Övriga inkomster

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 141-148)

Statsbudgetens utfall

5.2 Statsbudgetens inkomster 2009 Statsbudgetens inkomster uppgick till Statsbudgetens inkomster uppgick till

5.2.3 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna In-komster av statens verksamhet, InIn-komster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.

Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Utfallet för 2009 uppgick till totalt 3 753 miljoner kronor och var därmed 46 826 miljoner kronor lägre än vad som beräk-nades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008. Skillnaden förkla-ras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 49 898 miljoner kronor lägre än beräknat.

Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Inkomster av statens

verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964 Inkomster av försåld

egendom 50 000 102 -49 898 76 519 Återbetalning av lån 1 775 1 736 -39 1 881 Kalkylmässiga

in-komster 8 608 8 912 304 8 700 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036 Avräkningar m.m. i

anslutning till

skatte-systemet -67 933 -66 808 1 125 -56 163 Utgifter som

redovi-sas som krediteringar

på skattekonto -100 13 113 -2 393 Övriga inkomster 50 579 3 753 -46 826 92 545

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-överskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovi-sas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga in-komster av statens verksamhet.

Inkomsterna under denna inkomsttyp upp-gick till 48 115 miljoner kronor för 2009 och var därmed 1 014 miljoner kronor (2,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

För 2009 blev Inkomster av statens verksam-het 4 894 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än 2008. De lägre inkomsterna hänför sig till Aktie-utdelning, som minskade med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan åren. Övriga in-komster av statens verksamhet minskade med 1 663 miljoner kronor (64,4 procent) och Of-fentligrättsliga avgifter minskade med 1 372 miljoner kronor (11,3 procent).

Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Rörelseöverskott 4 366 7 143 2 777 4 170 Överskott av statens

fastighetsförvaltning 304 935 631 329 Ränteinkomster 8 392 7 728 -663 7 711 Aktieutdelning 22 000 19 140 -2 860 24 681 Offentligrättsliga

avgifter 10 318 10 762 445 12 134 Försäljningsinkomster 155 84 -71 157 Böter m.m. 1 116 1 405 289 1 202 Övriga inkomster av

statens verksamhet 450 917 467 2 580 Inkomster av statens

verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rö-relseöverskott uppgick till 7 143 miljoner kronor och var därmed 2 777 miljoner kronor (63,6 pro-cent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riks-bankens inlevererade överskott uppgick till 5 900 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Under 2009 blev inkomsterna av Rörelseöver-skott 2 973 miljoner kronor (71,3 procent) högre än 2008.

Tabell 5.9 Rörelseöverskott Miljoner kronor

SB 2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall inleve-rans av motsvarighet

till statlig skatt 649 1 172 523 476

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens fastighets-förvaltning blev 935 miljoner kronor och var därmed 631 miljoner kronor högre än beräknat i

statsbudgeten. Överskottet från Statens fastig-hetsverk uppgick till 806 miljoner kronor och består av inkomster från försäljningen av Vasa-kronan. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 129 miljoner kronor.

Under 2009 blev Överskott av statens fastig-hetsförvaltning 606 miljoner kronor högre än 2008.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein-komster uppgick till 7 729 miljoner kronor för 2009 och var därmed 663 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 528 miljoner kronor, vilket är en minskning med 190 miljoner kronor jämfört med statsbud-geten. Ränteinkomster på studielån uppgick till 5 052 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten.

Ränteinkomster blev 18 miljoner kronor högre än 2008. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 96 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån blev 81 miljoner kronor högre.

Tabell 5.10 Ränteinkomster Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Räntor på näringslån 2 0 -2 0 Räntor på studielån 5 632 5 052 -580 4 971 Övriga ränteinkomster 2 758 2 677 -81 2 740 Ränteinkomster 8 392 7 729 -663 7 711

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) upp-gick till 19 140 miljoner kronor, vilket är 2 860 miljoner kronor (13 procent) lägre än be-räknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bo-lagen betalade ut under 2009, hänför sig till rä-kenskapsåret 2008. Utbetalda utdelningar under 2008 och 2009 redovisas i tabell 5.11.

Från Posten AB utgick 1 400 miljoner kronor som extra utdelning enligt avtalet med danska posten efter samgåendet. En aktieförsäljning av aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget BEAM Global Spirits & and Wine har redovisats av Preaktio AB som en utdelning avseende 2 901 miljoner kronor.

Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 3 014 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3 683 miljoner kronor jämfört med 2008.

Anledningen är att det gjordes en extra utdel-ning under 2008, men ej under 2009. Utdel-ningen från Vattenfall AB uppgick till 6 900 miljoner kronor. Efter avdrag för kompen-sation för stängningen av Barsebäck 2 (1 051 miljoner kronor) redovisades 5 849 miljoner kronor på denna inkomsttitel.

