Offentlig statistik – tillgänglighet

Den offentliga statistiken på området gäller hela hushållet och alla hushåll samtidigt. Uppdelningen på hushållstyper är begränsad och obefintlig på funktionsområden som t.ex. föda, vila eller underhållning. Statistiken kan ibland ändå vara till hjälp för att närmare bestämma resursanvändning och utsläpp från mathållningen. Därför redovisar vi kortfattat det som finns. Energi

SCB undersöker varje år uppvärmning och energianvändning i fler- bostadshus och småhus. Ansvarig myndighet för den statistiken är Statens energimyndighet, STEM. För flerbostadshus redovisas bara statistik för upp- värmningsenergin. Det beror på att enkäten endast vänder sig till fastighets- ägare eller taxeringsenheter. För småhus tar man fram ett urval på ca 6 500 småhus. SCB uppskattar sedan användningen av hushållsel i de hus som helt eller delvis värms med el. År 2000 skattades användningen till 5 800 kWh (22). Enligt SCB ökar förbrukningen kontinuerligt.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001År

Utsläpp av koldioxid

På Naturvårdsverkets hemsida hänvisas den som är intresserad av utsläppen av koldioxid till rapporten Utsläpp till luft i Sverige med länk till SCB:s hem- sida (6). I rapporten finns uppgifter om utsläpp från bostäder. De uppgick år 2000 till 4 656 000 ton koldioxid. Utsläpp från bostädernas användning av fjärrvärme och el är inte med här. Därför uppfyller redovisningen inte kraven i uppdraget. Det finns heller ingen uppdelning som gör att man kan urskilja hur mycket av utsläppen som kan hänföras till matlagning och förvaring. Vatten

På SCB:s hemsida kan man hitta en publikation med uppgifter om vatten- användningen i hushållen 1995 (7). Där framgår att hushållens vattenanvänd- ning utgjorde 19 % av den totala vattenanvändningen i Sverige detta år. Hus- hållen använde 616 miljoner m3_{vatten, varav det mesta kom från kommunala} uttag.

Uppgifterna om hushållens vattenanvändning bygger på uppgifter från Svenskt Vatten (före detta VAV, Svenska Vatten och avloppsverksföreningen) som i sin tur samlat in uppgifterna från de kommunala vattenverken. SCB uppskattar dessutom vattenuttaget från privata brunnar (7).

I dag vet SCB inte när ny statistik över hushållens vattenanvändning kommer att produceras (8).

Avfall

Naturvårdsverket, huvudansvarig för avfallsstatistiken, redovisar på sin hem- sida statistik för hushållen. Där finns uppgifter om mängden hushållsavfall och liknande avfall behandlat på avfallsanläggningar i Sverige under 1998. Likaså finns det uppgifter om behandling av hushållsavfall och liknande avfall från samma år. Dessutom finns det uppgifter om hur mycket hushålls- avfall som insamlats i kommunal regi och som mottagits vid avfallsanlägg- ningar. I samtliga fall hänvisas till SCB och Naturvårdsverket utan upplys- ningar om källmaterial.

Kemikalier

Man kan inte få reda på användningen av kemiska produkter med särskilt farliga ämnen i databaserna på Kemikalieinspektionens hemsida eller genom den offentliga statistiken.

3.7.2 Annan statistik

En rad skattningar, snarare än statistik, ger ett visst underlag för att upp- skatta hushållens livsmedelsrelaterade energianvändning och koldioxid- utsläpp. Som exempel kan nämnas en broschyr från Sveriges elleverantörer (48) där det anges att elanvändningen för kylskåp varierar mellan 0,5–1 kWh per dygn beroende på kylskåpets ålder. Samma skattning för frysar varierar mellan 1–2 kWh per dygn. Energi för matlagning varierar t.ex. mellan 1,5 kWh per timme för snabbplatta på full effekt till 2 kWh per timme för stek- platta på full effekt. Liknande uppgifter finns för ugn och mikrovågsugn.

