Berättelsernas strukturer och gränser 86

För att ge en mer precis introduktion till det material som studeras och över- siktligt beskriva berättelsernas strukturer skall jag här presentera enklare statistik över materialet. Det som presenteras är artiklarnas fördelning mellan tidningarna och fördelning över år samt när och var de olika sökbegreppen förekommer. Avslutningsvis skall jag också visa hur materialet fördelar sig över artikeltyper. I avsnittet om material, insamling och urval menade jag att jag ser begreppens förekomst och variation som signaler, eller indikatorer, på diskursers eller berättelsers strukturer och gränser. När och var ett visst begrepp dyker upp, särskilt om det dyker upp i ett annat sammanhang än det från början avsetts för, säger något om dess mening i en viss tid och socialt sammanhang. Detta avsnitt är således både en materialöversikt och en för- studie till innehållsanalyserna.

Beskådas linjediagrammet på nästa sida (figur 1) så ser materialfördel- ningen mycket skev ut. Under 1990-talets början är det sparsamt med artik- lar innehållande något av sökorden, därefter ökar frekvensen successivt med två höjdpunkter, 1997 samt år 2000. Därefter avtar publiceringen drastiskt, den halveras året efter, för att slutligen år 2004 vara på ungefär samma nivå som 1992 och 1994. Dessa variationer förklaras delvis av att alla de under- sökta tidningarna inte finns med i databaserna förrän 1995. Som nämnts finns endast Expressen 1990-1991, DN från 1992, Aftonbladet från 1994 och SvD från 1995. År 1995 ser vi också en drastisk ökning av materialet men hela denna ökning kan knappast förklaras av att en tidning tillkommit i urva- let. Det är ökningen för stor för. Istället förklaras ökningen av att de mili- tanta veganerna uppträder på den mediala arenan i december år 1994. Åren innan dess handlar således artiklarna endast om civil olydnad och ett par gånger om djurrättsaktivism, utan att begreppet civil olydnad används.

Figur 1. Hela materialets (1115 artiklar) fördelning över tid.

Variationen i materialmängden blir tydligare och begripligare om de olika materialkategorierna separeras, men först en kort titt på hur materialet totalt fördelar sig mellan de undersökta tidningarna.

De första undersökta åren syns knappt alls i diagrammet på nästa sida (fi- gur 2), men de representeras av den mörkblå och gröna stapeln hos Expres- sen. Därefter kan vi se att samtliga tidningar ganska väl följer den fördelning över tid som figur 1 ovan uppvisar. Materialmängden börjar skjuta i höjden 1995, kulminerar under år 1997 och 2000, men har även relativt mycket material åren däremellan, innan publiceringen från år 2001 vänder nedåt.

Tittar vi på fördelningen för Expressen, som finns med i databaserna alla sökår, så ser vi att dess material kulminerar mellan åren 1995-2001 samt 2003. Vad SvD publicerat 1990-1994 vet vi inget om men även Aftonbladet och Dagens Nyheter ser ut att ha publicerat färre artiklar dessa år än åren efter. Och för samtliga tidningar minskar publiceringen år 2002, ökar totalt sett 2003 för att sedan minska radikalt år 2004.

Åren 1995-2003 ser därmed ut att ha inneburit ett förhållandevis starkt medialt intresse för djurrättsaktivism och civil olydnad (sagt med reservation för skevheten i urvalet). Det är under just dessa år som djurrättsfrågan förs fram på ett mer aktivt, spektakulärt sätt än någonsin förr eller senare. Det är även under dessa år de första ’toppmötesdemonstrationerna’ äger rum i Se- attle 1999, i Prag år 2000, i Genua och i Göteborg under 2001 samt i Köpen- hamn år 2002. Händelserna i Göteborg, de s k Göteborgskravallerna, kom att röna stort medialt intresse i Sverige och har även genererat ett antal böcker, vilket kan förklara att civil olydnad är på de undersökta tidningarnas agenda.238

238 _{Se t ex Löfgren, M & Vatankhah, M (2002) Vad hände med världen i Göteborg? Stock-} holm: Ordfront.

Figur 2. Materialet fördelning mellan de undersökta tidningarna och åren. Totalt 1115 artik-

lar

.

