 % av importen redovisas på fel land.

Trots dessa osäkerheter kan man dock med hjälp av de beräkningar vi fått från SCB kvantifiera varifrån ett stort urval av livsmedel kan tänkas komma. Exempel från materialet visas i Figur 3.

Figur 3. Redovisning av vilka världsdelar ett urval av livsmedel kan tänkas komma från. Uppgifter för år 2000. Källa: SCB, Utrikeshandelsstatistiken.

Drygt 80 % av importen kommer från Europa. Det råder dock viss osäkerhet för varor som tullbehandlats inom EU då EU-landet anges som avsändningsland istället för att ursprungs- landet anges.

Mineralvatten och annat kolsyrat vatten Choklad och konfektyrvaror Bananer, meloner m fl frukter, färska Äpplen och päron, färska Gurkor Morötter Ägg Hårdost Griskött, färskt och fryst Nötkött inkl.kalv, färskt och fryst Mjukt matbröd Havregryn och gryn av annan spannmål

Varifrån kan då de livsmedel tänkas komma som vi inte kunnat para ihop med hjälp av Jordbruksverkets uppgifter om direktkonsumtion och utrikes- handelsstatistiken? Det handlar om stora grupper av livsmedel: vetemjöl, mejeriprodukter, potatis och drycker. Även för dessa grupper finns det dock utrikeshandelsstatistik (7), som kan jämföras med statistiken över inhemsk produktion (8). En sådan jämförelse visar att vetemjöl huvudsakligen verkar komma från Sverige (ca 80 %) med viss import från Europa, medan mejeri- produkter nästan uteslutande verkar komma från Sverige. Av färsk potatis verkar hälften komma från Sverige och hälften från Europa, medan drygt 75 % av potatisprodukterna är svenska och resten importerade från Europa. När det gäller drycker kommer läsk nästan uteslutande från Sverige, medan drygt hälften av alkoholhaltiga drycker importeras, huvudsakligen från Europa. Av detta material kan man dra slutsatsen att det förekommer en avsevärd import av livsmedel som man i statistiken över direktkonsumtionen inte kan para ihop med statistiken över utrikeshandeln, dvs. hälften av alla livsmedel som konsumeras. Att ”gapet” mellan importen och exporten av livsmedel ökar kan man se genom att jämföra handelsstatistiken över tid. I Figur 4 kan man se att importen ökat, från 2 miljoner ton år 1996 till 2,7 miljoner ton år 2002, dvs. en ökning med 33 %. Exporten har legat stilla på ca 1 miljon ton per år. Exportökningen sedan 1996 är visserligen 27 %, men sedan år 1997 har exporten ökat med bara 12 %. År 2002 motsvarade impor- ten en per capita konsumtion på ca 300 kg, vilket kan jämföras med direkt- konsumtionen som var ca 800 kg per capita år 2000, se Tabell 1. Genom olika skattningar kan man alltså komma fram till att närmare 40 % av det vi äter i dag kan vara importerat (9).

Figur 4. Livsmedel, export och import 1000-tals ton, insamlade* värden 1996–2002. Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2002 och 2003.

* Insamlade värden är inte korrigerade för bortfall av uppgiftslämnare för de minsta företagen. ** Följande modifiering har utförts av tabell 16.3 för beräkning av ”Livsmedel totalt”: Del av 04, dvs. spannmål exklusive ris är inte medräknad; del av 06, dvs. socker, melass och honung är inte medräknad; hela posterna: 00 Levande djur; 08 Djurfoder; 12 Tobak; 22 Olje- växtfrön och oljehaltiga nötter; 4 Oljor och fetter är inte medräknade.