6. Metod & analyserat material 66
7.2 Aktivister, metoder och måltavlor 112
Aktivisterna som nämns i materialet har fångats in med hjälp av två variab-
ler, en för djurrättsaktivister och en för dem vilka förespråkar och/eller utö-
var civil olydnad. En aktivist kan alltså vara såväl en utövare av aktion(er)
som en förespråkare av det. Måltavlornan eller föremålen för aktionerna har på motsvarande sätt fångats in med hjälp av två variabler, en för djurrättsak- tivisterna och en för de civilt olydiga. Användandet av fyra variabler för att fånga in dessa aktörer har motiverats av att alla fyra parter kan förekomma i en och samma text. Då har användandet av fyra variabler möjliggjort kod- ning av dem alla. Metoderna har däremot definierats med hjälp av en varia- bel, grovt indelad i fyra kategorier beroende på graden av våld: ickevåld, materiellt våld, våld eller hot om våld mot människor, kombination av meto- der samt ingen metod/nämns ej. Den sistnämnda kategorin syftar på de till- fällen ingen aktion nämns eller metoderna för en nämnd aktion inte går att utläsa av texten. Övriga har avgjorts av vad som faktiskt står i texterna. Att metodvariabeln enbart definierar graden av våld, och inte är mer precis än så, motiveras av att just graden av våld ofta är avgörande för huruvida en aktion definieras som en civil olydnadsaktion eller ej, liksom om aktionen är ’acceptabel’ eller ej.
Som också nämnts i avsnitt 3.6 är öppenheten, enligt vissa, ytterligare en faktor som bestämmer om en aktion dels är civil olydnad, dels är acceptabel eller ej. Variablerna som definierar aktivisterna har därför kategorier som fångar in förekomsten av anonyma eller opreciserade aktivister.
Frågorna som ställs här är därmed vilka aktivister som förekommer i texter- na, vilka de riktar sig mot och med vilka metoder. I vilken utsträckning är aktivisterna anonyma och i vilken utsträckning förekommer våld? Indirekt kommer vi därmed även få en bild av vilka aktörer som över huvud taget förekommer i texterna.
Djurrättsaktivister förekommer i nästan hälften av alla artiklar (tabell 12).
Vilka de riktar sig mot nämns något mer sällan, i ungefär 32% av materialet (tabell 13). Men när aktivisterna nämns är det oftast den okända/anonyma massan militanta veganer (eller bara ”veganer”) som utför någon aktion mot näringslivsföreträdare (slakterier, pälsaffärer eller liknande). Mindre ofta är det statliga institutioner som hotas, men trots det hotas demokratin eller riket i sig, enligt textförfattaren eller någon källa i texten, vid 51 tillfällen. Om aktivisterna vid en djurrättsaktion inte är ’militanta veganer’, eller ’vegan’ kort och gott, så benämns de istället ’straight edge’ eller liknande. Straight edge är ungdomsrörelsen som kom att förknippas med de sk militanta vega- nerna (se avsnitt 2.9 och 11.1) och beteckningen används ibland på djurrätts- aktivisterna. Det varierar dock huruvida det också finns något faktiskt sub- jekt i dessa texter. Ibland är dessa lika anonyma eller ’diffusa’ som de mili- tanta veganerna eller veganerna. Man kan därmed konstatera att djurrättsakt- ivism måste framstå som ett ytterst diffust fenomen – och hot – i det svenska samhället.
Om aktivistgrupperingar preciseras så är det oftast flera som nämns i en och samma artikel. Detta har troligen att göra med temat ’kartläggningar’ av grupper och aktioner (se tabell 9). Om en enskild gruppering nämns är det oftast Animal Liberation Front/Djurens Befrielsefront.
Tabell 12. Djurrättsaktivister i hela materialet.
Absoluta tal (%)
Ingen djurrättsaktivist 523 51,7
Okänt. Anonyma mv/aktivister (som massa)
304 30,0
Straight edge, djurrättsaktivister etc.