Ytterligare en faktor som kan ha påverkat publiceringen är det så kallade kriget mot terrorismen som följde på attacken mot World Trade Center 11/9 2001. Terrorism är, liksom civil olydnad, en form av utomparlamentarisk aktivism om än med våldsammare metoder och, oftast, andra motiv. Som vi kommer se i den kvalitativa analysen används ändå terrorism för att beteckna såväl civil olydnad som de militanta veganernas aktioner, tidvis i så pass hög utsträckning att även ’terrorism’ skulle ha kunnat kodats som en medial sy- nonym till djurrättsaktivism eller militant veganism.

Ytterligare en reflektion man kan göra angående publiceringen och det mediala intresset är att kurvan ovan sammanfaller rätt väl med spridningen av motioner i riksdagen, vilket redogjordes för i avsnitt 2.5. Också i riksda- gens kammare var intresset för civil olydnad som störst åren omkring år 2000. Och det är från och med riksdagsåret 1999/2000 som djurrättsaktivism börjar diskuteras i termer av ”terrorism” och ”attentat”, samtidigt som civil olydnad börjar diskuteras i samband med terrorism.

Jag separerar nu materialet med avseende på vilket av de olika sökbe- greppen texterna innehåller för att se hur de förhåller sig till varandra och varierar över tid (figur 3).

I figur 3 ser vi att den största andelen av de 1115 artiklarna innehåller be- greppet civil olydnad. 623 texter, 56%, innehåller detta och 33 texter (3%) innehåller både civil olydnad och militant vegan. Bara militanta veganer förekommer, å sin sida, i 334 texter, eller 30%, medan endast djurrätt och synonymer förekommer i 125 texter, eller 11%. Det ser därmed ut som att

begreppet militant vegan förekommer oftare än, det kanske mer korrekta, ’djurrättsaktivister’ under dessa år.

Figur 3. Begreppens förekomst över tid i absoluta tal.

Men förekomsten varierar över tid. Av figur 3 framgår att ’djurrättsaktivis- ter’ finns 1993 och det är först 1994 ’militanta veganer’ dyker upp. År 1995 tar händelserna i de militanta veganernas namn sin början på allvar och kul- minerar 1997, men de ser ut att bibehålla tidningarnas intresse även under de två följande åren för att därefter successivt försvinna. Texterna där endast uttryck som djurrättsaktivism och liknande används kulminerar också under 1997, men de är hela tiden färre än texterna med begreppet militant vegan. Mot slutet av den undersökta perioden, 2003, är dock artiklarna om ’djur- rättsaktivister’ och liknande fler än dem med begreppet ’militant vegan’. Djurrättsfrågan och aktivismen ser ut att fortfarande finnas på agendan men av någon anledning beskrivs det inte längre som uttryck för militant ve- ganism. Kanske har begreppet spelat ut sin roll, kanske har händelserna änd- rat karaktär så till den grad att begreppet inte längre går att applicera. Detta är aspekter som kommer lyftas fram senare, i den kvalitativa analysen. Här får vi nöja oss med enkla frekvenser och notera att det sista undersökta året, 2004, förekommer inget av dessa begrepp eller uttryck. Djurrättsfrågan ser därmed ut att ha lämnat tidningarnas arena, åtminstone för en tid.

Artiklarna som på något sätt nämner civil olydnad är mer jämnt fördelade över åren. Flest artiklar har återfunnits år 1995 samt 1997-2001 med kulmen år 2000.

I det följande kommer jag, som nämnts, plocka bort de 103 texter som åter- funnits åren 1990-1994. Dessa år kommer jag endast att beskriva översiktligt i kapitel 9 som en inledning till den följande kvalitativa analysen av civil olydnad i tidningarna. De kommer således inte räknas in i den kvantitativa innehållsanalysen.

I kapitlen med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys kommer jag att separera materialet efter vilket/vilka av sökorden texterna innehåller. Allt material som innehåller begreppet militant vegan samt de texter som också innehåller civil olydnad kommer att analyseras för sig. Detta kommer jag att kalla material MV (material militanta veganer) och består således av 329 plus 33 texter, totalt 362 texter. Övriga texter som innehåller begreppet civil olydnad kommer jag att referera till som material CO (material civil olyd- nad), vilket totalt består av 527 texter. Resterande 123 texter, de som hittats med hjälp av termen djurrätt och synonymer, kallar jag material DR (materi- al djurrätt). Materialet, de 1012 texterna, är på så sätt tredelat beroende på vilka begrepp som förekommer.

