3. Livsmedelssektorns miljöpåverkan i Sverige
3.6 Transporter (SNI avdelning I)
Vi har inte undersökt statistik över förbrukningen av vatten och kemikalier samt avfallsgenerering för transportsektorn. Vi har bedömt att sådana uppgif- ter har ett begränsat intresse och att de är svårtillgängliga.
Typ av ämne CAS-nr Namn Kvantitet (ton ämne) Antal produkter CMR 106-97-8 Butane 0.34 4 CMR 84-74-2 1,2-Benzenedicarboxylic acid, dibutyl ester < 0,01 1 PBT/vPvB 5989-27-5 Cyclohexene, 1-methyl-4-(1- methylethenyl)-, (R)- 0.10 3 PBT/vPvB 84-74-2 1,2-Benzenedicarboxylic acid, dibutyl ester < 0,01 1 PBT/vPvB 25155-30-0 Benzenesulfonic acid,
dodecyl-, sodium salt 2.42 7 PBT/vPvB
128-37-0 Phenol, 2,6-bis(1,1-
dimethylethyl)-4-methyl- 0.03 2 PBT/vPvB 2991-51-7 Glycine, N-ethyl-N-
[(heptadecafluorooctyl)sulfon yl]-, potassium salt
3.6.1 Officiell statistik – tillgänglighet
SIKA är statistikansvarig myndighet för transporter. Vi redovisar transport- statistiken uppdelad på godstransporter och hemtransporter. Ett relevant mått för att göra miljöberäkningar på godstransporter är tonkm. Godstranspor- tarna delas upp efter fordonstyp eller ändamål då de redovisas så hos SIKA. Godstransporter
Statistiken över varutransporter med fartyg år 2000 (33) redovisas för olika varugrupper, vilket innebär att livsmedelstransporterna kan urskiljas. Djur- foder ingår dock i samma grupp. Undersökningen genomförs kvartalsvis, men sammanställs även per år. Det är en totalundersökning av Sveriges ham- nar. Statistiken över den totala godshanteringen bedöms ha god tillförlitlig- het, däremot saknas fullständig redovisning av hur varutrafiken är fördelad på varugrupper. Transporterna redovisas i tonkm.
Livsmedelstransporterna kan även urskiljas i statistiken över varutrans- porter med lastbil år 2000 (34), djurfoder ingår dock i samma grupp. Under- sökningen genomförs kvartalsvis, men sammanställs även per år. Det är en postenkät som omfattar svenskregistrerade lastbilar ≥3,5 ton, både firmalast- bilar och lastbilar i yrkestrafik. Statistiken redovisas i tonkm.
Statistiken över varutransporter med lätta lastbilar år 2000 (35) gäller kvartal fyra 1999 t.o.m. kvartal tre 2000. Undersökningen är inte periodiskt återkommande. Enligt SCB (36) kommer undersökningen troligtvis att göras om, men man vet inte när. Undersökningen är en postenkät som gäller last- bilar med maxlastvikt mellan 200 och 3 499 kg. Den ger skattade värden för trafikarbetet i km, men inte transportarbetet (tonkm). Olika uppdelningar finns, t.ex. per bransch eller huvudsakligt transporterat varuslag. Indelningen är emellertid för grov för att ge tillförlitliga siffror för livsmedelssektorn. Enligt SCB (36) finns det heller inte tillräckligt stort urval för att det skall gå att göra en finare uppdelning. Eftersom dessa bilar är mycket energikrävande jämfört med tyngre lastbilar är dessa transporter dock av stor betydelse. Det vore därför önskvärt med löpande och mer detaljerad statistik.