66 6,5
Kombination av nämnda ak- tivisttyper, ev. m fl
38 3,8
Enskilda aktivister 31 3,1
DBF/ALF 24 2,4
Djurens Rätt/NSMPD 12 1,2
Gruppen Militanta Veganer 5 0,5
Djurrättsalliansen/armén 5 0,5
De vilda minkarna 3 0,3
Elektronisk pälsinformation 1 0,1
Tabell 13. Offer/måltavlor för djurrättsaktivister i hela materialet. Absoluta tal (%) Ingen 667 65,9 Näringslivsföreträdare 200 19,8 Demokratin, samhällsmoralen, rikets säkerhet 51 5,0
Både näringslivet & staten 41 4,1
Annat t ex enskilda personer,
djur, jaktlag 31 3,1
Institutioner/statliga föremål 22 2,2
Summa 1012 100
De civilt olydiga förekommer i ungefär 56% av texterna medan föremålen för deras aktioner nämns i ungefär 35% (tabell 14 och 15). I ungefär 56% av fallen nämns således inte vem/vad aktivisterna riktar sig mot. Troligen är detta en konsekvens av att mycket är protestaktioner mot någon form av beslut där ingen egentlig måltavla finns (nämns), utöver det specifika beslu- tet. Protestaktioner där ’måltavlan’ också kan ses som medierna i kampen om uppmärksamhet. Ytterligare en förklaring är att texterna ibland diskute- rar eller förespråkar civil olydnad mer generellt.
Tabell 14. Utövare/förespråkare av civil olydnadsaktion i hela materialet.
Absoluta tal (%)
Ingen 448 44,3
Sociala rörelser, nätverk 142 14,0
Enskilda individer, skribenter
tillfälliga enfrågerörelser 97 9,6
Politiker, myndighetspersoner
inom parlamentarisk demokrati 82 8,1
Ej preciserat, t ex ungdomar, rökare, allmänheten
74 7,3
Oppositionella politiska org. /partier icke-demokratiska länder
24 2,4
Politiska ungdomsförbund 22 2,2
Journalisten/något medium 22 2,2
Religiösa ledare, kyrkan 16 1,6
Etniska grupperingar, minorite- ter 14 1,4 Fackförbund, yrkeskår 14 1,4 Historiska personer 14 1,4 Fiktiva personer 12 1,2 Folkrörelser/föreningar 8 0,8 Näringslivsrepresentanter 7 0,7 Blandat 16 1,6 Summa 1012 100
Olika namngivna sociala rörelser eller nätverk är dem vilka oftast utö- var/förespråkar civil olydnad (tabell 14). De följs av enfrågerörelser eller
enskilda (exempelvis skribenter av debattartiklar) och därefter, något över- raskande, av politiker/politiska partier inom en parlamentarisk demokrati. Mindre ofta men ändock vid 22 tillfällen är det tidningen/en betald medarbe- tare eller annat medium som är utövare/förespråkare.
Tabell 15. Offer/måltavla för civil olydnadsaktivism i hela materialet.
Absoluta tal (%)
Ingen 663 65,5
Institutioner/statliga, civila
föremål 137 13,5
Både näringsliv & inst. 47 4,6
Landets regim /samhällssystemet i sig 42 4,2 Näringslivsföreträdare 38 3,8 Demokratin, samhällsmoralen, rikets säkerhet 32 3,2 Militära mål 33 3,3
Kyrkan, religiösa seder/bruk 2 0,2
Polisen/rättsväsendet 3 0,3
Kombination/övrigt 15 1,5
Summa 1012 100
Jämfört med djurrättsaktionerna kan dels konstateras att de civilt olydiga mer sällan än djurrättsaktivisterna är anonyma. Dels riktar sig djurrättsakt- ionerna förhållandevis oftare mot näringslivet, medan andra civila olydnads- aktioner förhållandevis oftare riktar sig mot statliga/samhälleliga mål, mot militära mål eller ett lands regim/samhällssystem i sig. Ändå utmålas de militanta veganerna/djurrättsaktivisterna något oftare än andra aktivister som hot mot demokratin, samhällsmoralen eller rikets säkerhet.
