Definitionsfrågan Vad är civil olydnad, vad är inte det? 120

Att en text både beskriver en aktion för någon sakfråga och någonstans an- vänder begreppet civil olydnad betyder inte nödvändigtvis att just den speci- fika aktionen kallas civil olydnad. Det kan lika gärna stå att aktionen inte är en civil olydnadsaktion. Då är det en definitionsfråga skribenten (eller någon aktör i texten) tar ställning i. Dessutom såg vi ovan att sakfråga/syfte saknas i 181 texter vilket antyder att även preciserade aktioner kan saknas i texter. Det vill säga att det kanske inte finns någon aktion att benämna som civil olydnad. (Teoretiskt skulle texten kunna vara en recension av en restaurang med en civilt olydig kock, eller vad som helst). Hittills (ovan) har jag använt civila olydnadsaktioner, civil olydnadsaktivister osv. i resonemangen för att benämna andra aktivister/aktioner än militanta veganer och djurrättsaktivis- ter, men frågan är om verkligen alla dessa aktioner beskrivs som civil olyd- nad. Vilka aktioner är det som definieras som civil olydnad och vilka defi- nieras bort?

I totalt 398 texter förekommer (minst) en aktion som begreppsfästs som civil olydnad (tabell 18). I 55 texter är definitionsfrågan mer tveksam. An- tingen diskuteras uttryckligen huruvida en viss aktion är civil olydnad eller ej, eller så framstår beskrivningen som så oklart att jag tolkat den som ’tvek- sam’. I resterande 559 texter benämns ingen aktion som civil olydnad. Detta kan dels betyda att skribenten eller någon källa i texten uttryckligen säger att detta inte är civil olydnad, eller att begreppet över huvud taget inte före- kommer i texten. Som i hela material djurrätt och militanta veganer (undan- taget 33 texter). Att djurrättsaktioner oftast inte beskrivs under begreppet civil olydnad är således givet. På liknande sätt är det givet, av urvalsförfa- randet, att övriga sakfrågor oftast är beskrivna som civil olydnad i mitt material (eftersom dessa texter samlats in med hjälp av söktermen civil olydnad, medan djurrättsmaterialet även samlats in med sökorden djurrätt och synonymer samt militanta veganer). Det går alltså inte att jämföra rakt av mellan djurrättsaktioner och andra aktioner, men en antydan kan vi få.

I tabell 18 går att se att av de 398 aktioner som beskrivs som civil olydnad är de största andelarna aktioner motiverade av sakfrågorna miljö, mänskliga rättigheter samt fred. Bland de 55 aktioner där begreppsfästandet diskuteras (eller är tveksamt) är sakfrågan, om den nämns, främst blandad följt av djur- rätt, demokrati, miljöfrågan och socialpolitiska sakfrågor. Bland de aktioner som oftast (indirekt eller direkt) definieras ut från den civila olydnadens

domän är sakfrågan företrädelsevis djurrätt, vilka kategoriseras som civil olydnad endast 25 gånger av 366 i materialet totalt, följt av blandade sakfrå- gor och demokrati.

Tabell 18. Begreppsfästande av aktioner som civil olydnad och sakfrågor. Indirekt och direkt utdefiniering i (%).

Nej, inte civil

olydnad Ja, civil olydnad Tveksamt/ diskuteras Totalt

Djurrätt 59,6 6,3 14,5 36,2 Miljöfrågan 1,1 11,1 7,3 5,3 Demokratiutveckling 2,0 7,8 9,1 4,6 Mänskliga rättighet- er 0,7 10,6 0 4,5 Fredsfrågan 0,7 8,5 3,6 4,0 Socialpolitik 0,9 6,8 7,3 3,6 Världssystemet, globalisering 0,9 5,8 1,8 2,9 Ekonomi: privat, företags eller nation- al 0,7 5,5 1,8 2,7 Individuella rättig- heter/liberalism 0,2 5,3 0 2,2 Etniska, religiösa konflikter 0 4,3 5,5 2,0 Övrigt 2,5 11,0 7,2 6,1 Blandat 6,1 8,0 29,1 8,1 Oklart/nämns ej 24,7 9,0 12,7 17,9 n = 559 398 55 1012

Ett sätt att få en lite bättre bild av hur övriga sakfrågor definieras, med avse- ende på begreppet civil olydnad, är att skilja ut enbart de texter där begrep- pet faktiskt förekommer. Det vill säga de 527 texterna i material civil olyd- nad samt de 33 texterna där båda begreppen civil olydnad och militanta ve- ganer förekommer. I tabell 18 ovan kan kolumnen för ’inte civil olydnad’ betyda att begreppet civil olydnad inte används i texten, vilket möjligen kan ses som en indirekt utdefiniering från den civila olydnadens domän. I tabell 19 ser vi de mer direkta utdefinieringarna. För flertalet sakfrågor minskar de med någon eller några få texter. För exempelvis aktioner motiverade av världssystemets orättvisor försvinner fyra av fem, vilket innebär att det bara är vid ett tillfälle dessa aktioner explicit definieras bort. För texter där flera olika sakfrågor förekommer (’blandat’) återstår bara två av 34.