Statistik över varutransporter med järnväg sammanställs i samarbete mel- lan SIKA och Banverket. Den tidigare statistiken omfattar tiden fram till och med 1999 (37). Under år 2000 förändrades järnvägsmarknaden så att särredo- visning av enskilda järnvägsföretag anses olämplig med hänsyn till konkur- renssituationen. Då denna rapport skrevs hade statistiken för år 2000 ännu
inte publicerats. Därför har det inte gått att dra några slutsatser om hur den kommer att kunna användas. Tidigare har dock varutransporterna redovisats i tonkilometer, fördelade på samma varugrupper som lastbils- och fartygs- transporter, vilket innebär att livsmedelstransporterna kan urskiljas. Djur- foder ingår dock i samma grupp (38).
Jordbrukets transporter redovisas som beräknad förbrukning av motor- bensin och diesel fördelat på användningssätt (3). Beräkningarna görs årligen och baseras för jordbrukets del på SM serie F: Förbrukning av drivmedel i jordbruket. Körning med traktor och liknande räknas inte med i transporter utan i stället i jordbrukets övriga energianvändning.
Avfallstransporter
Transporter av sopor, avfall inklusive snö redovisas i statistiken över lastbils- trafiken (34). Enligt SCB (39) gäller avfallstransporterna avfall från samtliga källor, och går inte att ytterligare dela upp på t.ex. hushåll eller handel. Inte heller går det att få reda på hur mycket som är snö. Det bör dock inte vara någon stor andel som utgörs av snö. Snöplogning av snö ingår inte, endast transport av snö mellan två platser.
Transporter mellan hem och butik
Den främsta uppgiftskällan för transportarbete och färdmedel och om hus- hållens förflyttningar för inköp av livsmedel finns i Den nationella resunder- sökningen, RES. RES-undersökningen genomfördes fr.o.m. 1999 t.o.m. 2001. Den är en total kartläggning av svenskarnas resande och belyser alla resor och förflyttningar i trafikmiljö. Undersökningen genomfördes av SCB med SIKA som beställare och samordnare. Undersökningen omfattar ett urval av 8 000 personer per år och som intervjuades om sina resor per telefon. RES var en uppföljare till Riks-RVU (40) som innehåller resestatistik fr.o.m. 1994 t.o.m. 1998. RVU står för resvaneundersökning. De båda undersökning- arna är i stora drag jämförbara. I RES–undersökningen har de intervjuade personerna tillfrågats dels om det huvudsakliga ärendet med resan, dels om resans längd och färdsätt. En av de huvudsakliga kategorierna har varit ”inköp av dagligvaror” (41).
Information från Riks-RVU har använts i två publicerade undersökningar där man beräknat energianvändning för hemtransporter av livsmedel/daglig- varor. I Naturvårdsverkets studie Att äta för en bättre miljö från 1997 (1)
konstaterade man att det totala transportarbetet för att handla dagligvaror med personbil uppgick till 3 386 miljoner personkm år 1995. Genom att använda olika antaganden om energianvändning för personbilar fick man fram en total energianvändning för hemtransporter av dagligvaror. I den av Naturvårdsverket finansierade studien IT, mat och miljö från 1999 användes samma resultat från Riks-RVU tillsammans med en något annorlunda beräk- ningsmetodik för energianvändning och emissioner (42).
RES-undersökningen, i sin nuvarande utformning, avslutades år 2001. För närvarande (december 2002) håller SIKA på att upphandla en modifierad form av resvaneundersökningen som skall pågå från den 1 oktober 2003 och ett år framåt. Urvalet i undersökningen blir 10 000 personer. Ett år efter det att undersökningen slutförts, hösten 2005, planeras ytterligare en ettårig undersökning. Ärendetyperna kommer att vara desamma som tidigare enligt SIKA (43). Det betyder att transportarbete för dagligvaruinköp kommer att kunna följas även i fortsättningen.