Jämför vi hur de olika aktivistkategorierna fördelar sig mellan material-
kategorierna kan först konstateras att de flesta aktivister eller förespråkare
av andra aktioner än djurrättsaktioner förekommer i material CO.253 De flesta djurrättsaktivister finns å sin sida, givetvis, i material MV och DR. En viss
skillnad mellan material MV och DR finns dock, på så sätt att den ’diffusa massan’ av veganer främst finns representerad i material MV medan de namngivna grupperingarna samt ’straight edgare’ och liknande främst före- kommer i material DR. När begreppet militanta veganer förekommer i en text ser det därför ut som att detta gärna får stå för, eller ersätta, de faktiska subjekten.
Ovan såg vi att politiker, företrädare för politiska partier inom en parla- mentarisk demokrati, är en tämligen frekvent förespråkare av civil olydnad. Vi såg också att den främsta måltavlan för de civilt olydiga är staten, vilket
253 I den mån de förekommer i material MV eller DR är det främst olika namngivna sociala rörelser/nätverk, alternativt opreciserade aktivister av typen ’ungdomar’. Även enskilda före- språkare av civil olydnad och enfrågerörelser förekommer vid några tillfällen. Andra ak- tivister kan förekomma vid enstaka tillfällen.
sammantaget kan te sig något paradoxalt. Men vilken aktivist riktar sig mot vilken måltavla?
Bland djurrättsaktivisterna kan inga nämnvärda skillnader iakttas. Bland de aktivistkategorier som förekommer i något större omfattning riktar sig alla främst mot näringslivet. Men här bör också nämnas att när djurrättsakti- visternas egentliga måltavla i texterna påstås vara demokratin är det nästan bara när flera grupperingar nämns eller när militanta veganer som ’massa’ är aktivister. Anonymitet och mängd ser på så sätt ut att korrelera med större hotbilder.
Vi går vidare och tittar på vilka civila olydnadsaktivister som riktar sig mot vilka måltavlor.254 För att knyta an till det ovan sagda om djurrättsakti- visterna som hot mot demokratin kan det först konstateras att de civilt oly- diga påstås hota demokratin i 21 av 527 texter. Av dessa är aktivisterna
blandade eller anonyma/opreciserade i hälften (10 texter). Resonemanget om anonymitet och mängd som faktorer vilka ökar den medierade hotbildens kraft tycks ha bäring även här. Bland preciserade civila olydnadsaktivister som sägs hota demokratin finner vi i fyra fall inomparlamentariskt politiskt aktiva. Med tanke på att förtroendevalda politiker och politiska ungdomsför- bund förekommer som förespråkare av utomparlamentarism i 104 texter kan siffran fyra betraktas som anmärkningsvärt låg. Är det några aktörer som man kan förvänta sig ska respektera och följa de parlamentariska spelregler- na är det väl de som bokstavligen är centrala delar av systemet? Ytterligare en paradox här är att det inomparlamentarikerna främst riktar sig mot, när måltavlan finns angiven, är det egna systemet, staten. Jag kommer att åter- komma till politikers aktivism längre fram i avhandlingen, nu återgår jag till samvariationen mellan civilt olydiga aktivister och måltavlorna/offren för dem.
Det första man kan säga är att bland de preciserade aktivisterna är det ingen som oftare riktar sig mot näringslivet än mot staten, eller något annat. De sociala rörelserna/nätverken riktar sig även relativt ofta mot militära mål samt mot både staten och näringslivet. De som avviker mest från det gene- rella mönstret är oppositionella politiska organisationer i icke-demokratiska länder samt olika etniska grupper, vilka främst riktar sig mot hela sitt lands regim. För övrigt är det nästan bara historiska personer eller opreciserade aktivister som har (eller sägs ha) så högt uppställda mål. En annan, i detta sammanhang, särskilt intressant aktivistkategori är journalister och medier. Tittar man närmare på de 20 tillfällen då journalister förespråkar civil olyd- nad, eller bedriver någon sorts mediekampanj, är det fyra gånger mot stat- liga/överstatliga institutioner och fyra gånger mot dessa tillsammans med näringslivsrepresentanter. Att civil olydnad mot enkom näringslivet före- språkas sker bara två gånger. När måltavlan för den ’tredje statsmakten’ är
254 Här iakttas endast samvariationen i material civil olydnad (527 texter) för överskådlighetens skull och eftersom det är här de flesta förekommer.
preciserad är det således främst den ’första och andra statsmakten’, regering och riksdag.