Jag vill dock påpeka att djurrätt och synonymer också kan förekomma tillsammans med begreppen civil olydnad och/eller militant vegan. Det vill säga att en artikel som betecknar aktivister som militanta veganer också nå- gonstans i texten kan innehålla ordet djurrätt, utan att detta kodats på något sätt. Samma sak gäller för texterna med begreppet civil olydnad. Jag behand- lar således materialet som tredelat men begreppen kan ibland överlappa varandra. Merparten av de tillfällen då begreppen överlappar varandra kom- mer dock tydliggöras i analysen. De 33 tillfällen då militant vegan och civil olydnad överlappar varandra har beskrivits ovan: de har fått en särskild kod i den kvantitativa analysen men de kommer även lyftas fram i den kvalitativa analysen (kapitel 11). Av texterna med begreppet civil olydnad är sakfrå- gan/syftet djurrätt i 30 texter, det vill säga här möts begreppen civil olydnad och djurrättsaktivism eller liknande i texterna (utan att begreppet militant vegan nämns), och dessa kommer att lyftas fram särskilt i avsnitt 9.8. Möjli- gen kan det finnas några fler texter där båda begreppen civil olydnad och djurrättsaktivism/synonym förekommer men de kan inte ha någon avgörande betydelse för analysen. Ord som djurrättsaktivist och synonymer (djurakti- vist, djurbeskyddare, djurvänner etcetera) förekommer också (samtidigt) med begreppet militant vegan i 23% av de 362 texterna, men dessa texter kommer inte särredovisas.

Ytterligare en figur får beskriva avhandlingens tre materialkategorier och hur de förhåller sig till varandra:

Figur 4. Begreppens/materialkagoriernas relation till varandra (%).

Civil olydnad (CO) 52% av 1012

Djurrätt (DR) 12%

Militanta Veganer (MV) 36% av1012

Går vi vidare och tittar på hur de olika materialkategorierna (begreppen) fördelar sig mellan tidningarna så kan det först noteras att alla fyra tidningar har använt alla söktermer. Den största skillnaden mellan tidningarna finns bland texter med begreppet civil olydnad. DN är den tidning som bidragit med flest texter, nästan dubbelt så många som Aftonbladet (32% jämfört med 17% av 527). För de övriga materialkategorierna är skillnaderna inte lika stora, men genomgående är SvD den tidning som bidragit med minst material.

Avslutningsvis skall vi titta på vilka typer av artiklar materialet består av.

Tabell 1. Artikeltyper i allt analyserat material.

Typ Absoluta tal (%)

Ettapuff 5 0,5 Ledare/ledarsidan 87 8,6 Debatt/Brännpunkt etc. 67 6,6 Debatt kultur 32 3,2 Insändare 61 6,0 Nyheter inrikes 336 33,2 Nyheter utrikes 78 7,7 Nyheter kultur/nöje/tv 57 5,6 Nyheter ekonomi 8 0,8 Kommentar/analys 32 3,2

Krönika/annat tyck & tänk 33 3,3

Kåseri 33 3,3

Recension (böcker, tv, musik,

film, etc.) 55 5,4

Reportage/personporträtt/ längre intervjuer

109 10,8

Klocknotiser, Dagens namn,

Namn & nytt 19 1,9

Totalt 1012 100%

Nästan hälften av materialet är nyhetsmaterial, i synnerhet inrikes men även en del utrikes samt kultur/nöje/tv och radio. Ungefär 11% utgörs dessutom av längre reportage och personporträtt. Den kommenterande journalistiken (ledare, kommentar/analys samt krönikor) respektive åsiktsuttryck från annat håll, i form av debattartiklar och insändare, står för ungefär lika stor andel vardera, ca 15%.

Merparten av det analyserade materialet utgörs således av nyhetsjournali- stik, eller ’news’ till skillnad från ’views’. Med denna distinktion (och ter- mer) avser jag, å ena sidan, redaktionellt material (genrer) som gör anspråk på att förmedla nyheter i enlighet med normer om opartiskhet och utan ut- tryckanden av åsikter. Å andra sidan material syftande till opinionsbildning där utrymme för ställningstaganden finns.239 _{I praktiken må denna distinktion}

vara aningen flytande men det finns ändock en ambition från tidningarnas sida att hålla isär nyhetsmaterial och opinionsmaterial.240

239 _{Skillnaden mellan ’news’ och ’views’ kan även uttryckas som en skillnad i förväntningar} hos publiken på de olika materialen. I nyhetsmaterial förväntar sig inte publiken en ideologisk tendens vilket kan medföra att ideologiska diskurser är som mest effektiva där. van Dijk, T (1998) s 265.

