(ÄRENDE NR 5)
Följande sammanställning har gjorts utifrån dokumentation i ärendet samt samtal med den ansvariga inspektören.
Sammanfattning av ärendet
Ärendet gäller en äggproducent i Helsingborgs kommun. Enligt 9 § djurskyddsför- ordningen (1988:539) får höns för äggproduktion inte hållas i andra inhysningssy- stem än sådana som uppfyller hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad. In- hysningen ska ske på sådant sätt att dödlighet och beteendestörningar hos hönsen hålls på en låg nivå.
Miljökontoret uppmärksammade vid den ordinarie tillsynen att inhysningssy- stemet som äggproducenten använde inte uppfyllde kraven. Miljönämnden beslu- tade därför den 21 oktober 2004 om att tilldela verksamhetsutövaren löpande vite av 100 000 kronor per stallbyggnad och påbörjad kalendermånad. Äggproducenten överklagade till Länsrätten som avslog överklagan på alla punkter. Domen medde- lades den 12 april 2005.
Lagstöd
9 § djurskyddsförordningen (1988:539):
”Höns för äggproduktion får inte hållas i andra inhysningssystem än sådana som upp- fyller hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad. Inhysningen skall ske på ett så- dant sätt att dödlighet och beteendestörningar hos hönsen hålls på en låg nivå.”
1988 beslutades att hönsburar inte längre skulle tillåtas i äggproduktionen och att alla höns skulle vara frigående inom ungefär tio år. Senare kom dock forskning som visade att frigående höns inte mådde bättre än burhöns och att hönan behöver få sina tre grundläggande behov tillgodosedda: rede att värpa i, sandbad att bada i, sittpinne att sova på. Man beslutade i stället att tillåta inredda burar och i dem skul- le det finnas plats för hönan att tillgodose sina tre grundläggande behov. I och med den nya lagen gav man äggproducenterna möjlighet till undantag från detta i ett antal år. De flesta äggproducenter ansökte om det och många fick det också beviljat eftersom det inte fanns några burar att tillgå under en period. Enligt den svenska lagstiftningen måste nya djurhållningssystem typgodkännas innan de används vil- ket innebär att de ska testas i testanläggningar med djur vilket kan ta tid. Så under en period fanns inga burar, och när de första blev godkända hann de inte tillverkas i den omfattning som hade behövts. Efter några år beslutade Djurskyddsmyndighe- ten att inte längre godkänna ansökningar om undantag så den delen av paragrafen togs helt enkelt bort. Dock glömde man att anmäla det till EU vilket måste göras. Flera äggproducenter uppmärksammade missen och överklagade till EG-domstolen som gav dem rätt. Då fattades ett nytt beslut i Sverige om förändring av paragrafen vilket skedde år 2004. Fram till dess har rättsläget varit oklart.
Inspektion
Inga särskilda förberedelser gjordes före inspektionerna. Den ansvariga inspektören kontrollerade i förväg om det fanns några noteringar sedan tidigare besök som skulle följas upp. Vid tillsynsbesök på den här typen av verksamheter (det finns endast en äggproducent i kommunen) brukar inspektören gå igenom vad som hänt sedan sist tillsammans med verksamhetsutövaren. Hon tittar alltid på djuren i pro- duktionen. Dock tillses inte alla hus (äggproducenten har tio hus med höns i ägg- produktion) utan två hus väljs ut slumpmässigt. Kontinuerliga anteckningar förs och inspektionsrapporten skickas till verksamhetsutövaren efter besöket. Inspektö- ren har alltid kamera med sig för att kunna fotodokumentera om det behövs. In- spektioner på det här företaget är vanligtvis anmälda. Om klagomål inkommer görs oanmälda besök.
Samarbete och information
Djurskyddsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Kommerskollegium har alla på ett eller annat sätt varit inblandade i ärendet.
