6. Fallstudien i Norrköpings kommun
6.1.2 Energitillförselns organisation i energiverk och energibolag
Norrköpings tillförselverksamhet omorganiserades flera gånger under den undersökta perioden och det skedde flera namnbyten på kommunens energibolag. Fram till år 1980 ingick energiverksamheten i Norrköpings Kommunala Affärsverk, vilket bildades år 1914 genom en sammanslagning av gasverket och Norrköpings Elektricitetsverk och Spårvägar. Gasverksrörelsen hade då funnits i staden sedan år
1977 80 85 90 95 2000 Energirådgivning
Projektorganisation för energiplanering tillsätts Oljereduktionsplan
Händelö kraftvärmeverk tas i bruk Värmeplan antas
Energirådgivning upphör; Energiplan antas Gasleverans upphör
NME övertar energirådgivning; Beslut att upprätta Agenda 21-plan Händelöverket får ny panna som kan använda kol eller biobränsle Bostadsprojektet Nya Navestad; Agenda 21-kontor
Händelöverkets gamla panna byggs om – kan använda kol eller biobränsle; Energiplan antas
NME tillsätter energirådgivare; Agenda 21-plan antas NME säljs till Sydkraft
Kapitel 6
1851 och elverket sedan år 1904. Affärsverkens verksamhet utvidgades och kom att omfatta även busstrafik år 1949 och fjärrvärmerörelsen år 1951.395
År 1980 skildes lokaltrafiken från affärsverken och blev en fristående kommunal förvaltning, varefter affärsverken bytte namn till Norrköpings Energiverk. Norrköpings Energiverk var organisatoriskt uppdelat på fyra verk. Kraftverket svarade för el- och värmeproduktion samt råkraftinköp. Värmeverket svarade för värmedistribution, medan Elverken svarade för eldistribution. Gasverket slutligen svarade för såväl produktion som distribution av gas. Fram till mitten av 1980-talet fanns det två bolag och två förvaltningar som hade hand om energiproduktionen i kommunen. De två bolagen var
• det helägda Norrköpings Kraft AB (NKAB), som ägde Händelöverket samt två
vattenkraftstationer i Slattefors och Hovetorp.
• Bråvalla Kraft AB (BKAB) där Norrköpings kommun ägde 50 procent. BKAB stod
som ägare till Bråvallaverket. De två förvaltningarna var
• Norrköpings Energiverk som ansvarade för NE-stationen och Hetvattencentraler • Händelö oljeförvaltning, som ansvarade för en andel i oljelager.396
År 1986 var det dags för en ny omorganisation då all verksamhet som tidigare skett i Bråvalla krafts regi överfördes till NKAB. Norrköpings Energiverk blev ett rent distributionsföretag med undantag av den gas som till år 1988 producerades vid gasverket och den värmeproduktion som värmeverket ombesörjde i de provisoriska hetvattencentralerna. NKAB kom att äga NE-stationen och hetvattencentralerna samt förvalta Bråvallaverket. Norrköpings Energiverk organiserades nu på tre verk: värmeverket som svarade för värmedistribution, elverket som svarade för eldistribution och gasverket som svarade för såväl produktion som distribution av gas. Samtliga personal var anställd av Norrköpings Energiverk.397
Omorganisationen delade in kommunens energiverksrörelse i två huvud- organisationer. Produktion och inköp av energi skedde i bolagsform genom bolaget NKAB, medan distributionen skedde i förvaltningsform genom Norrköpings Energiverk. Både NKAB och Norrköpings Energiverk hade en egen styrelse. Det var samma personer som tillhörde båda styrelserna398 och förvaltningschefen vid Energiverken var också verkställande direktör i NKAB.399
Som en följd av att regeringen lagt förslag om att reformera elmarknaden beslöt Norrköpings kommun att vid årsskiftet 1993/94 omorganisera sin energiverksamhet. Hela kommunens energiverksrörelse lades i bolaget NKAB, vilket i praktiken skedde genom att NKAB köpte Energiverkens distributionsverksamhet för 350 miljoner kronor. Hela energiverksamheten blev samlad i ett bolag med namnet Norrköpings
395
Norrköpings Kommunala Affärsverk (1993), s 5.
396
Norrköpings Energiverk, Årsberättelse 1980, s 2; Årsberättelse Norrköpings Energiverk 1980-1985; KH nr 114/85.
397
KH nr114/85; Årsberättelse Norrköpings Energiverk och Norrköpings Kraft AB 1986.
398
Det var samma personer med undantag av ett kommunalråd som enbart satt i NKABs styrelse mellan åren 1986-1990.
