Agerande efter att planen antagits

Efter att handlingsplanen hade antagits av kommunfullmäktige år 1998 besökte Agenda 21-samordnare tillsammans med representanter från kretsloppskommittén kommunala nämnder och bolag för att presentera den slutliga planen för dessa aktörer. Då diskuterades främst de delar av planen som respektive nämnd och bolag hade ansvar för att implementera. På mötet med Tekniska verken deltog förutom personer från kretsloppskommittén, även kommunstyrelsens ordförande, några kommun- fullmäktigeledamöter, några kommunala förvaltningstjänstemän, Tekniska verkens VD, Tekniska verkens produktionschef och Tekniska verkens styrelseledamöter. Detta tillfälle verkar vara den första och enda gången som politiker, Agenda 21- representanter, förvaltningstjänstemän och företrädare för Tekniska verken diskuterade mål och visioner i handlingsplanen med varandra. Samtidigt på detta möte

323

Agenda 21, Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköping, s 11.

324 _{”Handlingsplan för Agenda 21 Linköping”, yttrande från Tekniska verken i Linköping AB, 1997-09-09, s 4.} 325 _{Sammanställning och analys av remissvar på Handlingsplan för Agenda 21 Linköping, 1997-12-01, s 29.}

Kapitel 5

presenterade Tekniska verken det miljöledningssystem som de höll på att arbeta med i organisationen. 326

Under mötet uppstod en diskussion om hur Tekniska verken tog hänsyn till Agenda 21-planens mål och kommunens miljömål när de tog fram miljöledningssystemet. Tekniska verkens företrädare konstaterade att de upplevde flera av Agenda 21-planens mål som problematiska, inte minst för att målen inte tog hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna. Tekniska verkens företrädare tyckte också att det av både ekonomiska och tidsmässiga skäl var orimligt att förvänta sig att Tekniska verken skulle genomföra de mål som var satta fram till år 2005.327

Produktionschefen på Tekniska verken tyckte att flera målformuleringar i handlingsplanen utgick från att man kunde välja fritt utan att ta hänsyn till kostnader eller andra krav. Han pekade på att detta blev problematiskt för Tekniska verkens styrelse som måste ta en mängd andra hänsyn inför ett beslut. Styrelsens kunde inte fatta vissa beslut, t.ex. beslut som skulle medföra att Tekniska verken skulle gå med förlust.328 Ordförande i Tekniska verkens styrelse var kritisk till att mål och visioner antogs utan något egentligt faktaunderlag. Ordföranden problematiserade även detta i kommunfullmäktige, men hade svårt att få något gehör för sina åsikter. Hon tyckte t.ex. att det inte kunde tas som en självklarhet att biobränsleandelen hela tiden skulle öka:

”Om vi ska göra det är det en fullkomlig ekonomisk vansinnighet. För vi står inför att bygga om kraftvärmeverket och ska vi åstadkomma målen till år 2005 måste vi göra en dålig och dyr mellanlösning. Medan det är ett klart rimligare mål att göra det till 2020. För då måste vi ändå byta pannorna.”329

En styrelseledamot menade att:

”det har väl varit mycket så i kretsloppskommittén att det har varit mycket ideologi. Realismen har väl Tekniska verken stått för. Det är klart att man kan göra allt man vill, men det är också kostnadsfrågor. Det är skillnaden mellan ideologi och realism.”330

VDn för Tekniska verken var kritisk mot att mål och visioner i Agenda 21-planen formulerades som verksamhetskrav för bolaget:

”Bland annat var det i den skriften utsatt att det skulle byggas 10 vindkraftverk med ansvar av Tekniska verken. Det samma gäller underförstått för biobränsle. Och det har vi sagt att det kan vi inte åta oss. Det måste i så fall bli en vanlig bolagsmässig diskussion om inriktning och lönsamhet. Bara om vi känner att det är välmotiverat eller lönsamt då kommer vi att utgå från det.”331

Samtidigt hade Tekniska verken inte varit en drivande aktör i arbetet med att ta fram en Agenda 21-plan. Produktionschefen menade att Tekniska verken från början inte förstod vilken roll Agenda 21-planen skulle få i kommunen:

326

Intervju Agenda 21-samordnare Svedlindh 990531.

327

Intervju Agenda 21-samordnare Svedlindh 990615; produktionschef Carlsson 990616.

328

Intervju produktionschef Carlsson 990616.

329

Intervju styrelseordförande Burlin 991129.

330 _{Intervju styrelseledamot Wetterling 991202.} 331 _{Intervju VD Salomonsson 991208.}

Fallstudien i Linköpings kommun

”Tekniska verken hade inte någon klar bild av vad Agenda 21-planen skulle bli när arbetet med den startade, vilket förklara den blygsamma roll som Tekniska verken hade i framtagandet av planen.”332

Produktionschefen trodde också att Tekniska verken skulle ha medverkat mer i processen om de hade insett planens framtida roll. Samtidigt konstaterade produktionschefen att det inte framfördes några direkta önskemål eller krav på Tekniska verken att de skulle bidra mer. Sammantaget ledde detta till att Teknisk verkens företrädare inte kände sig riktigt delaktiga i processen och att det var främst under remissrundan som Tekniska verkens tjänstemän hade möjlighet att presentera sin syn på de olika frågorna som togs upp i handlingsplanen. Det var också förklaringen till varför Tekniska verken så sent i processen presenterade sina alternativa visioner och mål i handlingsplanen.333