Överlag begreppsfästes aktionerna i material civil olydnad som just civil olydnad (tabell 19). En fråga som i relativt hög utsträckning definieras bort är demokratiutveckling vilken definieras ut i 20% av de tillfällen aktioner i detta syfte förekommer. Djurrättsaktionerna kvarstår dock som den typ av aktioner som oftast definieras bort, i 27% av de tillfällen begreppet civil olydnad och djurrättsfrågan möts. Aktioner i djurrättssyfte är således dem vilka främst definieras ut ur diskursen om civil olydnad, antingen direkt,

explicit eller indirekt genom att inte ens nämnas i samband med ordet civil olydnad.

Tabell 19. Sakfrågor och begreppsfästande av aktioner som civil olydnad. Direkt utdefiniering i (%). Nej, inte civil olyd- nad Ja, civil olydnad Tveksamt/ diskuteras Summa n = Djurrätt 26,7 55,6 17,8 100% 45 Miljöfrågan 0 91,7 8,3 100% 48 Demokratiutveckling 20,0 68,9 11,1 100% 45 Mänskliga rättigheter 6,7 93,3 0 100% 45 Fredsfrågan 10,0 85,0 5,0 100% 40 Socialpolitik 8,8 79,4 11,8 100% 34 Världssystemet, globalisering 4,0 92,0 4,0 100% 25 Ekonomi: privat, företags eller nation- al 14,8 81,5 3,7 100% 27 Individuella rättig- heter/liber. 4,5 95,5 0 100% 22 Etniska, religiösa konflikter 0 85,0 15,0 100% 20 Övrigt 9,5 83 7,5 100% 53 Blandat 4,0 64,0 32,0 100% 50 Oklart/nämns ej 59,4 34,0 6,6 100% 106

Varför definieras då vissa aktioner i högre utsträckning som civil olydnad medan andra inte gör det? En rimlig hypotes är att metoden är avgörande. Ickevåld är, som sagt, ett kriterium för civil olydnad vilket borde innebära att ickevåldsaktioner benämns som civil olydnad medan mer våldsamma meto- der inte borde begreppsfästas. Men ett test av samvariationen mellan be-

greppsfästandet och metoden ickevåld visar att sambandet inte är fullt så

enkelt (tabell 20). Av de totalt 560 texterna begreppet civil olydnad före- kommer i nämns ingen metod i 161. I resterande 399 texter kan vi förvisso finna att merparten av de 277 nämnda ickevåldsaktionerna definieras som civil olydnad (91%). Men så sker även med de 43 aktioner som inbegriper materiellt våld (67%). Även 6 av 11 aktioner inbegripande våld eller hot om våld mot människor definieras som civil olydnad. De tveksamma fallen, eller diskussionerna, uppstår oftast när metoderna är blandade (exempelvis när flera aktioner nämns i en och samma text). En tendens till att de mer våld- samma aktionerna inte definieras som civil olydnad går således att finna, men den är inte otvetydig.

Tabell 20. Aktionsmetod och begreppsfästande av aktioner som civil olydnad i (%).259

Nej, inte civil

olydnad Ja, civil olyd-nad Tveksamt/ diskuteras Summa n =

Ickevåld 7,2 90,6 2,2 100% 277 Materiellt våld 16,3 67,4 16,3 100% 43 Våld, mänsk- ligt 0 54,5 45,5 100% 11 Blandat 1,5 50,0 48,5 100% 68 Totalt 19,1 71,1 9,8 100% 560

Ytterligare en tänkbar förklaring är aktionens grad av öppenhet. Att en akt- ion sker öppet är precis som ickevåld ett förekommande kriterium för att en aktion skall betraktas som civil olydnad. Som ovan påpekats förefaller akti-

visternas anonymitet (och mängd) och utmålande av större hotbilder samva-

riera i viss mån. Kan det möjligen finnas en samvariation mellan aktivister- nas anonymitet, eller mängd, och utdefinieringen från den civila olydnadens domän?

För djurrättsaktivisternas del kan så möjligen vara fallet. Majoriteten av alla djurrättsaktioner beskrivs som resultat av den anonyma massan av (mili- tanta) veganers framfart men beskrivs inte under begreppet civil olydnad. Men avgränsas materialet till enbart texter där begreppet civil olydnad före- kommer kvarstår den anonyma veganmassan som den oftast förekommande aktivisten (tabell 21).