Den största skillnaden med avseende på vilken aktivist som riktar sig mot vem går således mellan djurrättsaktivister, vilka först och främst riktar sig mot näringslivet, och civil olydnadsaktivister som oftare riktar sig mot stat- liga/överstatliga institutioner, myndigheter osv. Nästa fråga är vilka metoder som tillämpas och av vem, mot vem?
Tabell 16 nedan beskriver vilka aktionsmetoder, med avseende på grad av våld, som förekommer i respektive materialkategori och i materialet totalt. Som framgår är ickevåld, om någon metod nämns, den ’vanligaste’ metoden. Särskilt i material CO överväger ickevåldet, vilket kanske är väntat med tanke på att definitionen av civil olydnad ofta inkluderar ickevåld. Våld och hot om våld mot människor förekommer bara i 5,4% av de 1012 texterna, men i varierande grad i de olika materialkategorierna. Det är i främst materi- al DR och MV våld och hot om våld mot människor förekommer. Men i material DR är för övrigt ickevåld den oftast förekommande metoden, me- dan det materiella våldet överväger i material MV. Det är således i material MV den relativt största andelen skildringar av våldsamma aktioner återfinns.
Tabell 16. Materialkategorierna/begreppen och aktionsmetoder i (%).255 Material CO Material MV Material DR Totalt
Ickevåld 52 13 24 34,4 Materiellt våld 7 27 16 15,0 Våld/hot om våld mot människor 2 8 13 5,4 Blandat 10 13 8 11,0 Nämns ej 29 39 39 34,2 Summa 100 100 100 100 n = 527 362 123 1012
För att precisera detta ytterligare kan variabeln som beskriver metoderna korsköras med variabeln som definierar de olika sakfrågorna (tabell 61 i appendix II). Då framgår att det är i synnerhet i samband med djurrättsfrågan beskrivningar av materiellt våldsamma metoder liksom våld och hot om våld mot människor förekommer. För samtliga sakfrågor utom djurrätt är den oftast förekommande aktionsmetoden ickevåld. Förutom djurrättsaktivismen är det bara i samband med sakfrågorna miljö och demokrati som representat- ioner av materiellt våld förekommer i nämnvärd utsträckning. Aktivism mo- tiverad av djurrättsfrågan framställs således som våldsammare än alla andra förekommande sakfrågor. Huruvida den faktiskt också är det är en fråga som ligger utanför denna avhandlings räckvidd, men i samband med de kvalita- tiva analyserna kommer jag åtminstone resonera vidare kring frågan om
framställningssättens betydelse i samband med aktioner motiverade av olika sakfrågor. Resultaten i tabellen är, givetvis, ett resultat av framställningssätt- en och min tolkning av dessa – inte av vad som faktiskt skett.
Om man tittar på vilka aktivistkategorier som förekommer i samband med de olika metoderna (och i de olika materialkategorierna) framgår att i både material DR och i material MV är det huvudsakligen den diffusa ve- ganmassan som står för våldet. I totalt 127 av 362 texter i material MV nämns våldsmetoder och av dessa står veganmassan för 85.256 Övriga som
nämns i samband med de våldsammare metoderna är kategorin Straight edge och liknande samt flera grupper tillsammans (till exempel vid kartläggning- ar). Den enda enstaka djurrättsrörelse som nämns i samband med dessa me- toder, åtminstone några gånger, är Animal Liberation Front/Djurens befriel- sefront.
I material CO är det främst olika sociala rörelser som står för det materi- ella våldet (17 av 35) och våld mot människor (3 av 9).257 Resterande fall av
materiellt eller mänskligt våld är spridda över de olika aktivistkategorierna. Våldet i material MV och DR ser på så sätt ut att vara anonymare än i material CO.