Djurskyddsmyndigheten är central myndighet för allt djurskyddsarbete. Det har därifrån gjorts flera uttalanden i frågan om höns och burar samt försök att driva på kommunerna att förelägga eller förbjuda äggproducenterna. I princip fram till dess att EG-domstolen meddelade sin dom i ärendet har Djurskyddsmyndigheten vid- hållit att paragrafen ändrats på riktiga grunder. Dock fick den då skicka in paragra- fen på nytt för anmälan i EU.
Jordbruksverket har varit inblandat men inspektören känner inte till på vilket sätt. Fram till år 2004 hade Jordbruksverket ansvaret för djurskyddsfrågorna.
Livsmedelsverkets bidrag i ärendet har gällt märkningen av äggen. Ägg ska märkas på olika sätt beroende på var de kommer ifrån. De märkningsalternativ som finns idag är ägg från frigående höns, ägg från ekologiska höns och ägg från höns i inredda burar. Det innebär att ägg från höns i icke-inredda burar inte heller får säljas annat än till industrin.
Länsstyrelsen har varit delaktig som den myndighet som ansvarar för den regi- onala tillsynen. Miljökontorets beslut har överklagats av äggproducenten till Läns- styrelsen.
Ovan nämnda myndigheter har på ett eller annat sätt deltagit i ärendet, men miljökontoret har inte ansett sig vara i behov av hjälp eller stöd från dem. Den uppfattning som miljökontoret haft i frågan har varit tvärtemot Djurskyddsmyndig- hetens åsikt och det har ju också visat sig att miljökontorets bedömning var helt korrekt.
Kontakten med Länsrätten avseende överklagandena har skett brevledes. För- handlingen i tingsrätten var dock muntlig. Inspektören har en gång per kvartal skriftligen rapporterat till Djurskyddsmyndigheten hur avvecklingen av höns i icke- inredda burar fortskrider. Det har inte förekommit någon direktkontakt med Livs- medelsverket men de har skickat ut information (inspektören tror via fax) till alla miljökontor. På vilket sätt Kommerskollegium varit inblandat känner hon inte till.
Media har intresserat sig för ärendet en hel del. Till en början fanns fokus på att miljökontoret inte hade förelagt företaget, trots att många andra kommuner valt att
göra det med sina äggproducenter. Efter miljökontorets förbud skrevs en hel del om det.
Vad gäller informationsspridning är det framförallt andra kommuner som har tagit kontakt för att fråga vad man grundat sitt ställningstagande på. Inspektören tror att eftersom miljöjuristen i kommunen har gjort ett noggrant utredningsarbete i ärendet så har de inte haft några behov av att diskutera kring frågan med andra kommuner. Men självklart kan det ha dryftats inspektörer emellan tror hon. Vissa kommuner förelade äggproducenterna innan rättsläget säkrats och i dessa fall har producenternas överklagan bifallits och de gamla besluten rivits upp.
Vidtagna åtgärder och ärendets utfall
Äggproducenten arbetar efter ett speciellt system som innebär att en veterinär är kopplad till verksamheten. Denne gör oanmälda besök några gånger per månad och har då rätt att gå in i alla stallar och göra kontroller. Utifrån den kontrollen regleras en del av personalens lön, ju bättre stallarna ser ut desto mer lön får personalen, och om brister hittas blir det sämre betalt. Det är en bra drivkraft för personalen tror inspektören. Hon brukar hitta brister där ändå men det är mycket finare i den här äggproducentens lokaler än i andra hönsanläggningar. Det här systemet har initierats av företaget. Systemet har funnits även före frågan om förbud.
Alla hus är nu ombyggda med nya inredda burar. Redan innan miljökontorets beslut om förbud hade äggproducenten börjat ställa om två av husen. Man hade en omställningsplan enligt vilken alla hus skulle vara omställda till år 2008 vilket innebar två hus per år. Miljökontoret gjorde sin bedömning av läget och omställ- ningstakten utifrån producentens verksamhet på så vis att tiderna för omställningen bestämdes utefter när nya höns skulle placeras i husen. När ärendet senare överkla- gades till Länsstyrelsen hade en tidsperiod gått och producenten hade valt att följa förbudet till viss del och ställt om i ungefär totalt sex hus, vilket var fler än vad som från början var tänkt. Det var egentligen bara ett hus där tiden hade gått ut. Äggproducenten ville göra omställningen med tanke på den linje (som ett löpande band) där äggen transporteras till packning. Genom överklagan fick de ytterligare ett halvår på sig att vidta åtgärder och när tiden för förbuden passerat hade alla hus ställts om. Trots det har äggproducenten överklagat ärendet till Kammarrätten.
