Avloppsreningsverk
(ÄRENDE NR 28)
Följande sammanställning har gjorts utifrån dokumentation i ärendet samt samtal med den ansvarige inspektören.
Sammanfattning av ärendet
Efter ett föreläggande från miljö- och byggnadsnämnden den 12 juni 2003 besluta- de Övertorneå kommun att förbättra avloppsreningen i ett avloppsreningsverk för att minska belastningen på recipienten Torne älv. Därför ansökte man den 24 april 2005 till Gränsälvskommissionen18 om att få anlägga ett nytt avloppsreningsverk. Enligt tidigare tillstånd för utsläpp ska utsläppspunkten ligga i anslutning till älvens djupfåra. Kommunen ansöker om tillstånd i första hand för att få använda den be- fintliga utloppsledningen, i andra hand att få bygga en ny ledning och i så fall även tillfälligt få släppa ut behandlat avloppsvatten via den befintliga ledningen tills dess att en ny har anlagts.
Gränsälvskommissionen gav kommunen tillstånd till anläggningen dock med krav på att vissa villkor uppfylls.
Kommunen anmäler även verksamheten till miljö- och byggnadsnämnden, som beslutar om villkor för anläggningen. Anläggningen har varit i drift sedan vintern 2005/2006.
Lagstöd
Det har ej varit fråga om någon lagöverträdelse.
Inspektion
Inspektören har besökt anläggningen efter att den färdigställts och satts i drift men i övrigt har inga inspektioner varit aktuella i ärendet.
Samarbete och information
Lapplands Arbetskrafts- och näringslivscentral, Fiskeriavdelningen, hälsovårds- nämnden i den finska kommunen Ylitornio, Fiskeriverkets utredningskontor i Lu- leå, Lapplands miljöcentral och Länsstyrelsen i Norrbottens län har lämnat skiftliga yttranden till Gränsälvskommissionen med anledning av ärendet.
Miljö- och byggenheten har inte samarbetat med några andra myndigheter i det här ärendet.
18
1972 tillsattes en finsk-svensk gränsälvskommission vars uppdrag är att förvalta gränsälvarna mellan Sverige och Finland (Könkämä och Muonio älvar, delar av Torne älv samt viss del av Bottnis- ka viken vid Torne älvs utflöde). Kommissionen är en mellanstatlig myndighet och arbetsuppgifterna är byggande i vatten, vattenreglering, förorening i vattnen samt fiskefrågor. http://epubl.luth.se/1
På sätt och vis fungerar samarbetet med Gränsälvskommissionen bra anser den ansvarige inspektören. Miljö- och byggenheten får alltid tillfälle att yttra sig i ären- den som berör dem och kan om intresse finns även delta i muntliga förhandlingar. I övrigt sker inget samarbete.
Inspektören har berättat om ärendet på träffar med kollegor och vid föredrag för externa organisationer.
Vidtagna åtgärder och ärendets utfall
Tekniska enheten på Övertorneå kommun har ansökt om tillstånd för att anlägga ett nytt reningsverk. Tillstånd till detta ges av Finsk-svenska Gränsälvskommissionen. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar om försiktighetsmått, lokalisering etc. efter en anmälan enligt SFS 1998:899. Anläggningen togs i drift under vintern
2005/2006.
Inspektören har besökt anläggningen efter att den tagits i drift. Han blev då fö- revisad hur anläggningen var byggd samt hur den var avsedd att fungera.
Lärdomar och förändringar
Det här är den första anläggning i kommunen som prövas enligt svensk miljölag- stiftning sedan början av 1970-talet. Sommaren 2005 prövades ärendet av miljö- och byggnadsnämnden som också har beslutat om att de äldre biodammarna ska återställas och grävas igen. Inspektören menar att det är något att lära från ärendet eftersom om miljö- och byggnadsnämnden inte hade prövat ärendet hade det inte gått att göra något åt dammarna.
