Initiering av Agenda

I Linköping startades det lokala Agenda 21-arbetet efter ett beslut i Linköpings kommunfullmäktige år 1993. Därefter påbörjades en process med syfte att ta fram en lokal Agenda 21-plan. Målet för den lokala Agenda 21-planen var att den skulle vara vägledande för kommunens övriga verksamheter och mål:

”Det betyder t.ex. att beslut om framtidens kollektivtrafik och energiförsörjning ska stämma överens med de långsiktiga planerna i Agenda-21-dokumentet.”305

När beslutet hade fattats i fullmäktige anordnades ett antal träffar med företrädare för olika lokala sektorer såsom handel, bostadsbolag, areella näringar och media. Tanken var att det därigenom skulle bildas nätverk och samarbete kring olika aktiviteter och projekt som deltagarna själva fick arbeta fram. Information om vad Agenda 21 var och syftet med arbetet var från början ett centralt inslag i Agenda 21-samordnarnas arbete. Det var många möten och informationsträffar hos ideella föreningar, landsbygds- utvecklingsgrupper, företag, bostadsrättsföreningar, politiska partier etc. Det som diskuterades var olika kretsloppsfrågor, lokal miljö och framtidsfrågor. Agenda 21- samordnarna anordnade även mässor, utställningar och offentliga föreläsningar.306

Agenda 21-samordnarna gjorde ett par utskick till samtliga hushåll i Linköping som innehöll information och uppmaning om att lämna synpunkter på vad som skulle ingå i kommunens Agenda 21-plan. Våren 1996 skickades en broschyr ut till alla hushåll som innehöll framtagna förslag till visioner för ”ett hållbart Linköping”, samt diskussionsfrågor kring dessa. I broschyren fanns förslag på vilka områden som skulle ingå i den framtida Agenda 21-planen, där ett av dessa områden var energi. Agenda 21-planens vision för energiområdet var att:

304

Miljöpolitiskt handlingsprogram 1982; Miljöpolitiskt Handlingsprogram för Linköpings kommun, januari 1985; Miljöskyddsprogram 1988; Miljöskyddsprogram 1994.

305 _{Kretsloppskommittén (1996), Nu skapar vi Agenda 21 Linköping, s 4.} 306 _{Agenda 21, Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköping, s 5.}

Fallstudien i Linköpings kommun

”den totala energianvändningen ska minska. El och värme ska produceras med förnyelsebara energikällor.”307

I broschyren uppmanade kommunstyrelsens ordförande alla i Linköping att deltaga i Agenda 21-arbetet. Motiveringen var att det krävdes att många människor deltog för att Agenda 21 skulle bli trovärdigt och för att ge den framtida planen ett innehåll. Det kom in ca 300 svar och anmälningar från personer som ville delta i det lokala Agenda 21-arbetet.308

År 1996 startade kommunens Agenda 21-kontor sin verksamhet. Det var då kontoret bemannades med två särskilda Agenda 21-informatörer. Processen hade tidigare skötts av en tjänsteman som även hade andra uppgifter. Skillnaden nu var att det fanns två personer som enbart arbetade med Agenda 21-planen och som fanns tillgängliga på kontoret för frågor och för att kunna ge information till allmänheten.

Agenda 21-kontoret organiserades under en ledningsgrupp bestående av förtroendevalda politiker.309 Många menade att framtagningen av Agenda 21-planen var den största demokratiska processen i Linköpings historia eftersom så många medborgare, intresseorganisationer och företagare deltog. Den politiska styrgruppen, kretsloppskommittén, saknade emellertid representanter från fyra partier som satt i kommunfullmäktige. Miljöpartiet, kristdemokraterna, vänsterpartiet och akademiker- partiet hade ingen representation i kommittén. Efter vissa påtryckningar fick de delta som adjungerade, d.v.s. utan beslutanderätt, de två sista åren.310

Under år 1996 bildades ett nätverk för Agenda 21 i Linköping. Förutom att det i kommunen utsågs 210 s.k. miljöombud från kommunens förvaltningar och bolag som ingick i nätverket, deltog också ca 600 kommuninvånare, föreningar och företag. Nätverkets konkreta arbete bestod av att det gavs löpande information via nyhetsbrev och att det anordnades nätverksträffar ett par gånger per år. Ur nätverket bildades år 1996 nio så kallade rundabordsgrupper kring sektorerna i den lokala handlingsplanen. Rundabordgruppernas huvuduppgift var att formulera förslag till mål och åtgärder för den lokala handlingsplanen. Till den rundabordsgrupp som skulle ta fram mål och åtgärder på energiområdet var 24 personer anmälda. Från kommunen medverkade Tekniska verken med en tjänsteman, dessutom deltog planeringskontoret med en tjänsteman som hade ansvar för att leda arbetet.311

Rundabordsgruppernas förslag lämnades skriftligt och presenterades i mars 1997 på en nätverksträff då även andra medlemmar i nätverket kunde diskutera och lämna synpunkter på de olika förslagen. Förslagen bearbetades och sammanställdes i ett förslag till handlingsplan. Detta förslag skickades till ca 250 lokala remissinstanser på försommaren 1997. Allmänheten inbjöds att delta genom annonser i lokalpressen och handlingsplanen delades ut i dagligvarubutiker. Dessutom kunde allmänheten hämta

307

Kretsloppskommittén (1996), Nu skapar vi Agenda 21 Linköping, s 6.

308

Kretsloppskommittén (1996), Nu skapar vi Agenda 21 Linköping, s 4; Agenda 21, Handlingsplan för ett

långsiktigt hållbart Linköping, s 5.

309

Agenda 21, Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköping, s 5.

310

Intervju Agenda 21-samordnare Svedlindh 990531; styrelseordförande Burlin 991129; kommunstyrelsens ordförande Johnsson 991209; Agenda 21-samordnare Kristoffersson 990428; kommunalråd Gustavsson 991209

311

Agenda 21, Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköping, s 6; Tore Wallqvist för Energigruppen,

Agenda 21 – Energigruppen, Linköpings kommun 1997-03-25; Tore Wallqvist, Linköpings kommun 1996-11-

Kapitel 5

handlingsplanen på kommunens informationskontor.312 I oktober 1997 hade 67 remissvar inkommit. Efter remissbehandlingen reviderades handlingsplanen och sedan behandlades den i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige godkände Agenda 21- planen i mars 1998.313

Mål och åtgärder i handlingsplanen var fördelade mellan tre olika grupper av aktörer som fick ansvar för genomförandet. Dessa grupper var Linköpings kommun, näringslivet i Linköpings kommun och allmänheten i Linköpings kommun. Tidsperspektiven för målen var år 2005 och år 2020. Kommunen framhölls som en viktig aktör som hade en roll att fylla både som genomförare, beställare, inspiratör och myndighet. Kommunen ansågs också ha ett långsiktigt ansvar att driva processen framåt och på olika sätt stödja även andra aktörer.314

Figur 4 Linköpings Agenda 21-plan