Noter till resultaträkningen Not 1 Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor

2009 2008

Direkta skatter på arbete

Inkomstskatter 550 774 551 376 Skattereduktioner m.m. -159 160 -139 190 Övriga direkta skatter på arbete 86 470 85 265 Summa Direkta skatter på arbete 478 084 497 451

Indirekta skatter på arbete

Arbetsgivaravgifter 392 223 404 069 Övriga indirekta skatter på arbete 22 687 32 409 Avgifter till premiepensionssystemet -25 350 -25 111 Summa Indirekta skatter på arbete 389 560 411 367

Skatt på kapital

Skatt på kapital, hushåll 23 077 26 301 Skatt på företagsvinster 75 429 83 042 Fastighetsskatt 25 967 23 954 Övriga skatter på kapital 24 372 30 193 Summa Skatt på kapital 148 845 163 490

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt 302 618 300 270 varav kommunmoms 44 008 43 671 Skatt på alkohol och tobak 22 761 21 311 Skatt på energi och miljö 70 312 69 671 Skatt på vägtrafik 16 376 16 027 Inlevererat överskott från AB Svenska

Spel 4 203 3 587

Skatt på import 5 151 5 874 Övriga skatter på konsumtion och

in-satsvaror 2 225 1 976

Summa Skatt på konsumtion och

insats-varor 423 646 418 716

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter m.m. -5 973 -4 785 Intäkter som förs till fonder 2 412 1 901 Summa Restförda och övriga skatter -3 561 -2 884

Summa Totala skatteintäkter före

ju-stering 1 436 574 1 488 140 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 -1 976

Totala skatteintäkter 1 436 574 1 486 164 Avgår: Kommunala inkomstskatter -524 047 -515 483 Avgår: Avgifter till

ålderspensionssy-stemet -178 290 -178 108 Avgår: EU-skatter -6 502 -7 237 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 937 Statens skatteintäkter enligt

statsbud-getavgränsning 727 735 786 273 Tillkommer, avgränsningsskillnader

m.m.

Skatter hänförliga till tidigare år

varav 2008 1 262 7 449

varav 2007 -267 161

Avgifter till ålderspensionssystemet 178 290 178 108 Avgifter till premiepensionssystemet 25 350 25 111 EU-skatter 6 502 7 237 Kommunala utjämningsavgifter LSS 2 793 2 228 Inkomstutjämningsavgift,

kostnadsut-jämningsavgift 13 236 12 306

Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters

avräknade moms -24 235 -23 227 Eliminering av statens

arbetsgivarav-gifter -23 874 -24 564 Eliminering av särskild löneskatt på

pensionskostnader -3 236 -3 144 Eliminering av myndigheters skatter och

kostnadsred. -102 -140

Summa Total före justering 903 454 967 798 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 -222

Total summa 903 454 967 576

Skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008. Ef-tersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt för-rän i december året efter det aktuella årets ut-gång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäk-terna från skatt på arbete och skatt på konsum-tion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredo-visningen och de slutliga utfallen på i storleks-ordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatte-intäkterna. För 2008 har den dock totalt sett vi-sat sig lägre än så.

Direkta och indirekta skatter på arbete mins-kade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008.

Minskade inkomstskatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19–24-åringar. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt.

Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inom-statliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.

Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla-ras av det kraftiga fallet i näringslivets invester-ingar och den svaga ökningen av hushållens kon-sumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skattever-ket och TullverSkattever-ket. I beloppet mervärdesskatt, 303 miljarder kronor, ingår återbetald mervär-desskatt till statliga myndigheter med 24,2 miljarder kronor. Beloppet utgör en inom-statlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Skatt på al-kohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln.

Övriga intäkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg ut-vecklingstakt för intäkter av energi och koldi-oxidskatt. Den del av skatteintäkterna som avser kommunala inkomstskatter och går till kommu-nerna ökade med 8,6 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovi-sas både i statens resultaträkning och i

statsbud-geten. De skatter och avgifter som avser kom-munsektorn och ålderspensionssystemet utbe-talas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi-ker på några punkter från den som görs på stats-budgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa pos-ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av den statliga ål-derspensionsavgiften som går till premiepen-sionssystemet läggs i resultaträkningen till skat-teintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenska-perna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skill-nad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgi-varavgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto-redovisas på statsbudgetens utgiftssida. In-komstutjämningsavgift och kostnadsutjäm-ningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statsbudgeten. I re-sultaträkningens skatteintäkter ingår också mer-värdesskatt med 44 miljarder kronor för kom-muner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträk-ningen har den kommunalekonomiska utjäm-ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfere-ringar till kommuner är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2009.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2008 re-dovisas för varje skatteslag de utfall för 2008 som beräknats under våren 2010 efter 2008 års taxe-ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av statsbudgetens ut-fall. Dessa avviker något för varje enskilt skat-teslag från de belopp som beräknades när resul-taträkningen för 2008 togs fram eftersom de ba-seras på ett senare taxeringsutfall. Tre justerings-belopp har i ovanstående tabell lagts till så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2008.