Energimyndigheten anger på sin hemsida (49) att ett kylskåp, utan köld- fack, i energiklass A drar cirka 150 kWh per år medan en frysbox på 225 liter drar 215 kWh per år. Den sammanlagda förbrukningen för sådana kylar och frysar, under 400 kWh per år, jämförs sedan med dagens genomsnittsvärde på 1 000 kWh. En energisnål diskmaskin drar cirka 100 kWh per år, jämfört med genomsnittet för befintliga diskmaskiner som är 350 kWh. Siffrorna för vitvaror baseras på samarbete mellan Avdelningen för byggnader med tillhö- rande infrastruktur och Konsumentverket. I grunden ligger information om hur mycket el olika vitvaror drar enligt EU:s energideklaration (50). Informa- tionen har samlats in i tester för enskilda teknikupphandlingar och i en mät- studie från 1994 Hushållsel i småhus (51). En ytterligare skattning av elanvänd- ning för mathållning kan man få från DESS, delegationen för energisparande i södra Sverige, där det framgår att energianvändningen för matlagning kan variera mellan 700–1 000 kWh per år. Exemplet är relevant för en familj i villa med olika slags utrustning. Samma studie anger ett möjligt intervall för elanvändning för frys och kyl på 400–1 700 kWh och för disk 100–500 kWh (52). Det finns inga uppgifter om hur skattningarna tagits fram.

Svenskt Vatten AB samlar in uppgifter från vattenverken i kommunerna. Företaget planerar att under 2003 lägga ut driftsstatistik på sin hemsida (19). Debiterad mängd dricksvatten till hushållen kommer att ingå i redovis- ningen (20). För år 2000 finns dock ingen statistik

3.7.3 Beräkningar för år 2000

Konsumentverket har nyligen gjort en skattning av energianvändningen för mathållning bland hushållen (53). Undersökningen bygger på antaganden om behov och beteenden i samband med matlagning för hushåll i tre olika storlekskategorier. Vid en uppräkning till riksnivå hamnar den totala förbruk-

ningen i storleksordningen 9 TWh per år för samtliga hushåll i Sverige. I skattningen ingår matlagning, förvaring, diskning och ventilation genom köksfläkt, se Tabell 15 (53). Matlagningen står för 38 % av den totala el- användningen medan förvaring och diskning bidrar med 28 % och 33 %. Tabell 15. Elanvändningen för förvaring, diskning och matlagning.

Källa: Konsumentverket (53).

Uppgifterna om antalet kosthushåll i Konsumentverkets undersökning bygger på SCB:s statistik insamlad inom ramen för Inkomstfördelningsun- dersökningen, HINK. HINK genomförs varje år. Den baseras på ett urval av befolkningen. År 2000 var det ca 34 000 individer som ingick i undersök- ningen. Frågorna handlar om sysselsättning, boende och hushållssamman- sättning. SCB:s senaste uppgift om antalet hushåll är från år 2000. Antalet hushåll var då ungefär 4,363 miljoner hushåll och medelantalet personer per hushåll var 2,01 (54). Vi kan konstatera att skattningen av hushållens elan- vändning för mathållning är starkt beroende av antalet hushåll. Trenden är att hushållen blir allt fler eftersom antalet hushåll med en eller två personer ökar. Mellan 1960 och 1990 minskade medelantalet personer per hushåll från 2,8 till 2,1 personer år 1990. Enligt samma undersökning fanns det totalt 3,8 miljoner hushåll år 1990.

SCB undersöker regelbundet innehav av apparater, bl.a. diskmaskin och frys, bl. a. för sina undersökningar om levnadsförhållanden, ULF. För år 2000 kan man konstatera att mer än 95 % hade frys och att ca 55 % hade diskma- skin (55).

Koldioxidutsläppen från hushållens mathållning blir ca 300 000 ton per år. Konsumentverket betonar att framför allt uppgifterna som ligger till grund för skattningarna av energianvändningen för matlagning är dåligt under- byggda. Man skulle behöva fördjupa undersökningen för att få fram säkrare resultat och för att kunna följa upp trender.

Aktivitet Elförbrukning (TWh per år)

Matlagning 3,33

Förvaring i kyl- och frysskåp 2,45

Diskning 2,88

Referenser kapitel 3

1. Att äta för en bättre miljö (1997). Stockholm, Naturvårdsverket. (Slutrapport från systemstudie livsmedel. Rapport 4830)

2. Uhlin H-E. (1997). Energiflöden i livsmedelskedjan. Stockholm, Naturvårds- verket. (Rapport 4732)

3. Årliga energibalanser 1999–2000 (2002). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (EN 20 SM 0203s)

4. www.scb.se/amne/jordbruk.asp

5. Bengtsson I. (2002). Pers. medd. Göteborg, Fiskeriverket.

6. Utsläpp till luft i Sverige (2002). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (MI 18 SM 0201 Korrigerad version 2002-08-22)

7. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 1995 (1999). Stockholm, Statis- tiska centralbyrån. (MI 27 SM 9901)

8. Högelin A. (2002). Pers. medd. Stockholm, Statistiska centralbyrån.

9. Bekämpningsmedel i jordbruket (2002). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (MI 31 SM 0101)

10. www.naturvardsverket.se/kur/

11. www.naturvardsverket.se, Om Naturvårdsverket, Officiell statistik 12. Miljöredovisning för svenskt jordbruk 2000 (2001). Stockholm, LRF.