240 _{Andersson Odén, T (2007) Olika bud om mediernas uppgifter. I Asp, K (red) (2007) Den}

svenska journalistkåren. Göteborg: Göteborgs universitet, JMG. Relaterat till avhandlingens

frågeställning om journalistikens förhållningssätt skulle man kunna förvänta sig att förhållningssätten kommer tydligare till uttryck i genrer syftande till opinionsbildning (views) än nyheter (news). Jfr views med begreppet ställningstagande: inställning, attityd, ståndpunkt,

Vad som ytterligare bör kommenteras här är de få ettapuffarna, det vill säga små notiser eller större texter på tidningarnas förstasidor som ’puffar’ för någon artikel längre in i tidningen. Dessa lades inte in i databaserna Presstext och Mediearkivet förrän i slutet av den undersökta perioden vilket innebär att siffran i tabellen ovan inte överensstämmer med det faktiska antalet etta- puffar. Eftersom de som jag fick med under materialinsamlingen var så få, och därför inte gärna kan påverka resultaten nämnvärt, lät jag dem ändå vara kvar.

En jämförelse mellan tidningarna visar inte några större skillnader med avseende på artikeltyper. De två morgontidningarna har något mer utrikes- nyheter samt längre reportage/personporträtt/intervjuer medan kvällstidning- arna har något mer kultur/nöje/tv och radio. För övrigt är fördelningen unge- fär densamma.

Jämför vi fördelning mellan materialkategorierna upptäcks inte heller några markanta skillnader (tabell 2).

Tabell 2.Begreppen/de tre materialkategorierna och artikeltyper, absoluta tal.241

Typ Civil olydnad

(CO) Militanta veganer (MV) Djurrätt etc. (DR)

Ettapuff 3 2 0 Ledare/ledarsidan 50 26 11 Debatt/Brännpunkt etc. 41 21 5 Debatt kultur 9 5 18 Insändare 32 27 2 Nyheter inrikes 153 150 33 Nyheter utrikes 63 2 13 Nyheter nöje/kultur 26 25 6 Nyheter ekonomi 6 2 0 Kommentar/analys 17 5 10

Krönika/annat tyck & tänk 25 6 2

Kåseri 5 24 4

Recension (böcker, tv, mu-

sik, film, etc.) 24 27 4

Reportage/personporträtt/ längre intervjuer

63 36 10

Klocknotiser, Dagens namn,

Namn & nytt 10 4 5

Totalt 527 362 123

åsikt, mening, uppfattning. Ställningstaganden betraktar jag som en del av det något vidare begreppet förhållningssätt. www.saob.se. (0902) Man kan ha tagit ställning för/mot, eller hysa en åsikt om, något vilket i sin tur kan prägla ens handlingar och hela förhållningssätt. 241 _{Civil olydnad är endast texter där begreppet civil olydnad förekommer. Material militanta} veganer består av artiklar där endast begreppet militant vegan förekommer (329 texter) och ibland även civil olydnad (33 texter). Material djurrätt är artiklar om djurrättsaktivism där varken militant vegan eller civil olydnad används.

Samtliga förekommer mest på nyhetsplats. Men medan både civil olydnad och djurrätt förekommer utrikes så är de militanta veganerna i stort sett osynliga där. Militanta veganer får vi nog betrakta som en inrikes angelä- genhet. Å andra sidan förekommer de militanta veganerna, relativt sett i något större omfattning i kåserier (7%) och recensioner av olika medie- material (7,5%). När djurrättsfrågan i något avseende diskuteras i kultursi- dornas debattartiklar är det däremot inte främst som militanta veganer, utan som djurrättsaktivister eller liknande (15% jämfört med 1,4% av material militanta veganer). Civil olydnad representeras, i sin tur, relativt oftare i längre reportage och personporträtt (12%) och krönikor (5% jämfört med 1,6% i vardera av de andra materialkategorierna).

Jämför vi hur typerna av artiklar varierar över tid i de olika materialkate- gorierna framträder ytterligare några mindre, men intressanta skillnader.

Börjar vi titta på material civil olydnad finner vi samtliga år en stor kon- centration till nyhetsmaterialet, i synnerhet inrikesnyheter (tabell 3).

Tabell 3. År och artikeltyper i material civil olydnad (527 texter). Absoluta tal.

Typ 199 5 199 6 199 7 199 8 199 9 200 0 200 1 200 2 200 3 200 4 Etta 0 0 1 1 0 0 1 0 0 0 Ledare 8 0 5 4 7 19 5 0 2 0 Debatt/debatt kultur 5 1 3 4 2 17 6 3 6 3 Insändare 1 3 1 5 0 3 4 5 7 3 Nyheter, inrikes 14 11 12 21 25 31 20 7 7 5 Nyheter, utrikes 6 6 8 6 3 18 3 4 6 3 Nyheter nöje/kultur 3 2 1 1 6 3 4 1 2 3 Nyheter, ekonomi 0 0 2 1 0 2 1 0 0 0 Kommentar /analys 3 2 0 0 1 2 0 3 4 2 Kå- seri/krönika 4 3 3 5 5 4 1 2 0 3 Recension 2 3 1 3 4 4 5 1 1 0 Reportage 4 8 4 5 9 14 5 8 4 2

Namn & Nytt 0 0 0 1 0 1 0 7 1 0

Totalt 50 39 41 57 62 118 55 41 40 24

Under åren 1998-1999 är uppåt 40% av texterna inrikesnyheter. År 2000, liksom de avslutande åren, ökar den relativa andelen utrikesnyheter. Andelen ledare är som störst under åren 1995, 1997 och, i synnerhet, år 2000. Det vill säga samma år som flest antal artiklar publicerats. Detta år är även den rela- tiva andelen debattartiklar större än övriga år (14 % av 118). Här ser det således ut som att ett generellt stort intresse för civil olydnad i tidningarna sammanfaller med uttryckandet av synpunkter på civil olydnad.

De sista undersökta åren, från 2002, kan vi även notera att insändarnas andel ökar. Det vill säga läsarnas ’views’. För övrigt är det svårt att utläsa några specifika tendenser i materialet.

Tittar vi vidare på material militanta veganer så finner vi en ännu större koncentration till de inrikes nyheterna (tabell 4).

Tabell 4. År och artikeltyper i material militanta veganer (362 texter). Absoluta tal.

Typ 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Etta 1 0 0 1 0 0 0 0 0 Ledare 5 3 6 3 5 4 0 0 0 Debatt/ debatt kultur 1 0 2 12 4 3 4 0 0 Insändare 0 0 3 5 6 6 3 2 2 Nyheter, inrikes 13 30 49 29 17 5 3 1 3 Nyheter, utrikes 0 0 0 1 0 1 0 0 0 Nyheter nöje/kultur 0 2 3 4 8 4 3 0 1 Nyheter, ekonomi 0 1 0 0 0 0 1 0 0 Kommentar /analys 0 0 0 3 2 0 0 0 0 Kåseri/krönika 0 2 7 3 7 4 2 3 2 Recension 1 0 4 2 7 8 4 0 1 Reportage 3 1 11 9 4 4 2 1 1

Namn & Nytt 0 1 0 0 1 1 0 1 0

Totalt 24 40 85 72 61 40 22 8 10

Under åren 1995-1998 varierar den relativa andelen mellan 40-75%, men därefter minskar inrikesnyheternas relativa andel. Samtidigt ökar, från 1999, den relativa andelen nöjes-/kulturnyheter, kåserier och recensioner (av olika slags medieinnehåll, exempelvis tv, böcker). För de militanta veganernas del sker således en successiv förskjutning, parallellt med materialets ’krym- pande’, från platsen för inrikesnyheterna till platser längre bak i tidningen och till sammanhang där skribentens åsikter och egna reflektioner är det centrala. Kåserier förekommer redan 1996 och samtliga år därefter men i och med att det totala antalet texter successivt minskar så ökar den relativa ande- len kåserier. Kanske skulle man kunna säga att när de militanta veganerna lämnar nyhetsagendan finns de ändå kvar i en och annan kåsörs minne.

Efter kulmineringsåret 1997 minskar således andelen egentligt nyhets- material, i relation till andra artikeltyper. Istället ökar den relativa andelen ledare, debattartiklar, insändare och kåserier. Som ovan nämnts ökar även andelen recensioner – det vill säga texter där militanta veganer och aktivister endast förekommer i förbifarten och ofta som fiktivt stoff. Ett sätt att be- trakta detta på är som ett tecken på att en ’metadiskurs’ breder ut sig på be- kostnad av en ’reell diskurs’, vilket jag senare i kapitel 10 och 11 återkom-

mer till. Möjligen är det en effekt av att färre aktioner utförs under de avslu- tande åren (1998/1999 till 2002). Men förekomsten av dessa artiklar ska jämföras med artiklarna i material DR (tabell 5).