Fallstudien i Norrköpings kommun
Energi AB (NEAB). Redan år 1992 hade kommunen också sålt BKAB till NKAB för 80 miljoner kronor. 400
Under år 1996 förvärvade Norrköpings Energi ytterligare ett bolag, nämligen Norrköpings Kommunala Renhållnings AB (NKR). Samma år började man inom kommunen diskutera möjligheten att skapa ett sammanhållet kommunaltekniskt försörjningsbolag. Bakgrunden var att kommunen på olika sätt försökte förbättra sin budget genom att effektivisera sin verksamhet. Under budgetarbetet övervägdes olika lösningar beträffande det tekniska området, där ett av huvudalternativen var att sälja hela eller delar av NEAB. En försäljning blev inte aktuell, eftersom fullmäktigeledamöterna menade att det var viktigt att behålla kontroll över verksamheten och även behålla viktig kompetens inom kommunkoncernen. Fullmäktigeledamöterna hade emellertid fortfarande behov av att sänka kommunens årliga räntekostnader samt av att få intäkter genom kapitalrationaliseringar. Därför tillsattes en utredningsgrupp bestående av bl.a. förtroendevalda politiker som skulle utreda förutsättningarna för ett sammanhållet tekniskt försörjningsbolag. Utredarna föreslog en sammanslagning av NEAB, VA-rörelsen och Norrköpings stadsentreprenad, vilket skulle ge de önskade ekonomiska effekterna. Utredarna menade att ett sammanhållet tekniskt försörjningsbolag skulle ge förutsättningar för samordning och rationaliseringar, bättre politisk styrning och en samordnad kundtjänst. Den politiska styrningen, menade utredarna, skulle bli bättre genom att politikerna kunde styra ur ett helhetsperspektiv: både genom ägardirektiv och genom att utveckla en ”styrdialog och samspel mellan kommunledningen och bolagsstyrelsen”.401
Den 1 april 1997 överläts således VA-rörelsen och Norrköpings Stadsentreprenad till NEAB för 359 miljoner kronor. Samtidigt ändrades bolagets namn till Norrköpings Miljö och Energi AB (NME). NME bestod nu av NEAB, NKR, Norrköpings vatten och Norrköpings Stadsentreprenad.402
Diskussionen om att eventuellt sälja ut energibolaget fanns emellertid kvar inom kommunen och när NME bildades uttalade kommunfullmäktige att bolagsbildningen skulle konstrueras på ett sådant sätt att en eventuell framtida delutförsäljning möjliggjordes. År 1997 krävde miljöpartiet att det skulle bli en folkomröstning i frågan om att sälja NME. Motionen avslogs i fullmäktige och förutom miljöpartiet reserverade sig också vänsterpartiet mot beslutet. Två år senare sålde emellertid Norrköpings kommun 49 procent av aktierna i NME till Sydkraft AB för 1 350 miljoner kronor. NME ägdes därefter till 51 procent av Norrköpings kommun och till 49 procent av Sydkraft. I fullmäktige reserverade sig centern och vänsterpartiet mot beslutet. Bakgrunden till försäljningen var kommunens dåliga ekonomi, som fullmäktigeledamöterna hoppades förbättra med hjälp av försäljningssummans avkastning. Ytterligare ett skäl som talade för en delutförsäljning var att kommunen bedömde att i och med den avreglerade elmarknaden var det viktigt att finna en partner med kapacitet och intresse för att medverka till att vidareutveckla bolaget.403
400
Proposition. 91/92:133; kf § 184/92; KH nr 127/93; Norrköpings energi Årsberättelse 1993.
401
Kf § 42/96; Norrköpings Energi Årsberättelse 1996; Ledningsgruppen för utredningsarbetet om ett sammanhållet tekniskt försörjningsbolag 97-02-25, ”Förslag till inrättandet av ett sammanhållet tekniskt försörjningsbolag”, s 2.
402 NME Årsberättelse 1997.
Kapitel 6
Den 1 januari 2001 blev Sydkraft ensam ägare av NME. Sydkraft betalade 1 405 miljoner kronor, vilket gjorde att Sydkraft sammanlagt betalade 2 755 miljoner kronor för bolaget. Kommunen använde försäljningsintäkten till att amortera skulder så att kommunen skulle bli skuldfri samt till att stärka pensionsfonder för att på lång sikt kunna använda dessa fonder till utbetalning av pensioner.404
Under den period som jag har valt att studera, d.v.s. åren 1977-2001, ändrade energibolaget namn ett flertal gånger. Följande namn har använts under perioden: Norrköpings Kommunala Affärsverk 1977-79
Norrköpings energiverk 1980-1985
Norrköpings Energiverk och Norrköpings Kraft AB 1986-1993 Norrköpings Energi AB 1994-1996
Norrköping Miljö och Energi AB 1997-2000 Sydkraft AB 2001-
Detta skapar vissa språkmässiga bekymmer för hur jag i min framställning ska kunna hänvisa till bolagets energiverksamhet utan att skapa en onödig förvirring. Jag har valt att genomgående använda mig av NME i mina hänvisningar till kommunens energiverk och energibolag, med förhoppning om att läsaren enklare ska kunna följa med i de olika resonemangen. Även om detta förfaringssätt inte är historiskt korrekt, så har kärnan i de olika försörjningsbolagen varit detsamma, nämligen det har hela tiden varit en kommunalägd rörelse med syfte att handha energiproduktion och distribution för kommunens invånare.
Fallstudien i Norrköpings kommun