Totalt minskade aktieutdelningarna med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan 2008 och 2009.

Tabell 5.11 Aktieutdelning 2008 och 2009 Miljoner kronor

Utfall 2009 Utfall 2008 Skillnad Akademiska Hus 978 967 11

Specialfastigheter AB 310 350 -40 Statens väg och

banin-vest AB 0 0

Stattum 570 -570

Sveaskog Holding AB 89 810 -721 Svensk Bilprovning AB 3 3 0 Svenska Geologiska AB 0

Swedcarrier 100 400 -300

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Of-fentligrättsliga avgifter uppgick till 10 762 miljo-ner kronor och var därmed 445 miljomiljo-ner kronor (4,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 7 381 miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor högre än i statsbudgeten.

Offentligrättsliga avgifter blev 1 372 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än 2008. Finansie-ringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med 1 560 miljoner kronor. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har minskat med cirka 500 000 sedan avgiften höjdes den 1 januari 2007.

Avgifterna vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 140 miljoner kronor.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen För-säljningsinkomster uppgick till 84 miljoner kro-nor, vilket är 71 miljoner kronor (45,7 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsin-täkter blev utfallet 31 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud-geten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda kö-per och lagrar Statens jordbruksverk bl.a.

spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och stats-budget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats.

Under 2009 blev Försäljningsinkomster 73 miljoner kronor lägre än 2008. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 71 miljoner kronor lägre.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m.

uppgick till 1 405 miljoner kronor och var där-med 289 miljoner kronor (25,9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för in-komsttiteln Bötesmedel blev 978 miljoner kro-nor, vilket är 38 miljoner kronor högre än be-räknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsav-gifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick 311 miljoner kronor .

Inkomsterna av Böter m.m. blev 203 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2008.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 917 miljoner kronor under 2009 och blev därmed 467 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten.

Övriga inkomster minskade med 1 663 miljo-ner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att Post- och telestyrelsen inlevererade en auk-tionslikvid på 2 099 miljoner kronor från försälj-ning av 4-G tillstånd.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I stats-budgeten togs Inkomster av försåld egendom beräkningstekniskt upp med 50 000 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 102 miljoner kronor.

Inkomster av försåld egendom blev 76 417 miljoner kronor lägre än föregående år.

Under år 2008 uppgick inkomsterna till 76 519 miljoner kronor, varav 49 784 miljoner kronor avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB och 24 608 miljoner kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB.

Tabell 5.12 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Inkomster av försåld

egendom 50 000 102 -49 898 76 519

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redo-visas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 736 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av övriga lån blev 6 miljoner kronor högre, medan Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av näringslån blev 38 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor lägre.

Återbetalning av lån blev 145 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2008. Återbetalning av studiemedel minskade med 100 miljoner kronor.

Tabell 5.13 Återbetalning av lån Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 912 miljoner kronor, vilket är 304 miljoner kronor (3,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensions-avgifter blev 8 375 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor högre än beräknat i stats-budgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 537 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten.

Kalkylmässiga inkomster blev 212 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2008. Statliga pensionsavgifter ökade med 187 miljoner kro-nor.

Tabell 5.14 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall

De statliga pensionsavgifterna uppgick till 8 375 miljoner kronor under 2009. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 566 miljoner kronor. Administrationskostna-derna för det statliga tjänstepensionssystemet inklusive personskadeförsäkringen blev 189 miljoner kronor under 2009.

Tabell 5.15 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Statlig

tjänstepensio-nering 6 819 6 647

Särskild löneskatt på

pensionskostnader 1 566 1 533 Statlig

grupplivförsäk-ring 77 79

Premieskatt, gruppliv 60 61 Statlig

personskadeför-säkring 42 55

Avdrag för

administra-tionskostnader -180 -177 Administration,

person-skadeförsäkring -9 -9

Statliga

pensionsav-gifter 8 119 8 375 256 8 188

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m.

från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks-fond, fiskejordbruks-fond, regionaljordbruks-fond, socialjordbruks-fond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG.

Inkomsterna uppgick till 11 682 miljoner kro-nor och var därmed 555 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 191 miljoner kronor, vilket var 109 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Öv-riga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 717 miljoner kronor högre än beräknat i stats-budgeten. Det högre utfallet beror främst på po-sitiva kursdifferenser till följd av kronans för-svagning gentemot euron. Ersättningar för bi-drag som Statens jordbruksverk betalat ut i för-skott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalats ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 904 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det lägre utfallet beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet 2007 -2013 kom igång senare än beräknat, vilket medfört att utbetalningar (och därmed inbetalningar) förskjutits till 2010 och senare.