Man kan, å andra sidan, titta på vilka offer/måltavlor för aktivisterna som förekommer i samband med vilken metod. Tendenserna blir då tydligare om alla de tillfällen offren/måltavlorna förekommer, oavsett vem de är måltavla för, slås samman (tabell 17). Ser vi på de tillfällen demokratin, samhällsmo- ralen, rikets säkerhet eller liknande ’större faror’ utmålas i texterna är den relativa andelen ickevåld förhållandevis låg, medan våldets andel är förhål- landevis hög. Bara i samband med näringslivet som måltavla/offer före- kommer lika mycket våld.258 Våldsmetoder ser på så sätt ut att samvariera
med beskrivningar av aktionerna som hot mot demokratin.
256 Tabellen är ej bifogad, eftersom den i övrigt inte säger något. Resultatet är signifikant och Cramers V visar på ett samband mellan typ av djurrättsaktivist och metod med styrkan 0,279. Med våldsmetoder avses materiellt våld eller våld/hot om våld mot människor.
257 Resultatet är signifikant med ett sambandsmått på 0,292.
258Den relativa andelen mänskligt våld är relativt stor när måltavlan är något annat eller annan (’övrigt’ i tabellen). Detta betyder exempelvis att aktioner utmålas som kontraprodukti- va, att de slår tillbaka på aktivisterna själva eller gör mer skada än nytta för dem en aktion avsett att främja. Detta gäller i synnerhet fritagning av minkar eller andra djur. Annat eller annan kan även betyda att aktivister hamnat i slagsmål med varandra, så till den grad att en aktions egentliga syfte och föremålkommit i skymundan. Det mänskliga våldet här är således inte nödvändigtvis riktat mot någon annan/annat än andra aktivister.
Tabell 17. Offer/måltavla för samtliga aktivister och aktionsmetod. Absoluta tal och (%).
Näringslivet Staten Stat & nä-
ringsliv Demokratin etc Övrigt Ickevåld 73 (35%) 84 (61%) 22 (29%) 7 (12%) 49 (58%) Materiellt våld 78 (38%) 24 (18%) 11 (14%) 20 (33%) 10 (12%) Mänskligt våld 20 (10%) 12 (9%) 4 (5%) 9 (15%) 12 (14%) Blandat 35 (17%) 17 (12%) 39 (51%) 24 (40%) 13 (15%) n = 206 137 76 60 84
Sammanfattningsvis skulle man därmed kunna säga att det finns en tendens till att beskriva aktivismen som fara mot rikets säkerhet, demokratin eller samhällsmoralen när metoderna beskrivs som mer våldsamma eller blan- dade. Så kan trådarna dras ihop:
• Djurrättsaktivister och sociala rörelser är de oftast förekommande aktivis-
terna i materialet. Men vi har även sett att företrädare för det parlamenta-
riska systemet, liksom mediesystemet, tillämpar och/eller förespråkar ci- vil olydnad. Modellen över makterna, eller krafterna, som avhandlingen utgår teoretiskt ifrån blir därmed problematiserad. De olydiga behöver uppenbarligen inte vara kontrahenter till den första, andra eller tredje statsmakten utan kan likaväl sammanfalla. Vad som händer vid dessa till- fällen kommer att studeras närmare i de kvalitativa analyserna.
• Resultaten pekar på att djurrättsaktionerna både beskrivs som mer våld- samma, än övriga aktioner, och i relativt högre utsträckning beskrivs som hot mot demokratin, samhällsmoralen eller rikets säkerhet. Trots att djur-
rättsaktivisterna för övrigt riktar sig främst mot näringslivet, medan andra aktivister mer riktar sig mot statliga institutioner, myndigheter och
liknande, alternativt mot militära mål eller ett lands regim/samhällssystem i sig.
• Resultaten pekar även på att de djurrättsaktivister som framförallt besk- rivs som hot mot demokratin etcetera är okända militanta veganer som ’massa’ eller flera grupperingar ihop. Anonymitet och mängd, å den ena sidan, och större hotbilder, å den andra, ser på så sätt ut att samvariera i viss mån.
Dessa eventuella kopplingar mellan aktivisternas mängd, och i synnerhet anonymitet, och hur pass våldsamma aktionerna metodmässigt beskrivs samt
för vem/vad de är ett hot kommer att studeras och diskuteras vidare längre
Men innan vi tittar vidare på texternas argumentation skall vi först se på när och vad begreppet civil olydnad egentligen appliceras.