Nettoskillnaden är liten jämfört med den be-räkning av 2008 års skatt som gjordes våren 2009, endast 1,3 miljarder kronor, men för re-spektive skatt finns större skillnader. Skatt på kapital för hushåll blev 5,1 miljarder kronor högre och fastighetsskatt 1,4 miljarder kronor högre medan skatt på företagsvinster blev 7,8 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på arbete blev 2,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2009.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

2009 2008

Offentligrättslig verksamhet

Transportstyrelsen 1 821 -

Kronofogdemyndigheten 1 304 1 412

Lantmäteriet 849 784

Banverket 503 514

Rikspolisstyrelsen 481 495

Centrala studiestödsnämnden 404 401

Bolagsverket 389 394

Läkemedelsverket 329 342

Vägverket 318 911

Elsäkerhetsverket 311 311

Strålsäkerhetsmyndigheten 282 134

Finansinspektionen 266 249

Luftfartsstyrelsen - 1 012

Affärsverk Luftfartsverket 3 145 3 280

Sjöfartsverket 1 320 1 440

Svenska kraftnät 6 10

Övriga 1 733 1 873

Summa offentligrättslig verksamhet 13 461 13 562

Uppdragsverksamhet

Banverket 4 377 3 796

Försvarets materielverk 3 272 3 950

Exportkreditnämnden 3 106 371

Riksgäldskontoret 1 481 18

Statens institutionsstyrelse 1 198 1 229

Försäkringskassan 619 296

Karolinska institutet 570 454

Lantmäteriet 545 545

Statens fastighetsverk 536 463

Lunds universitet 433 429

Skatteverket 426 398

Statens jordbruksverk 405 395

Vägverket 222 2 971

Affärsverk Svenska kraftnät 6 402 7 182

Luftfartsverket 2 187 2 284 Statens järnvägar 125 141

Sjöfartsverket 62 105

Övriga 5 053 4 912

Summa uppdragsverksamhet 31 019 29 939

Andra ersättningar

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäk-ringen 7 466 8 353

Rikspolisstyrelsen 889 882

Exportkreditnämnden 298 415

Konkurrensverket 279 21

Vägverket 244 448

Centrala studiestödsnämnden 226 193 Karolinska institutet 172 43 Post- och telestyrelsen 6 2 100

Övriga 1 656 2 287

Summa andra ersättningar 11 236 14 742

Total summa 55 716 58 243

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 2,5 miljarder kronor (4,3 procent).

Det beror i huvudsak på att andra ersättningar avseende likvid från auktion av frekvenser för nästa generations mobila nät som redovisas av Post- och telestyrelsen knappast förekommit under 2009 samt bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter. Även Inspektionen för arbetslös-hetsförsäkringens redovisade uppbördsintäkter har minskat på grund av att den förhöjda finansi-eringsavgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift, som innehåller en begränsningsregel avseende arbetslöshetsersättning.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som be-talas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet,

upp-dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara av-giftsbelagd. En avgift betraktas som offentlig-rättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden.

Under 2009 uppgick dessa intäkter till 13,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregå-ende år. Totalt redovisar omkring 130 myndig-heter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Avgifter tas också ut för re-gisterhållningsverksamhet inom vägtrafikområ-det, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfarts-området. Även undervägsavgifter tas ut i enlig-het med den internationella Eurocontrolkon-ventionen. Därtill kommer uppbörd av träng-selskatt och felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. I och med att Luftfartstyrel-sen upphörde 2008 togs uppbörden av en mängd avgifter avseende offentligrättsliga avgifter över av Transportstyrelsen. Även de registerhåll-ningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar, som tidigare redovisades av Vägverket, redovisas fr.o.m. 2009 av Transport-styrelsen.

Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av-gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex-peditionsavgifter som ska finansiera inskriv-ningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga av-gifter för stämningsmannadelgivning, passhan-tering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut av-gift för att bevilja studiestöd och för att admini-strera återbetalningen av studielånen.

Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsre-gistreringar.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro-dukter och vissa andra propro-dukter som med hän-syn till egenskaper eller användning står läkeme-del nära.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar, efter överföring av uppgifter till Transportstyrel-sen, huvudsakligen förarprovsavgifter och an-sökningsavgifter.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif-ter och nätövervakningsavgifelberedskapsavgif-ter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex.

behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk-samhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverk-samhet använder utrustning med icke-jonise-rande strålning bl.a. för lasrar och röntgenut-rustning.

Finansinspektionens (FI) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och an-mälningar, exempelvis auktorisationer, ägar-prövningar, bolagsordningsändringar, lednings-prövningar, prospektgranskning och gränsöver-skridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offent-ligrättsliga avgifter.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far-leds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi-kat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det ge-nerella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till

exem-pel publikationer, uthyrning av lokaler, utbild-ning eller konsultuppdrag. Under 2009 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1,1 miljarder kronor och det är ca 200 myndig-heter som redovisar sådan avgiftsbelagd verk-samhet.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Konsultverk-samheten inom bland annat projektering, bygg-styrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgiv-ning m.m. bedrivs från och med 2009 i bolags-form. Banverkets uppdragsintäkter ökade med ca 0,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på ökad försäljning från resultatenheter och ökad försäljning av el.