Tabell 5. År och artikeltyper i material djurrätt (123 texter). Absoluta tal.

Typ 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Etta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ledare 2 0 3 0 3 3 0 0 0 Debatt/ debatt kultur 0 3 11 0 4 2 0 2 1 Insändare 0 0 0 0 0 1 0 0 1 Nyheter, inri- kes 0 4 15 3 0 2 0 0 9 Nyheter, utri- kes 0 0 3 0 1 0 0 0 9 Nyheter nöje/kultur 0 2 1 0 1 0 0 0 2 Nyheter, eko- nomi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommentar /analys 2 1 2 0 0 1 1 0 3 Kåseri/krönika 0 0 2 0 0 1 1 0 2 Recension 0 0 2 0 0 0 0 0 2 Reportage 1 1 0 0 2 6 0 0 0 Namn & Nytt/klocknotis 1 1 1 0 0 0 0 0 2 Totalt 6 12 40 3 11 16 2 2 31

Även dessa kulminerar 1997 för att därefter minska de följande åren. Hela tiden är de färre än artiklarna med begreppet militant vegan – fram till år 2003 då artiklarna utan begreppet militant vegan ökar markant och plötsligt blir fler än de med begreppet. Då det framförallt är nyhetsstoffet som åter tar fart 2003, såväl inrikes som utrikes, verkar det vara nya aktioner som äger rum. Men de beskrivs alltså inte längre främst under begreppet militant ve- gan.

För övriga år (det vill säga undantaget 1997 och 2003) är material DR inte lika koncentrerat till nyhetssidorna såsom material CO och MV. Istället är det de relativa andelarna ledare (1999-2000), debatt kultur (1997 och 1999) och längre reportage, som mest 6 av 16 år 2000, som framträder.

Skulle detta betraktas som en första glimt av berättelsernas eller diskur- sernas strukturer och gränser skulle man därmed kunna säga att talet om, eller representationen av, civil olydnad och militanta veganer främst sker på nyhetsplats. Men de militanta veganerna figurerar även i, och relativt sett allt mer efterhand, i andra sammanhang än dem begreppet ursprungligen upp- stod i. Detta, menar jag, är en indikator på att också en betydelseförskjutning för begreppet sker. I kapitel 10, och framförallt kapitel 11, återkommer jag till denna betydelseförskjutning och till skillnaderna mellan det material som

använder begreppet militanta veganer och det som beskriver händelser och förhållanden i andra termer, såsom djurrätt. Nu är det dags att övergå till den kvantitativa innehållsanalysen för att börja skissera journalistikens förhåll- ningssätt.

7. Kvantitativa resultat för materialet som

helhet samt jämförelser mellan de olika

materialkategorierna

I föregående kapitel beskrevs i vilken utsträckning de undersökta tidningarna skrev om civil olydnad respektive militanta veganer och djurrättsaktivism under den studerade perioden. Nu skall vi titta närmare på texternas innehåll.

Vilka andra sakfrågor, än djurrätt, förekommer i samband med begreppet civil olydnad? Vilka huvudsakliga manifesta teman har texterna, det vill säga vad skrivs det (inte) om i tidningarna? Vilka aspekter av händelserna lyfts fram i texterna?

Som nämnts i avsnitt 6.1 och 6.3.2 har variabelsetet fyra tänkbara obero- ende variabler: tidningarnas förhållningssätt till aktivismen skulle kunna tänkas variera beroende på vilket av de olika begreppen händelserna besk- rivs med hjälp utav, vilket årtal händelserna utspelar sig, sakfrågorna aktiv- ismen utövas för samt i vilken av de fyra tidningarna händelserna beskrivs. Av dessa kommer nu tidningarna i skymundan eftersom variabeln dels inte motiveras av min frågeställning, dels inte visat på några större skillnader tidningarna emellan under analysens gång. I den mån intressanta och rele- vanta skillnader (eller likheter) mellan tidningarna återfunnits nämner jag det fortlöpande men fokus ligger nu på materialet som helhet samt på jämförel- ser mellan materialkategorierna/begreppen och mellan sakfrågorna. Hur