Bidragen från EG:s regionalfond blev 273 miljoner kronor högre än beräknat i stats-budgeten. Under 2009 har utbetalningarna till beslutade projekt i den nya programperioden 2007 -2013 kommit igång ordentligt (se utgifts-område 19 Regional utveckling), vilket avspeglas i återflödet från EU.

Jämfört med 2008 blev bidragen från EU 647 miljoner kronor (5,9 procent) högre. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder ökade med 506 miljoner kronor till följd av positiva kurs-differenser.

Bidragen från EG:s regionalfond ökade med 851 miljoner kronor (183,4 procent), då utbetal-ningarna till projekt i den nya programperioden 2007 -2013 ökat rejält under 2009.

Bidragen från EG:s socialfond minskade med 512 miljoner kronor mellan åren. Minskningen beror på att bidragen för programperioden 2000 -2006 avtagit i och med att perioden avslu-tas och på att projekt i den nya programperioden 2007 -2013 inte kommit igång i samma omfatt-ning.

Tabell 5.16 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008 Bidrag från EG:s

jord-bruksfond 9 082 9 191 109 8 994 varav Exportbidrag 100 210 110 106 varav Djurbidrag 322 309 -13 325 varav Offentlig

lag-ring 10 7 -3 20

varav Miljö-, struktur- och regionala åtgär-der perioden

2000-2006 -2 -3 -1 -5

varav EU:s

lands-bygdsfond 2007-2013 2 010 1 106 -904 1 807 varav Övriga bidrag

från EU:s

jordbruks-fonder 6 723 717 216

varav Bidrag från EG:s jordbruksfonds

utvecklingssektion 0 9 9 123 Bidrag från EG:s

fis-kefond 60 70 10 94

Bidrag från EG:s

regi-onalfond 1 042 1 315 273 464 Bidrag från EG:s

soci-alfond 647 358 -289 870

Bidrag till

trans-euro-peiska nätverk 220 470 250 348 Övriga bidrag från EG 77 279 202 265 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Under inkomsttypen Avräkningar m.m. redovi-sas Tillkommande skatter och avräkningar. Ut-fallet för 2009 beräknas bli 66 808 miljoner kronor, vilket är 1 125 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten.

Tillkommande skatter

I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skat-terna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via

stats-budgeten och tillfaller slutligen EU:s budget.

Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter.

De tillkommande inkomsterna beräknas 2009 uppgå till 3 847 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än statsbudgeten.

Jämfört med 2008 är de tillkommande skatterna 8 790 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak förklaras av den momsbaserade EU-avgiften.

Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på den momsba-serade EU-avgiften och skall endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 000 miljoner kronor lägre. Be-slutet ratificerades emellertid först 2009. Till-sammans med retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blir därför den momsbaserade EU-avgiften 8 916 miljoner kronor lägre 2009.

Avräkningar

Avräkningar är intäkter som förs till fonder utanför statsbudgeten, avräknad mervärdesskatt för statliga myndigheter och kompensation för mervärdesskatt till kommunsektorn.

Avräkningarna uppgick 2009 till -70 655 miljoner kronor, vilket är 1 112 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -68 242 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos stat-liga myndigheter -24 235 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommun-sektorn -44 008 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som för till fonder. Dessa intäkter uppgick till - 2 412 miljoner kronor 2009.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Av tabell 5.7 framgår att beloppet i statsbudgeten var -100 miljoner kronor. Utfallet blev 13 miljoner kronor varav jämställdhetsbonusen blev 0,0 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet således 113 miljoner kronor lägre än beräknat.

Jämfört med 2008 har krediteringarna minskat betydligt då det stora flertalet skattekredite-ringar har upphört eller flyttats till statsbudge-tens utgiftssida.

Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

SB

2009 Utfall

2009 Utfall-SB

2009 Utfall 2008

Anställningsstöd 0 -6 -6 -2 221 Stöd till

utbildningsvi-kariat 0 0 0

Stöd till investeringar i

källsorteringslokaler 0 0 0 Stöd till

bredbandsin-stallation 0 0 0 -172

Stöd till skyddat arbete hos offentlig

arbetsgi-vare 0 0 0

Stöd till utbildning av personal i vård och

äldreomsorg 19 19 1

Stöd för konvertering

från oljeuppvärmning 0 0 -2 Jämställdhetsbonus -100 0 100 0 Utgifter som redovisas

som krediteringar på

skattekonto -100 13 113 -2 393

5.3 Statsbudgetens utgifter 2009

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 141-148)