Försvarets materielverks (FMV:s) uppdrags-verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut-bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov-verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,7 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av order-stocken har ökat medan övriga kunders andel har minskat under det senaste året. Bland större uppdrag till andra kunder dominerar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeckien.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt när-ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier.

Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti-tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga-rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Ex-portkreditnämndens ökade uppdragsintäkter med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på kraftigt ökade premieintäker på grund av att ef-terfrågan på bl.a. rörelsekreditgarantier ökat kraftigt.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser bankgarantiavgifter i enlighet med de åtgärder som inleddes hösten 2008.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem, enligt la-gen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från

AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om-fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags-utbildning och forskning, tidskrifter och publi-kationer samt rådgivning och annan liknande service.

Skatteverkets uppdragsverksamhet avser er-sättning från AP-fonderna och PPM för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa-tionen.

Vägverkets uppdragsverksamhet består i hu-vudsak av försäljning av administrativa tjänster och IT-tjänster till Svevia AB, Svevia Fastighet och Maskin AB samt Vectura Consulting AB.

Minskningen av Vägverkets uppdragsverksamhet med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på ombildningen 2009 av affärsenheterna Vägverket Produktion och Vägverket Konsult till de stat-liga bolagen Svevia AB och Vectura Consulting AB. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den natio-nella produktionen och förbrukningen av el.

Detta sker genom att ett antal företag (balansan-svariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbruk-ning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respek-tive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultat-räkning. Balanskraft redovisas under verksam-hetsgrenen Systemintäkter – el hos Svenska kraftnät. De lägre rörelseintäkterna beror på kraftigt minskade flaskhalsintäkter, vilka var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år.

Flaskhalsintäkter uppstår när den nordiska marknaden har delats upp i skilda prisområden på grund av kapacitetsbrist. Även intäkterna från

systemansvaret för el minskade, främst beroende på lägre elpriser under 2009. Systemansvaret syftar till att upprätthålla balans mellan förbruk-ning och produktion av el.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam-het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av loka-ler. Intäkterna inom detta område har minskat under året, vilket till största delen förklaras av en kraftig passagerarminskning som medför mins-kad efterfrågan på de kommersiella tjänster och produkter som erbjuds på flygplatserna.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk-samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot-prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 3,5 miljarder kronor.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar minskade med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2008. Huvudorsaken är att under 2008 har den förhöjda finansieringsavgif-ten ersatts av en arbetslöshetsavgift som motsva-rar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen vid respektive arbetslöshetskassa. Vid beräkningen av arbetslöshetsavgiften finns en inbyggd be-gränsningsregel som innebär att ingen kassa ska behöva betala mer än 300 kronor per arbetande medlem i arbetslöshetsersättning.

Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Exportkreditnämndens andra ersättningar av-ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Konkurrensverket där in-täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Dessa avser konkurrensskadeavgifter.

Vägverkets andra ersättningar avser fordran gentemot försäkringsbolag avseende skadeer-sättningar på väganläggningar.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi-sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader. Ök-ningen hänför sig i huvudsak till retroaktiva pen-sionsbetalningar för perioden 2005–2008.

Den största minskningen av intäkter från andra ersättningar avser intäkterna avseende lik-vid från auktion av frekvenser för nästa genera-tions mobila nät som endast förekommit med små belopp under 2009. Under 2008 redovisade Post- och telestyrelsen sådana intäkter med 2,1 miljarder kronor.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor

Summa Statens jordbruksverk 9 429 9 907

Tillväxtverket - bidrag från EU:s regionalfond perioden

2007–2013 1 340 -

Banverket - bidrag till transeuropeiska nätverk 332 215

Rådet för Europeiska Socialfonden i

Sve-rige - bidrag från EU:s socialfond period

2007–2013 256 195

- övriga bidrag från EU Europeiska fon-den för integration av

tredjelandsmed-borgare 14 -

Övriga EU-bidrag 1 442 2 494 Summa EU-bidrag 12 813 12 811

Erhållna bidrag vid universitet och

hög-skolor (exklusive EU-bidrag) 5 084 4 519

Försäkringskassan - assistansersättning 4 186 3 856

- underhållsstöd 1 599 1 699

Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 217 2 724

Total summa 39 365 25 609

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate-rade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 13,7 miljarder kronor.

Ökningen av bidragsintäkterna beror uteslu-tande på att AP-fondsmedel, för första gången på många år, redovisas med nästan 13,5 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden.

Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till ål-derspensionssystemet (jämför not 4). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning an-vänds.

Bidragen från EU var lika stora som 2008.

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,5 miljarder kronor. Det är främst den del av bidragen som sammanställts som öv-riga stöd som minskat. Av de totala intäkterna från EU redovisas 1,3 miljarder kronor av Till-växtverket, vilket avser bidrag från EU:s regio-nalfond perioden 2007–2013. Bidragen vidare-förmedlas inom Sverige och syftar till att främja innovationer, förnyelse och entreprenörskap.

Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytun-neln i Malmö och nästan 0,1 miljarder kronor västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet)

Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytun-neln i Malmö och nästan 0,1 miljarder kronor västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet)

In document Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (Page 79-99)