Avslutande analys: omställningsvinster betonades

Under en tjugoårsperiod genomförde Norrköping stora förändringar av sitt tillförselsystem genom att helt byta bränsle två gånger. Dåvarande VD var en stark förespråkare för att i början på 1980-talet välja kol som ersättningsbränsle för olja. Kolprisets konkurrenskraft gentemot andra bränslen var en viktig förklaring till att det inte blev någon strid om bränslevalet. Kol hade tidigare också använts som bränsle i anläggningarna och även om mycket av den tidigare kunskapen gått förlorad under den tid som förflutit fanns den gamla utrustningen kvar och kunde tas i bruk igen.

När bränslefrågan kom upp på kommunfullmäktiges dagordning debatterades både om en anläggning över huvud taget behövdes och om Norrköping inte borde satsa på ett värmeverk istället för ett kraftvärmeverk. I fullmäktige framfördes även att Norrköping borde satsa på alternativa bränslen såsom biobränsle istället för på kol. En förklaring till att NMEs nya investering blev omdebatterad i fullmäktige var att den nya investeringen sågs som en miljöfråga snarare än en energisystemfråga. Den kritik som framställdes i fullmäktige mot NMEs förslag hade en miljöpolitisk prägel och handlade om att Norrköping av miljöskäl borde satsa på energihushållningsåtgärder istället för på en utbyggd energiproduktion. Även motivet att välja biobränsle framför kol handlade om miljön. Det som bidrog till att miljöaspekterna kom att fokuseras vid det andra investeringsbeslutet var bl.a. att miljöpartiet, som nytt parti, hade tagit plats i

423

Intervju miljödirektör Lindahl 010614.

424

Intervju VD Egard 010216.

425

Intervju VD Egard 010216; Kompletterande information från VD Egard via e-post 20040129; se även miljöutredare NME Örtenvik 010315; marknadschef Gustafsson 010309; vice VD Jansson 010425.

Fallstudien i Norrköpings kommun

Norrköpings kommunfullmäktige vid valet år 1988. De profilerade sig genom att just betona vikten av att ta hänsyn till miljöaspekter när olika beslut fattades. Vikten av att skapa ett hållbart samhälle var också aktuellt i den allmänna debatten inte minst på grund av den så kallade Brundtlandrapporten som kom år 1987. Att energifrågan gjordes om till en miljöfråga bidrog förmodligen till att frågan kunde debatteras på ett annorlunda sätt och att dittills rådande föreställningar och normer kunde börja ifrågasättas. Det var inte längre självklart att ha en ökad efterfrågan på energi som utgångspunkt eller att enbart beakta kostnadsaspekter vid val av bränsle.

Miljöskäl var också ett argument som NME angav två år senare då bolaget hade ändrat inställning i bränslefrågan och då ansökte om att få konvertera en panna på Händelö från kol till biobränsle. Ytterligare en viktig förklaring till NMEs ändrade hållning var att NME hade fått en ny VD som var stark förespråkare för biobränsle. Bränslebytet påskyndades förmodligen av VD-bytet. Tankarna om att byta till biobränsle introducerades emellertid i slutet av 1980-talet inte av representanter för NME, utan av förvaltningstjänstemän och fullmäktigeledamöter. Det stöd som redan fanns bland dessa förtroendevalda och tjänstemän bidrog förmodligen senare till valet av NMEs nya VD och att han snabbt kunde mobilisera stöd för sina åsikter om en konvertering till biobränsle.

Norrköping gjorde under 1980-talet inte en uttalad satsning på att bygga ett flexibelt system med anläggningar som kunde hantera olika slags bränsle beroende på vad som för tillfället var det ekonomiskt mest gynnsamma. Den strategin kom först på 1990- talet. Med tanke på de tidigare erfarenheter som fanns i Norrköping om vad en ensidig satsning på ett bränsle kan medföra kan det tyckas förvånande att Norrköping återigen i början av 1980-talet valde en ensidig satsning på ett bränsle. Enligt de aktörer som jag intervjuat ansågs emellertid kol vara en relativt säker framtidssatsning på 1980- talet och Norrköpings beslut betraktades då inte som särskilt riskabelt, utan snarare som väl underbyggt.427

Intressanta i Norrköpings bränslebyten var också att NME så snabbt lyckades ställa om energisystemet till nytt bränsle. Byte av bränsle medförde inte enbart en konvertering av pannor eller uppbyggnad av en ny produktionsanläggning. Det krävdes också att nya kontakter med bl.a. leverantörer upparbetas, att man byggde upp en kompetens i frågor som berörde det nya bränslet, att omgivningen informerades etc. Alla dessa förändringar som fordrades vid bränslebyte gör att ett uppbyggt system ofta betecknas som trögt. Det stora problemet i Norrköping var emellertid inte att få stöd för stora förändringar, utan snarare att få stöd för att hålla fast vid gamla lösningar. I slutet av 1980-talet hade NME stora problem med att övertyga aktörer i förvaltning och fullmäktige om att en form av status quo, d.v.s. att fortsätta satsa på kol, var ett bättre alternativ än ett byte till ett nytt bränsle.

En förklaring till att dessa relativt stora beslut kunde genomföras utan något större motstånd var att ett bränslebyte vid båda tillfällena ansågs som en ekonomisk nödvändighet. Det som betonades var inte systemets omställningskostnader, utan snarare de omställningsvinster som ett bränslebyte skulle medföra. Norrköping följde de institutionella spelregler som sattes upp och anpassade systemet efter det energipolitiska läget i Sverige. På 1970-talet gjorde både det stigande oljepris och

427 _{Jmf även intervjuer med aktörer från Linköping t.ex. VD Öberg 010110; projektchef Moritz 990430; VD}

Kapitel 6

skattesystemets utformning att en fortsatt satsning på olja inte var ekonomiskt rimlig. På 1990-talet var möjligtvis skatter och pris mindre avgörande, även om t.ex. trepartiuppgörelsen år 1991 signalerade att det skulle bli gynnsamt att satsa på biobränsle. Betydelsefullt på 1990-talet verkade även det ”miljöpsykologiska läget” vara, som NMEs styrelseordförande uttryckte det. Det fanns i Norrköping liksom i större delen av Sverige en stark opinion för ökad miljöanpassning av energisystemet och en satsning på biobränsle gav kanske inte direkta ekonomiska vinster men väl vinster i opinionsmässig ”goodwill”. Att aktörerna såg till omställningsvinster snarare än till omställningskostnader bidrog till att skapa ett flexibelt system där motståndet mot stora förändringar kunde bytas ut mot ett uttalat stöd för just sådana förändringar.

Fallstudien i Norrköpings kommun