Ordförande i Tekniska verkens styrelse tyckte emellertid att Tekniska verkens tjänstemän hade en del att säga till om redan under Agenda 21-processen. Om Tekniska verkens tjänstemän hade satt sig ned och förklarat sin syn på bl.a. energisystemet, trodde hon att de skulle ha fått ett stort inflytande i processen.334

Tekniska verkens företrädare fick också in konkreta ändringar i planen. Bland annat menade Tekniska verkens företrädare att det fanns en för stark fokusering på biobränsle och för lite uppmärksamhet på kraftvärmen. Det medförde att i slutliga planen lade Agenda 21-samordnarna till en mening om kraftvärmens fördelar i ett miljöperspektiv:

”Eftersom nästan all fjärrvärme dessutom sker i kraftvärmeanläggningar där även el produceras bidrar Linköpings fjärrvärme till att minska användningen av fossila bränslen i bl.a. kondenskraftverk på andra håll.”335

Det fanns också flera mål i planen som företrädare för Tekniska verken tyckte var bra. Fjärrvärmechefen var t.ex. överlag nöjd med formuleringarna som rörde fjärrvärme- delen.336

Ansvarig tjänsteman för Agenda 21 berättade att representanter från Tekniska verken annars var de som riktade störst kritik mot Agenda 21-planen:

”Den styrelse där vi hade minst respons och minst förståelse för det här med Agenda 21 och vad Agenda 21 står för och vad det skulle stå för i framtiden, det var Tekniska verkens styrelse. Där blev det en väldig diskussion om de enskilda målen och om det här behövdes.”337

Efter att handlingsplanen hade antagits av kommunfullmäktige framkom olika tolkningar av dokumentets karaktär och styrande verkan. Tekniska verkens styrelse

332

Intervju produktionschef Carlsson 990616.

333

Ibid.

334

Intervju styrelseordförande Burlin 991129.

335

Agenda 21, Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköping, s 12; Sammanställning och analys av remissvar på Handlingsplan för Agenda 21 Linköping, 1997-12-01, s 23; ”Handlingsplan för Agenda 21

Linköping”, yttrande från Tekniska verken i Linköping AB, 1997-09-09.

336 _{Intervju fjärrvärmechef Henell 991123.}

Kapitel 5

såg inte Agenda 21-dokumentet som ett styrande dokument utan snarare som ett visionsdokument som Tekniska verkens styrelse kunde ha i åtanke när de planerade sin verksamhet. Agenda 21-planen var inget dokument som Tekniska verkens styrelse kände sig bundna av för den dagliga driften eller som var förpliktigande för investeringsbeslut.338 En styrelseledamot i Tekniska verken menade att de mål och visioner som togs upp i handlingsplanen var så vittgående att det var orealistiskt att tro att Tekniska verken skulle kunna genomföra idéerna.339

Kommunstyrelsens ordförande konstaterade emellertid att målen i Agenda 21- planen inte skulle genomföras oavsett de ekonomiska konsekvenserna av en implementering:

”När kommunfullmäktige har antagit Agenda 21 så gäller den för samtliga nämnder och styrelser. Det innebär att dess intentioner ska man leva efter. Dock inte oavsett kostnad. Utan styrelsen har att passa ihop alla bitarna. Det är styrelsen som avgör.”340

Det verkade också som att Agenda 21-samordnarna och kretsloppskommittén hade svårigheter med att förmedla till berörda parter hur de såg på Agenda 21-planens roll och funktion. Målen skulle inte ses som enbart mål för kommunens förvaltning och bolag, utan det skulle vara mål för alla i Linköping. Kretsloppskommitténs ordförande trodde att det hade skett missförstånd när det gällde vem som var ansvarig för vad:

”Är det så att folk har elvärme och vill fortsätta med det så kan inte Tekniska verken eller kommunen påverka det.”341

Agenda 21-samordnaren var förvånad över att de förtroendevalda politikerna inte reagerade kraftigare än vad de gjorde på Tekniska verkens ovilja att genomföra målen. Agenda 21-samordnaren konstaterade att kommunens uttalade motiv till att äga Tekniska verken var att kommunen genom olika mål och riktlinjer skulle kunna styra Tekniska verken i miljövänlig riktning. Agenda 21-samordnaren menade att det fanns i kommunen klara och tydliga miljömål, men politikerna agerade inte tillräckligt kraftfullt för att få Tekniska verken att genomföra dessa. 342

Agenda 21-samordnarnarna ansåg att politikerna i Linköping uttryckte ett starkt stöd för tankarna i handlingsplanen, men att stödet var svagare när det gällde att implementera handlingsplanen:

”Sedan tycker jag att det brister i det stödet när man sedan ska till en aktiv styrning. När man ska gå vidare och skicka tydliga signaler. Det här med att slå näven i bordet, om man vill göra det.”343

Agenda 21-samordnarna tyckte att Agenda 21-planen inte gavs någon större tyngd i den praktiska verksamheten. Själva kunde samordnarna bara försöka övertala olika aktörer att implementera målen i planen:

338

Intervju produktionschef Carlsson 990616; styrelseordförande Burlin 991129; VD Salomonsson 991208.

339

Intervju styrelseledamot Wetterling 991202.

340

Intervju kommunstyrelsens ordförande Johnsson 991209.

341

Intervju kommunalråd Gustavsson 991209.

342 _{Intervju Agenda 21-samordnare Svedlindh 990531.}

Fallstudien i Linköpings kommun

”Agenda 21 saknar maktbefogenheter. Nu får vi hela tiden arbeta med hjälp av information och övertalning och det går i viss utsträckning.”344