http://www.lrf.se/miljo/index.htm

13. Jordbruksstatistisk årsbok 2002 (2002). Stockholm, Statistiska centralbyrån. 14. www.kemi.se, se SPIN-databasen.

15. www.naturvardsverket.se

16. Avfall från tillverkningsindustrin och utvinning av mineraler 1998 (2000). Stockholm, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket. (MI 28 SM 0001) 17. www.scb.se/statistik/mi0901/mi0901dia1.asp

18. Industrins vattenanvändning 2000 (2001). Stockholm, Statistiska centralby- rån. (MI 16 SM 0101)

19. Beckman H. (2002). Pers. medd. Stockholm, Svenskt Vatten 2002. 20. Svenskt Vattens driftsstatistik. Definitioner av statistikuppgifter på olika

ambitionsnivåer i VASS (2002). www.svensktvatten.se

21. Energistatistik för lokaler 2001 (2002). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (EN 16 SM 0203)

22. Munkhammar I. (2002). Pers. medd. 2002. Stockholm, Statistiska central- byrån.

24. Fernström A. ICA. (2002). Pers. medd. Västerås, ICA. 25. Westman O. (2002). Pers. medd. Orge AB, Luleå

26. www.naturekonomi.se/Hemköp/rapporter/avfall_energi/teknisk2.html 27. Bakgrundsdokument för miljömärkning av dagligvarubutiker. Höringsutkast

1.0, 20 augusti (2002) SIS miljömärkning AB, Stockholm, Opublicerat doku- ment.

28. Uppskattningar av konsumtionen av djupfrysta produkter (2003). Djupfrys- ningsbyrån. Opublicerat dokument.

29. Sandin E-L B (2002) Pers. medd. Stockholm, Naturvårdsverket 30. www.miljorapporten.coop.se/

31. www.naturekonomi.se/Hemköp/miljöredovisning_val.html 32. Storhushållsguide 2000. (2000) DELFI marknadspartner.

33. Inrikes och utrikes trafik med fartyg år 2000 (2001). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (SIKA SSM 01:16)

34. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2000 (2001). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (SIKA 2001 SSM 01:16)

35. Varutransporter med lätta lastbilar 2000 (2001). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (SIKA SSM 01:5)

36. Forssén K. (2002). Pers. medd. Stockholm, Statistiska centralbyrån. 37. Järnvägar 1999 (2001). Stockholm, Statistiska centralbyrån. (SIKA) 38. Bantrafik 2000 - 2001, (2004). Stockholm, SIKA. (SIKA 2003:8)

39. Ahlin-Fallberg L. (2003). Pers. medd. Stockholm, Statistiska centralbyrån. 40. Riks-ResVaneUndersökningen (RVU) (1994-1998). Stockholm. Statistiska

centralbyrån.

41. RES 2002. Den nationella reseundersökningen (2001). (SIKA)

42. Orremo F. et al. (1999). IT, mat och miljö. En miljökonsekvensanalys av elektronisk handel med dagligvaror. Stockholm, Naturvårdsverket. (Rapport 5038)

43. Tomth J.-E. (2002). Pers. medd. SIKA, Stockholm

44. Supermarket 1999–2002:4–5. Stockholm, ICA Förlaget. (Vem är vem och Faktanummer om svensk detaljhandel) www.forlaget.ica.se/supermarket 45. Nätverket för Transporter och Miljön (www.ntm.a.se).

46. Lenner M. (1993). Energiförbrukning och avgasemission för olika transport- typer. Linköping, Väg- och trafikforskningsinstitutet. (VTI-meddelande Nr 718-1993)

hälle. Stockholm, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB-Rapport 1997:7)

48.Vad är 1 kWh? 1996. Stockholm, Sveriges elleverantörer. 49. www.stem.se

50. Suvilehto H.-M. (2003). Pers. medd. Eskilstuna, Energimyndigheten. 51. Hushållsel i småhus. (1994). Stockholm. (NUTEK B 1994:11) 52. www.sparkraft.nu

53. Hushållens energianvändning för mathållning (2003). Stockholm, Konsu- mentverket. (PM 2003:11) www.konsumentverket.se.

54. SCB 2002. Inkomstfördelningsundersökningen 2000 (2001). Stockholm, Statistiska centralbyrån.

55.www.scb.se.

56.Göransson A., Lindahl U., Forsman G. och Hendeström C. (1992). Lokalerna och energiförsörjningen. STIL-studien. Vattenfall, Vällingby.

4. Miljöeffekter av importerade