Miljökontoret har innan beslutet fattades givit äggproducenten möjlighet att yttra sig, vilket de gjort, bland annat i form av information om det oklara rättsläget samt material som man menade stödde tesen att hönsen egentligen inte mådde bättre i den nya typen av bur. Miljöjuristen i kommunen granskade ärendet och han kom fram till att rättsläget var oklart (dock höll inte miljökontoret med i påståendet om hönsens välbefinnande). Det bestämdes att man skulle vänta med förbudet tills rättsläget avgjorts. Företaget har en bra djurhållning anser inspektören och hon kommer att fortsätta inspektera verksamheten två gånger per år.
Miljönämndens beslut överklagades av verksamhetsutövaren till Länsstyrelsen i Skåne län, som avslog överklagandet. Därefter överklagade verksamhetsutövaren Länsstyrelsens beslut till Länsrätten som också lämnade avslag på överklagandet. Verksamhetsutövaren har sedan överklagat till Kammarrätten som ännu inte av- gjort ärendet.
Lärdomar och förändringar
Ärendet har i sig inte medfört några förändringar utan det tillkom snarare på grund av de nya reglerna.
Något som inspektören anser återigen har bevisats genom detta ärende är att det alltid är viktigt att ta del av och ta till sig av det som verksamhetsutövaren kommer med. I det här fallet visade det ju sig att företaget hade rätt. Hon anser att beslut som är dåligt underbyggda eller utformade riskerar att orsaka stor skada om de upphävs och att det därför kan vara bättre att avvakta med ett beslut tills man är säker på sin sak. Lärdomen från just det här ärendet är därför att man ska ta infor- mation som kommer från verksamheterna på allvar och inte alltid enbart lita på det som central myndigheter säger.
Erfarenheter från ärendet
Betydelsen av att miljökontoren har en egen miljöjurist blir tydlig i det här ärendet. Miljöjuristen på Helsingborgs kommun har gjort en noggrann utredning och han bedömde att rättsläget inte var klart och därför valde miljökontoret att vänta med att förbjuda äggproducenten tills rättsläget stabiliserats. Kommunala miljöjurister finns vid miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och i Uppsala. Många av de övriga kommunerna har en eller flera jurister anställda men dessa har ingen specialistkunskap inom miljöområdet. Det finns även kommuner som inte har någon egen jurist att tillgå alls.
Ytterligare en erfarenhet från ärendet är den arbetsmetod som äggproducenten använder sig av. Företaget har avtal med en veterinär som några gånger per månad gör oanmälda besök. En del av personalens lön regleras utifrån hur bra veterinären tycker att anläggningarna har skötts. Med anledning av detta har vi tillskrivit ägg- producenten för att få vetskap om följande:
x Om arbetsmetoden utvecklats av dem själva eller om de har tagit influen- ser från någon annan, och i så fall vem/vilka.
x Om några andra företag eller myndigheter har intresserat sig för meto- den? Om de har vidtagit några åtgärder för att sprida metoden till andra, och i så fall hur.
Driftschefen hos äggproducenten har svarat:
”Metoden som vi använder togs fram för ungefär 25 år sedan för användning i ägg- packeriet. Inspektionerna utfördes då av statliga kontrollanter och utifrån deras bedöm- ning sattes en del av personalens lön. Det här systemet används sedan 1996 också i själva äggproduktionen. Något som är av yttersta vikt på grund av smittorisken är att den veterinär som utför kontrollerna inte arbetar med några andra fjäderfän. Persona- len tycker att systemet är bra. Vi har inte gjort något för att sprida tillvägagångssättet.”