Inspektören anser att det skulle behövas fler bedömningsgrunder och mer kun- skap om vad det är man ska fokusera på. Det gäller både för verksamhetsutövare och för myndigheter. Trots kunskapskravet i miljöbalken är kunskapsnivån förvån- ansvärt låg. Ansökningar som inkommer kan innehålla alla möjliga handlingar som inte är relevanta. Miljökonsekvensbeskrivningarna som skickas in har ofta fokuse- rat på fel saker. Den svenska konsultbranschen har inte förstått vad som är det väsentliga vad gäller effekter på miljön. Här finns mycket att göra menar han. Bland konsulterna behövs personer som har kunskap om natur och biologi.
En överenskommelse har lagts fram som om den antagits hade inneburit att Gränsälvskommissionen förlorat rollen som beslutande i miljöfrågor. Detta hade gjort att vissa problem vad gäller tillämpningen av miljöbalken skulle ha försvunnit eftersom det i praktiken medfört att alla anläggningar i Övertorneå kommun då skulle ha prövats enligt miljöbalken. Överenskommelsen antogs dock inte av den finska riksdagen.
Inspektören menar att det egentligen är meningen att det ska fungera såsom det anges i överenskommelsen men att det inte gör det på grund av den felaktiga till- lämpningen i Norrbotten. 1969 började miljöskyddslagen gälla. Lagen om gräns- älvsöverenskommelsen tillkom 1971. Under perioden 1971 till och med 1989 var Länsstyrelsen ensam tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen och hade då hand om all tillsyn. Han säger att man i Norrbotten gjorde en felaktig bedömning av tillämpningen av dessa lagar. När kommissionen prövade vad som får släppas ut så gjordes ingen prövning enligt miljöskyddslagen och i princip heller inga bygglovs- prövningar. Därför byggdes många anläggningar som var fellokaliserade vad gäller
byggnaderna och utsläppspunkten eftersom ingen prövade detta. (Gränsälvskom- missionen gör endast prövning av påverkan på Torne älv.) Samtliga verksamheter som kommissionen prövat saknar därför prövning enligt svensk miljölag trots att meningen inte var att det ena skulle ersätta det andra. Ytterligare en omständighet gällande detta är att kommissionen endast prövar påverkan på huvudälven, det vill säga där riksgränsen löper. Ingen prövning görs gällande biflöden och sidoälvar. Dessa problem hade försvunnit om den nya överenskommelsen antagits. Tyvärr, uppger han, är överenskommelsen inte längre aktuell eftersom det tydligen är en känslig politisk fråga särskilt vad gäller fisket och därför har man börjat med om- förhandlingar.
Det finns enligt inspektören liknande gränssamarbeten mellan Sverige och Norge som gemensamt beslutar i ärenden rörande till exempel Klarälven. Men Gränsälvskommissionen är unik genom att den står över båda ländernas regeringar och alla domstolar. Kommissionens beslut är alltid det första och det sista, och det kan inte överklagas annat än i ekonomiska frågor.
Erfarenheter från ärendet
Gränsälvskommissionen är en myndighet som står över både Finland och Sveriges regeringar och domstolar och dess beslut går inte att överklaga annat än när det gäller ekonomiska frågor. Det unika med det här ärendet är att Hedenäsets avlopps- reningsverk har prövats även enligt miljöbalken vilket gjort att det också har kun- nat beslutas om åtgärder gällande de äldre biodammarna. Enligt vår bedömning av detta är tanken bakom Gränsälvskommissionen god om bedömning görs både av kommissionen och utifrån svensk miljölagstiftning. Gränsälvskommissionen prö- var ju endast utifrån Torne älv och om prövningar görs i enlighet med miljöbalken i de avseenden som inte rör älven men däremot dess biflöden borde inga konflikter behöva uppstå mellan kommissionen och svensk lag.
Bilaga 2
INTERVJUER – ALLMÄNNA FRÅGOR
En anställd på varje deltagande miljökontor har fått svara på frågor av mer allmän karaktär. Vi har även talat med Lennart Nordstrand, miljöbrottsutredare vid Polis- myndigheten i Jämtland, och Magnus Clase, kammaråklagare vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg.