I föregående kapitel studerades texterna om, eller med begreppet, civil olyd- nad i jämförelse med de två andra materialkategorierna/begreppen. Nu är frågan vad som händer med berättelsen om civil olydnad över tiden. Vilka likheter och skillnader finns mellan de undersökta åren?
Att antalet artiklar med sökorden varierar mellan åren har konstaterats i avsnitt 6.4. Lyfter vi ut texterna med bara begreppet civil olydnad har vi också sett att variationen kvarstår. Flest artiklar har återfunnits mellan åren 1998 till 2001, med en kulmen år 2000 varefter antalet texter minska succes- sivt. Iakttas däremot vilka typer av artiklar som texterna utgör finns ingen större variation. Samtliga år är artiklarna tämligen koncentrerade till inrikes- och utrikesnyheterna. Det är således ’news’ som dominerar över ’views’.272
Beaktas vilka sakfrågor som förekommer under de olika åren framträder variationer. Ingen av de sakfrågor som förekommer i materialet förekommer under alla år, men vissa frågor är mer uppmärksammade än andra (tabell 35). Från 1995 utkristalliserar sig en fråga varje år som den mest uppmärksam- made, eller som den fråga som för tillfället bereds plats högre upp på medi- ernas dagordning. År 1995 och 1997 är den oftast förekommande sakfrågan för civil olydnad ekonomi, och året däremellan, 1996, är det mänskliga rät- tigheter. År 1998-1999 är det istället miljöfrågan som oftast uppträder, följt av demokratiska skäl år 2000 och globaliseringsfrågan, världssystemets orättvisor och där till hörande frågor år 2001. Året därefter särskiljer sig ingen fråga medan fredsfrågan ökar markant 2003. Det avslutande året, 2004, har det totala antalet texter minskat till 24 och av dessa behandlar 6 civil olydnad motiverad av individuella rättigheter.
Vad som också kan noteras i tabell 35 är att dessa nämnda sakfrågor närmast dubbleras under de år respektive fråga förekommer som mest. Re- sultaten antyder därmed att publiceringen är tämligen händelseorienterad, att någonting markant inträffar som de undersökta medierna uppmärksammar och gör nyheter av. Iscensättande av civila olydnadsaktioner utgör, som
272Med ’views’ avser jag kommenterande journalistik på platser i tidningen som, helt eller delvis, syftar till att skapa opinion, såsom ledare, debatt politik respektive kultur, kommen- tar/analys, krönikor. Med ’news’ avser jag redaktionellt material syftande till nyhetsförmed- ling. Två år, 1995 och 2000, återfinns något mer åsiktsjournalistik i material CO, medan antalet insändare från läsarna främst återfinns mot slutet av den undersökta perioden.
nämnts, tacksamt nyhetsstoff och möjligen är det detta som avspeglas i ta- bellens fluktuationer.
Tabell 35. Årtal och sakfrågor i absoluta tal.273
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Totalt Miljöfrågan 2 4 2 15 9 7 3 3 0 1 46 Mänskliga rättigheter 5 11 5 3 4 5 3 5 2 2 45 Demokrati 1 1 2 3 4 23 5 0 2 0 41 Fredsfrågan 5 4 0 6 4 4 2 1 13 1 40 Social- politik 0 0 2 2 7 10 5 4 3 1 34 Djurrätt 1 1 3 3 5 7 2 3 5 0 30 Ekonomi 10 0 7 3 1 2 0 1 1 2 27 Global- isering 0 0 0 1 0 8 8 3 3 2 25 Individuella rättigheter 2 1 4 4 1 1 1 2 0 6 22 Etniska konflikter 4 2 1 2 1 5 1 1 1 2 20 Övrigt 3 1 5 5 8 8 7 8 4 2 51 Blandat 5 3 1 3 7 10 5 4 1 2 41 Oklart/ nämns ej 12 11 9 7 11 28 13 6 5 3 105 Totalt 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
För att besvara frågeställningarna om hur konstruktionen av, och förhåll- ningssättet till, civil olydnad varierar beroende på sakfrågan som motiverar den civila olydnaden har jag valt att göra sex kvalitativa nedslag. Varje ned- slag fokuserar en sakfråga under ett år, nämligen det år sakfrågan förekom- mer som mest. Som tabell 35 ovan visar så kommer detta urval också att bli ett urval av den sakfråga som förkommer mest frekvent under året ifråga. Det vill säga den fråga som för tillfället står högt på de studerade tidningar- nas dagordning. Genom att på så sätt följa mediernas dagordning blir det samtidigt en viss kronologisk analys. Sakfrågorna och jämförelsen dem emellan är således i fokus men indirekt kan därmed också eventuell föränd- ring över tid skönjas.
De nedslag jag valt motiveras av att jag vill ha en spridning bland sakfrå- gorna, samtidigt som de skall förekomma i något högre omfattning. Exem- pelvis religiöst motiverad civil olydnad hade kunnat vara intressant att ana- lysera närmare men då dessa bara förekommer i fem texter är det inte myck- et som kan sägas om detta. Två sakfrågor som förekommer i relativt stor utsträckning har jag valt bort, nämligen socialpolitiska sakfrågor samt globa- liseringsfrågan. Skälet till att socialpolitik som sakfråga inte tagits med är att
273De sakfrågor som förekommer färre än 20 gånger har lagts i kategorin övrigt, dvs kön/genus, arbetsrätt, religiösa sakfrågor, klass, yttrandefrihet/tryckfrihet.
denna kategori är en mix av frågor, snarare än en sakfråga. Globaliserings- frågan har jag valt bort eftersom det är en internationell fråga och jag har avgränsat mitt material till händelser som främst berör Sverige. De sakfrågor eller aktionssyften och år jag istället valt är: ekonomiska skäl 1995 (10 tex- ter), mänskliga rättigheter 1996 (11 texter), miljö 1998 (15 texter) demokrati 2000 (23 texter), fred/vapen 2003 (13 texter), individuella rättigheter 2004 (6 texter). Totalt 78 texter. Utöver dessa texter kommer jag även att göra en- klare utblickar över de andra årens journalistik om respektive sakfråga, främst i syfte att diskutera de analyserade texternas representativitet. Ytterli- gare har jag lagt till djurrättsmotiverad civil olydnad men då denna fråga förekommer ganska utspritt är det samtliga 30 texter som iakttas. Jag kom- mer dessutom att kort och översiktligt berätta om de första årens texter (1990-1994).
Innan jag går vidare med de kvalitativa nedslagen så ska vi titta lite mer på hur de undersökta variablerna kvantitativt varierar, eller snarare består, över tid. Generellt kan nämligen inga större variationer, eller tendenser, på- visas.
Att olika sociala rörelser och nätverk är de totalt oftast förekommande ci- vila olydnadsaktivisterna har redan konstaterats, men de är inte det varje år (tabell 36).
Tabell 36. Årtal och civila olydnadsaktivister i (%).
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Totalt Sociala rörelser 14 13 2 23 27 20 36 17 20 8 20 Enskilda, en- frågerörelser 8 18 46 19 8 7 16 14 15 42 16 Politiker 4 23 7 18 18 21 4 22 8 21 15 Historisk/fiktiv person 6 13 2 5 5 2 4 5 10 0 5 Opposition poli- tiker 4 5 2 2 2 11 0 0 8 4 5 Politiska Ung- domsförbund 0 0 0 0 7 8 9 2 8 0 4 Folkrörelser, fack, yrkeskår 2 3 5 2 5 7 2 2 5 4 4 Journalister, medier 14 3 0 5 3 1 6 5 0 4 4 Kyrkan 8 8 2 5 0 1 2 5 3 0 3 Etnisk grupp 6 3 2 2 0 4 2 2 0 4 3 Näringslivet 2 0 0 5 0 1 2 2 0 0 1 Blandat 2 5 2 2 5 3 2 0 3 0 3 Opreciserat 18 5 12 5 10 9 7 5 10 13 9 Ingen nämnd 12 3 15 7 11 6 9 17 13 0 8 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
Den vida kategorin sociala rörelser/nätverk utgör dock en relativt stor andel av aktivisterna de flesta åren med undantag för 1997 då enskilda individer eller enfrågerörelser framträder samt 2004 då enskilda/enfrågerörelser till- sammans med politiker dominerar. Politiker och enskilda/enfrågerörelser är över lag framträdande, medan övriga aktivistkategorier framträder mer spo- radiskt. Under mina nedslagsår (se föregående sida) följs i stort sett detta mönster. Nämnvärda undantag är dels 1995, när den ekonomiskt motiverade olydnaden står i fokus, då journalister eller medier iklär sig aktivistrollen. Dels demokratifrågans år 2000 då även oppositionella partier eller rörelser i s k ickedemokratiska länder samt politiska ungdomsförbund framträder.
Av måltavlorna eller offren för aktionerna är statliga institutioner etcetera ofta förekommande alla år (tabell 37). År 2000 förekommer dock staten till- sammans med näringslivet som måltavla i relativt hög utsträckning, liksom en hel regim eller samhällssystem. År 2003, när fredsmotiverad civil olyd- nad står högst på dagordningen, är det militären som är den främsta måltav- lan.
Tabell 37. Årtal och offer/måltavlor i (%).274
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 To- talt Staten, in- stitutioner 14 15 37 33 26 17 35 22 15 8 23 Regimen 10 10 5 9 1 14 4 2 10 4 8 Näringslivet & staten 10 0 2 2 5 13 13 5 8 0 7 Militären 10 5 0 9 7 3 4 2 20 8 6 Näringslivet 8 0 2 4 5 6 7 10 0 4 5 Demokratin 8 3 0 2 2 9 7 0 0 0 4 Annat/blandat 4 5 3 1 0 2 0 5 2 13 2 Ingen nämnd 36 62 51 40 54 36 30 54 45 63 45 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
Som huvudsakligt manifest tema förekommer främst civil olydnad/demokrati i sig, aktionsreferat och sakfrågan (tabell 38). Dessa teman förekommer rela- tivt frekvent de flesta år. Avvikelser från mönstret är år 2004 då sakfrågan (exkl. djurrätt) är det oftast förekommande temat. Andra avvikelser är 1996 och 2002 då partipolitiska spörsmål upptar en stor del av texterna. Temat civil olydnad/demokrati i sig förekommer som mest under åren 1998–2001. Man skulle nästan kunna säga att antalet texter med civil olydnad/demokrati som huvudtema följer förändringarna gällande antalet texter som över huvud
274Kategorin annat/blandat inkluderar kyrkan samt polisen, rättsväsendet som knappt förekommer alls.
taget inbegriper begreppet civil olydnad, med en successiv upptrappning, en kulmen och ett bedarrande. Det vill säga att när begreppet civil olydnad över huvud taget förekommer i de undersökta tidningarna är det också ett ämne som texterna behandlar i relativt stor utsträckning.
Tabell 38. Årtal och huvudsakligt manifest tema i (%)
.
27595 96 97 98 99 00 01 02 03 04 To- talt Civil olydnad, demokrati 18 21 10 32 37 42 36 15 23 8 28 Aktionsreferat 24 10 29 18 7 14 15 10 18 8 15 Sakfrågan, exkl djurrätt 14 13 27 11 18 6 13 17 13 38 14 Lägesbeskriv- ningar 10 13 10 7 2 13 2 2 18 8 9 Partipolitiska frågor 6 18 0 4 8 9 2 22 5 8 8 Intervju, aktivist 4 8 0 2 5 2 11 2 8 0 4 Rättegång, dom- slut 0 3 2 4 8 3 7 2 5 4 4 Juridik/ ekonomi allmänt 8 0 2 5 2 2 4 12 0 4 4 Metadiskurs 2 5 5 5 2 2 0 2 0 8 3 Offer, mobilise- ring 0 0 2 2 3 0 4 5 0 0 2 Kart- läggning 2 0 0 0 0 3 2 2 0 4 1 Djurrättsfrågan 0 0 5 2 0 0 0 2 0 0 1 Övrigt 12 10 7 10 3 7 6 5 13 8 7 Summa 100 10 0 10 0 10 0 10 0 10 0 10 0 10 0 10 0 10 0 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
I valet mellan ickevåld, våld mot föremål eller människor är den generella regeln ickevåld, men materiellt våld utgör en relativt stor andel år 1998 till 2000 (se tabell 67 i appendix II). I avsnitt 7.2 påpekades att djurrättsfrågan och miljöfrågan är de sakfrågor som oftast beskrivs som drivna genom våld och miljöfrågan förekommer i rätt hög omfattning 1998-1999, vilket skulle kunna förklara andelen våld dessa år. Våld mot människor är däremot förhål- landevis sällsynt samtliga år, om än med en liten ökning år 2000.
I avsnitt 7.3 drogs slutsatsen att en dominerande andel av de aktioner som förekommer i material CO också begreppsfästes som civil olydnad, med
275Teman som över huvud taget inte förekommer i material CO har tagits bort från tabellerna. Dessa är ’fakta veganer’, ’intervju med veganer’, ’djurrättsfrågan & med vilka metoder den ska drivas’ samt ’aktivism som tidstecken/symptom’. I kategorin övrigt ligger intervjuer med djurvänner och experter samt förväntad utveckling då de bara förekommer vid enstaka tillfällen.
undantag för aktioner motiverade av två sakfrågor som tenderar definieras bort: djurrättsfrågan och demokrati. Samtliga år är den relativa andelen akt- ioner som begreppsfästes som civil olydnad större än de texter som inte in- nehar en aktion kallad civil olydnad (tabell 68 i appendix II). Under år 2000, det år demokratiskt motiverad civil olydnad står högst på dagordningen, är dock antalet texter som definierar bort aktioner från den civila olydnadens domän som störst, men de relativa skillnaderna är små.
Man kan således säga att under de flesta undersökta år betyder det faktum att en text inbegriper begreppet civil olydnad att den också, med stor sanno- likhet, nämner en aktion kallad civil olydnadsaktion. Att begreppets definit- ion är ganska omdiskuterad syns däremot inte i någon större utsträckning något av de undersökta åren.
I avsnitt 7.4 visades att texternas explicita argumentation skiljde sig åt mellan materialkategorierna. I material CO hittar vi förhållandevis mer ar- gumentation, och då mer pro-argumenterande texter (med reservation för att det ’vanligaste’ är att inget argument nämns i alla tre materialkategorier). Den explicita argumentationen i texterna, i förhållande till sakfrågorna re- spektive aktionerna, varierar inte heller mycket mellan åren (tabell 39-40). När argument förekommer överväger pro-argumenten, både gällande sakfrå- gan och aktionen, men i något högre grad för sakfrågan än för aktionen (dis- krepansen mellan pro- och contraargument är större).
Tabell 39. Årtal och argumentation gällande sakfrågan i (%).
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Totalt Inget 62 64 46 61 61 65 66 51 45 46 60 Pro 30 33 32 32 32 29 26 39 48 38 30 Contra 4 3 2 4 3 0 4 2 3 8 3 P & C 4 0 20 4 8 6 6 7 5 8 7 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
Tabell 40. Årtal och argumentation gällande aktionerna i (%).
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Totalt Inget 38 46 32 30 50 41 42 34 30 29 39 Pro 36 31 39 33 21 31 33 37 50 50 34 Contra 12 8 17 12 16 16 13 17 15 17 14 P & C 14 15 12 25 13 12 13 12 5 4 13 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
Gällande civil olydnad generellt/i princip utgör pro-argumenten totalt en nästan lika stor andel som texterna utan något argument alls (tabell 41). Ge- nerellt utgör de contraargumenterande texterna en betydligt mindre andel, medan andelen texter med både pro- och contraargument är något större. Bara år 2002 avviker betydande från detta mönster, då fördelningen mellan pro- och contraargument jämnas ut. För övriga år är den generella regeln att
när texterna innehåller några explicita argument gällande civil olydnad gene-
rellt/i princip, så argumenterar den för civil olydnad.
Tabell 41. Årtal och argumentation gällande civil olydnad i princip i (%).
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Totalt Inget 40 41 46 40 39 31 44 34 38 46 39 Pro 30 36 32 37 31 34 42 27 50 54 36 Contra 12 3 7 5 11 9 7 24 8 0 9 P & C 18 21 15 18 19 25 7 15 5 0 16 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24 527
Vad gäller texternas fokus i tid och rum kan heller inga större skillnader utlä- sas. Texterna är samtliga år väldigt mycket här och nu. Nu i bemärkelsen av händelser som inträffat i ett nära förflutet, här i bemärkelsen Sverige och övriga Västeuropa/EU. Av mina sex nedslagsår avviker bara (marginellt) två år från detta. År 2000 fokuserar en förhållandevis stor andel texter Östeuropa och år 2003 har en relativt stor andel texter ett globalt/internationellt per- spektiv.
Skall så de viktigaste resultaten av analysen över tid sammanfattas kan de uttryckas på följande sätt:
• Under de undersökta åren är texternas, eller berättelsens, övergripande mönster och strukturer tämligen stabila.
• Sakfrågorna, skälen för att tillgripa civil olydnad, varierar över tiden lik- som vilka aktivister som utför dem och i viss mån vilka huvudsakliga
manifesta teman texterna uppvisar. De huvudsakliga måltavlorna/offren
för aktionerna är genomgående staten men med en viss förskjutning bort från staten de två sista åren. Metoderna och argumentationen i förhål- lande till aktioner, sakfrågor och civil olydnad i princip uppvisar ingen större variation. Inte heller perspektiven i tid och rum varierar nämnvärt. Resultaten är därmed tämligen homogena, någon särskild tendens kan inte påvisas. Åtminstone så länge analysen håller sig på denna mycket manifesta nivå. Nästa steg i analysen av berättelserna om civil olydnad är att fokusera de sju utvalda sakfrågorna under de år de förkommer mest, och för olydnad av djurrättsskäl alla år, för att se huruvida några mediedramaturgiska skill- nader mellan konstruktionerna kan skönjas. Hur argumenterar texterna för eller emot aktioner och sakfrågor? Hur konstruerar de etiska ställningstagan- den? Och hur används, och definieras, ett redan etablerat politiskt begrepp som civil olydnad? Detta blir föremålet för kapitel 9. Därefter övergår jag till att visa hur konstruktionen av djurrättsaktivismen, när den inte skrivs in i berättelsen om civil olydnad, förändras eller består över tid.