Avslutande diskussion: synsätt och begrepp

I avhandlingen kommer kommunernas energipolicy att studeras utifrån både en processansats och en ansats om policyns innehåll, även om tonvikten kommer att läggas vid policy som process. I praktiken innebär det att även de policyprocesser som inte kan härledas till en uttalad programförklaring blir intressanta att studera, eftersom vägval görs, makt utövas och policy formas även i dessa processer.

Kommunal energipolicy ska studeras över en längre period, nämligen 1977-2001. Skälet till att policy bör studeras under en längre tidsperiod är att förändring av policy kan ske som resultat av processer som pågår över längre tid. Då förändring av preferenser ofta sker långsamt, menar bl.a. Sabatier och Jenkins-Smith och Hill, att forskaren bör överblicka en period som är längre än ett decennium.147 Genom att ha ett långt tidsspann kan också jämförelse göras över tiden. Vilka policykoalitioner har funnits i kommunerna? Har styrkeförhållandena mellan olika policykoalitioner förändrats över tiden? Är det samma policykoalition som dominerar eller har det förändras över tiden?

Det kan finnas flera energipolicyprocesser samtidigt i en kommun. Hur dessa ser ut, vilka frågor som hanteras var och vilka aktörer som har tillträde till vilka processer blir frågor för den empiriska studien. Hanteras energifrågor i olika parallella policyprocesser på liknande sätt som Jacobsson beskriver i sin studie av energianläggningen i Värtan (se under kap 1.3)? Hur hanterar aktörerna det i så fall?

I fokus står ett stort tekniskt system, nämligen energisystemet. Jag ska använda vissa analysverktyg från forskning om stora tekniska system. Jag ska diskutera ett systems starka koppling mellan sina delar och i vilken utsträckning en tekniks stigberoende kan vara en förklaring till hur en kommuns energipolicy formas. Är det relevant att tala om stigberoende i de kommunala energisystemen eller är det snarare väl avvägda val och intressekamp som format kommunernas energipolicy? Jag kommer att diskutera i termer av stigberoende, men utifrån antagandet om att det är aktörerna och de maktstrukturer som de bildar, som tillsammans med institutioner och organisatoriskt utformning bidrar till ett stigberoende. Stigberoende kommer att föredras som analysverktyg framför begreppet momentum. Stigberoende ligger något närmare socialkonstruktivistiskt synsätt att ett systems inriktning är ett resultat av aktörernas medvetna val att inte ändra inriktning. Genom att använda stigberoende kan aktörers val analyseras, dels utifrån om de fortsätter i samma spår utan att överväga andra alternativ, och dels utifrån om de har övervägt att byta spår men kommit fram till att detta inte är möjligt.

Jag ska ta in ytterligare ett analysverktyg från LTS-fältet, nämligen förekomsten av systembyggare i den kommunala policyprocessen. Systembyggare beskrivs som entreprenörer som formar, utvecklar och försöker styra hur systemet utvecklas. Konkurrerande systembyggare mobiliserar stöd för att etablera ett konkurrerande system vad gäller t.ex. val av teknik, organisation, inriktning och mål. Jag ska diskutera systembyggarbegreppet tillsammans med policyentreprenörer och analysera vilket begrepp som bäst beskriver olika aktörers agerande vid en viss tidpunkt.

Policy, system och makt: teoretiska utgångspunkter

För att studera maktutövning i policyprocessen utgår jag från Dahls första pluralistiska maktdimension och Bachrach och Baratz andra dimension om icke-beslut. Det som intresserar mig är därmed vilka aktörer och policykoalitioner som har initierat en fråga och hur de agerat för att genomdriva egna förslag eller blockerat andras. Dessutom ska jag diskutera vilka frågor som inte kommer upp på dagordningen, vilka aktörer som utestängs från att komma till tals i processen och hur frågor och aktörer utestängs. Genom att jämföra Linköping och Norrköpings policyprocesser vill jag också se vilka frågor som har varit aktuella vid olika tidpunkter i de olika kommunerna och vilka aktörer och koalitioner som drev frågorna i respektive kommun. Utifrån det kan jag sedan diskutera varför t.ex. en fråga var uppe på dagordning i den ena kommunen men inte i den andra.

Mina forskningsfrågor kan därmed ytterligare preciseras:

Hur agerade olika aktörer i policyprocessen kring energisystemets utformning i respektive kommun? Vilken betydelse hade aktörernas ageranden för hur energipolicy utformades? Hanterades energifrågor i parallella processer på liknande sätt som i Jacobssons studie av beslutsprocessen i Värtan i Stockholm (se kap. 1.3)? Fanns det i så fall någon aktör som kunde utöva makt i alla processer eller kunde olika aktörer utöva makt i olika processer? Kan man tala om teknikens stigberoende och vilken betydelse hade i så fall det för hur energipolicyn formades?

Bildade olika aktörer policykoalitioner? Hur såg de i så fall ut och vilka frågor drev olika koalitioner? I vilken utsträckning fanns det konflikt eller konsensus vid policyutformning? Vad uppstod det konflikt om?

På vilka sätt utövade policykoalitioner makt i policyprocessen? Hur agerade policykoalitioner för att genomdriva sina intressen? Vilka maktresurser hade olika policykoalitioner tillgång till? Hur utnyttjades dessa resurser och med vilka resultat? Var legala resurser den viktigaste maktresursen för de förtroendevalda politikerna? Kunde tjänstemän inom den kommunala förvaltningen och energibolagen använda sin sakkunskap som maktresurs? Präglades maktutövningen av att det fanns systembyggare som ville kontrollera hela systemets utformning eller fanns det främst policyentreprenörer som drev specifika frågor? Vilka hinder fanns i de olika aktörernas maktutövning? Hade många aktörer tillträde till olika beslutsarenor och beslutstillfällen eller präglades processen av att aktörer och frågor utestängdes från olika beslutsarenor?

4. Metoddiskussion

Forskningsprocessen har varit fylld av olika metodval som redovisas och diskuteras i detta kapitel. Först diskuteras en förstudie som jag gjorde i Borlänge kommun, vars syfte var att ge en första inblick i hur en kommun kan forma sin energipolicy samt att ge underlag för att börja definiera mina forskningsfrågor. Därefter diskuteras valet av fallstudiemetoden, kommuner, aktörer och tidsperiod. Därefter diskuterar jag hur jag återskapat policyprocesserna i de två kommunerna genom dokumentstudier och intervjuer. Kapitlet avslutas med en genomgång av hur materialet har tolkats och hur fallstudierna i de kommande kapitlen är uppbyggda och presenterade kring fem olika övergripande områden.