Tabell 21. Djurrättsaktivister och begreppsfästande av aktioner som civil olydnad. Absoluta tal.260

Nej, inte civil

olydnad Ja, civil olyd-nad Tveksamt/ diskuteras Totalt Okänt. Anonyma

veganer

10 28 12 50

Enskilda aktivister 0 8 1 9

Straight edge etc. 1 7 0 8

DBF/ALF 1 0 2 3 Djurens Rätt/ NSMPD 2 1 0 3 Djurrättsalliansen, djurrättsarmén 0 2 1 3 Kombination av grupper 0 4 3 7 Totalt 14 50 19 83

I totalt 83 texter förekommer aktioner av djurrättsaktivister i samband med begreppet civil olydnad och av dessa står den anonyma veganmassan för 50, varav 28 definierade som civil olydnad. Även flertalet enskilda aktivister och

259 _{De 161 texter där ingen metod nämns är borttagna.}

grupperingar som förekommer här definieras in under begreppet civil olyd- nad, undantaget Djurens Rätt (som arbetar inomparlamentariskt) och Djurens Befrielsefront. Generellt förekommer således inte djurrättsaktivister av något slag i samband med begreppet civil olydnad men när de gör det kan de defi- nieras in under termen, även om de är anonyma. Av de totalt 83 texterna definieras en djurrättsaktion som civil olydnad i 60%, definieras ut i 17% och diskuteras eller är tveksam i resterande 23%.

Tittar vi på de civila olydnadsaktivisterna kan inte heller anonymitet (eller mängd) påstås vara utmärkande för vilka som definieras ut från den civila olydnadens domän (tabell 22).

Tabell 22. Civila olydnadsaktivister och begreppsfästande av aktioner som civil olydnad i (%).261 Nej, inte civil olyd- nad Ja, civil olydnad Tveksamt/ diskuteras Summa n = Sociala rörelser 6,3 81,1 12,6 100% 111 Enskilda, en- frågerörelser 10,0 83,3 6,7 100% 90 Politiker 32,9 60,8 6,3 100% 79 Historiska/ fiktiva personer 28,0 72,0 0 100% 25 Oppositionella politiska organ. 0 95,8 4,2 100% 24 Politiska ung- domsförbund 40,9 54,5 4,5 100% 22 Etniska grupper 0 85,7 14,3 100% 22 Medier, journa- lister 4,8 85,7 9,5 100% 21 Folkrörelser, föreningar, fack, yrkeskår 4,5 86,0 9,5 100% 21 Kyrkan 12,5 87,5 0 100% 16 Blandat inkl näringslivet 18,2 63,6 18,2 100% 22 Opreciserat 10,9 69,1 20,0 100% 55 Totalt 19,1 71,1 9,8 100% 500

Av alla de kategorier av aktivister som förekommer är det främst de aktivis- ter som annars arbetar, eller förväntas arbeta, inomparlamentariskt som defi- nieras ut, nämligen politiker och politiska ungdomsförbund inom parlamen- tariska demokratier. Oppositionella politiska organisationer i ickedemokra- tiska länder samt etniska grupperingar/minoriteter är, å andra sidan, de enda enskilda aktivistkategorier som aldrig definieras ut. Av de 55 tillfällen akti- visten är opreciserad/okänd och av de 15 tillfällen då flera aktivistgrupper

förekommer (blandat) är den övervägande delen definierade som civil olyd- nad. Av alla 500 aktioner definieras 71% som civil olydnad, medan 19% definieras ut och 10% diskuteras eller är mer tveksamma.

Det är således en relativt lägre andel djurrättsaktioner som definieras som civil olydnad än andra aktioner i materialet, i synnerhet om allt material iakt- tas men även när det avgränsas till materialet med begreppet civil olydnad (så aktioner motiverade av alla olika sakfrågor blir jämförbara). Att anony- mitet, eller brist på öppenhet, då skulle spela roll för begreppsfästandet går inte att belägga.

Sammanfattningsvis kan därmed resultaten formuleras på följande sätt: • Aktionerna i material CO och CO/MV begreppsfästes överlag som just

civil olydnad, med två sakfrågor som oftare än andra definieras bort: djurrättsaktioner och demokratiskt motiverade aktioner. Aktioner i djur- rättssyfte är således dem vilka främst definieras ut ur diskursen om civil olydnad, eftersom merparten av dessa aktioner inte ens nämns i samband med ordet civil olydnad (i mitt material, med reservation för urvalsförfa- randet). Någon förklaring till detta har däremot inte kunnat beläggas. • En tendens till att mer våld i en aktion medför utdefiniering från den ci-

vila olydnadens domän finns, men merparten av aktionerna i material ci- vil olydnad definieras ändå som civil olydnad, oavsett metod. Att aktivis-

ternas anonymitet, och aktionernas därav bristande öppenhet, skulle vara

avgörande för definitionsfrågan går heller inte att belägga.

Förklaringarna måste således finnas någon annanstans varför den får vara öppen fram till de kvalitativa analyserna. En möjlighet är att resultaten kanske är resultat av retoriska och dramaturgiska konventioner. Nästa steg här är att översiktligt titta på texternas explicita argumentation i förhållande till civil olydnad och djurrättsaktivism.