3.6.2 Annan statistik
I Naturvårdsverkets undersökning från 1997 utgick man från att hushållens inköpsresor för livsmedel motsvarar inköpsresorna för dagligvaror. Om man ser till omsättningen i dagligvaruhandeln är det dock endast 72–75 % som hör till livsmedel. Uppskattningen kommer från tidningen Supermarket, nr 4-5, där man varje år beskriver konsumtionen inom dagligvaru- och special- varumarknaden i miljoner kronor (44). I Tabell 12 redovisas hur stor andel av den totala omsättningen i dagligvaruhandeln som hörde till livsmedel mellan 1995 och 2001. Där kan man även se att trenden är en minskad andel för livs- medel medan t.ex. kem-tekniska artiklar och tidningar ökar.
Tabell 12. Andel av konsumtionsvärdet inom dagligvaruhandeln för livsmedel. Källa: Supermarket, nr 4-5. År Andel för livsmedel 1995 75 1996 75 1997 75 1998 75 1999 73 2000 72 2001 72
3.6.3 Beräkningar för år 2000
Godstransporter
Statistik över transporter redovisas vanligtvis som kilometer eller tonkilo- meter. Detta kan räknas om till energi och utsläpp med hjälp av data för olika transportslag, som man hittar hos NTM, Nätverket för Transporter och Mil- jön (45). Dessa data uppdateras kontinuerligt. De värden som används för att beräkna energi i denna rapport finns i Tabell 13.
Tabell 13. Energianvändning per tonkm för olika fordon. Källa: NTM (45).
Emissionsfaktorer för koldioxid redovisas i Bilaga 2. Vi har antagit att last- bilar, lätta lastbilar och fartyg drivs med diesel, medan tåg drivs med el som inte medför några koldioxidutsläpp.
Den totala energiåtgången för inrikes livsmedelsgodstransporter är enligt dessa beräkningar mellan 3,6 och 4,0 TWh, och orsakar utsläpp på mellan 1 000 och 1 100 tusen ton koldioxid. Hur energianvändning och utsläpp för- delar sig på respektive transportslag redovisas nedan.
För fartyg finns uppgifter om att transportarbetet är 275 miljoner tonkm (33), vilket ger 0,02 TWh och 5 815 ton koldioxid.
För lastbil finns uppgifter om att transportarbetet är 5 475 miljoner tonkm (34). Olika antaganden kan göras angående fördelning på olika fordonstyper (tung eller medeltung lastbil). Här har man antagit att förhållandet mellan de två fordonstyperna antingen är 50/50 eller 70/30 vilket är samma antagan- den som i Att äta för en bättre miljö (1). Det ger en total energianvändning på mellan 1,53–1,86 TWh och koldioxidutsläpp på mellan 420 000–500 000 ton.
För lätta lastbilar finns uppgifter om att den totala transportsträckan till och från detaljhandeln var 472 825 000 km (35). Här har vi antagit att 72 % av transporterna till detaljhandel gäller livsmedel, fyllnadsgrad 50 %. Det ger en energianvändning på 1,2 TWh och koldioxidutsläpp på 325 000 ton.
För jordbrukets transporter finns uppgifter om att bränsleförbrukningen är 40 000 m3bensin och 37 000 m3diesel (3). Det ger en energianvändning
Transportslag kWh per tonkilometer
Paketbil diesel 3,5
Medeltung lastbil 0,49
Tung lastbil med släp 0,17
Vagnslasttåg 0,042
på 0,76 TWh och 202 561 ton koldioxid.
För transporter med järnväg redovisar vi här uppgifter från 1999 (37) då det ännu inte finns några uppgifter från år 2000. Totalt uppgår transporterna till 667 miljoner tonkm detta år. Med en energianvändning på 0,042 kWh per tonkm blir den totala användningen 0,03 TWh. Eftersom övervägande delen av tågtrafiken drivs med elektricitet och SJ endast använder Bra Miljöval-el beräknas inga koldioxidutsläpp komma från tågtransporterna.
Avfallstransporterna uppgår totalt till 291 miljoner tonkm (34). Allt avfall som transporteras kommer inte från livsmedel. Eftersom det inte går att få reda på hur mycket av avfallet som kommer från vilken källa är det emeller- tid svårt att göra några antaganden om hur mycket av avfallet som kan hän- föras till livsmedel. Omräknat till energi kräver avfallstransporterna 0,06 TWh och släpper ut 15 000 ton koldioxid. Trots att detta inkluderar även en del som inte bör belasta livsmedelskedjan är det endast en liten del av den totala energin för transporter.
Hemtransporter
För år 2000 har vi uppskattat energianvändningen för hemtransporter av mat till 1,3–2,3 TWh och koldioxidutsläppen till 350 000–590 000 ton.
År 2000 körde de svenska hushållen 2 973 +/– 528 miljoner personkilome- ter med bil för att köpa dagligvaror. Detta är resultatet av en körning i RES- databasen.
Vi antar att 72 % av dagligvarorna utgörs av livsmedel. I Naturvårds- verkets framtidsstudie (1) räknar man med att en personbil drar 0,9 kWh/pkm vid korta körningar (46). Om man använder samma värde för att beräkna antal TWh för år 2000 hamnar man på 1,6–2,3 TWh. Utsläppsfak- torn för motorbränsle redovisas i Bilaga 2.
I en annan framtidsstudie (47) har man antagit att bränsleförbrukningen för kortväga transporter snarare ligger runt 0,75 kWh per personkm, vilket ger bättre överensstämmelse med sålda drivmedelskvantiteter och resultat från resvaneundersökningen. Om man i stället använder denna siffra hamnar man på 1,3–1,9 TWh och koldioxidutsläpp på 345 000 – 494 000 ton.
Resultaten kan jämföras med de 2–3 TWh och de 3,1 TWh man fick fram i två tidigare studier (1, 42). En skillnad i denna studie är att vi allokerat energianvändningen för dagligvaruinköp till livsmedel baserat på omsätt- ningen i dagligvaruhandeln.
Transporter totalt
Den sammantagna transportrelaterade energianvändningen och utsläppen av koldioxid för livsmedel redovisas i Tabell 14. Av tabellen kan man se att de största godsrelaterade utsläppen kommer från livsmedelstransporter med lastbil och med lätt lastbil. Utsläppen från hemtransporter bidrar med 16–36 % av de totala utsläppen.
Tabell 14. Energianvändning och koldioxidutsläpp från transporter av livsmedel inom Sverige år 2000. Källa: Beräkningar och skattningar från dataunderlag.
TWh 1000 ton CO2 Godstransporter Fartyg 0,02 5,8 Lastbil 1,53-1,86 420-500 Tåg 0,03 0 Lätt lastbil 1,2 330 Jordbrukets transporter 0,76 203 Avfallstransporter 0,06 15 Hemtransporter Personbil 1,3-2,3 350-590 Summa Ca 4,9-6,2 1 320-1650
Uppgifterna har beräknats med hjälp av offentlig statistik om transporter samt olika skatt- ningar av energianvändning vid transporter samt koldioxidutsläpp från bränslen.
I anslutning till denna beräkning vill vi dock påpeka att uppgifterna om hemtransporter av livsmedel visar stora variationer mellan olika år. I Figur 7 redovisar vi resultaten av en körning i Riks-RVU och RES-databasen för åren fr.o.m.1995 t.o.m. 2001. Man kan se att skillnaderna är mycket stora mellan åren. Den lägsta noteringen är på 2 973 miljoner personkm (2000) och den högsta på 4 727 miljoner personkm (1998). Konfidensintervallen är som minst ± 468 miljoner personkm och som mest ± 881 miljoner personkm.
Figur 7. Biltransporter för att handla dagligvaror mellan 1994 och 2001. Källa: RVU 1994–1998, RES 1999–2001.
Kvartal: 94K2 till01K4. Selektion: H_MILJO NE 2