6. Metod & analyserat material 66
7.4 Argumentationsanalys 125
Hur förhåller sig de undersökta tidningarna till den civila olydnaden, djur- rättsaktivismen, dess utövare och de mål handlingarna är medel för? Vad understöds respektive fördöms? Ett sätt att undersöka frågan på är att studera texternas explicita argumentation. Jag har formulerat tre variabler i avsikt att beskriva argumentationen gällande en aktuell sakfråga, en aktuell aktion samt gällande civil olydnad generellt/i princip. Var och en av variablerna kan anta värdena pro-argument, contraargument, både pro- och contraragu- ment eller inget alls. Det blir på så sätt en enkel, översiktlig beskrivning av texternas övervägande inställning till sakfrågan, aktionen och/eller civil
olydnad generellt. Det enda som kodats är dock konkreta uttalanden, och detta oavsett vem som uttalar sig och textens övriga konstruktion. Ett kort- fattat försvarstal av en aktivist i en i övrigt mycket kritiska artikel blir då lika mycket värd som en text som ägnar hela utrymmet åt att propagera för en aktion. Samma försvarstal blir även lika mycket värt som ett uttalat stöd från skribentens, eller någon annan makthavares, sida. Argumentationen är såle- des betydligt mer komplex än vad som kan fångas i enkla tabeller men detta kommer att belysas i de kvalitativa analyserna. Här är syftet att översiktligt strukturera och analysera den explicita argumentationen.
Vilka explicita argument, pro respektive contra, förekommer i texterna och hur ser fördelningen av argument ut beroende på sakfråga, aktionsme-
tod, utövare av och måltavla för aktionen? Varierar argumentationen med perspektiv i tid (tidsperspektiv) och rum? Varierar den mellan de olika materialkategorierna/begreppen?
För det första innehåller ungefär hälften av texterna inget argument gäl- lande en aktion medan något fler, drygt 60% inte innehåller några argument gällande sakfrågan eller civil olydnad generellt (tabell 23). De specifika aktionerna röner alltså mer argumentation än sakfrågorna och civil olydnad i princip. Såväl sakfrågorna som civil olydnad generellt får mer pro- än contraargument, eller både och (tabell 23). Gällande civil olydnad generellt är en femtedel av texterna pro-argumenterande, gällande sakfrågorna är stö- det något större, en fjärdedel av texterna. Contraargument förekommer i betydligt lägre grad. För aktionernas del är argumentationen jämnt fördelad. När argument förekommer är det således främst gällande aktionerna (det vill säga ofta metoderna) och då ungefär lika mycket mot, som för dem. När civil olydnad i princip eller sakfrågan i sig diskuteras är tonen mer bejakande.
Tabell 23. Argumentationen i hela materialet i (%).
Sakfrågan Aktionen Civil olydnad gene- rellt
Inget argument 62,8 49,5 64,0
Pro-argument 25,0 20,0 19,9
Contraargument 4,5 20,0 6,3
Både pro- & contra 7,6 10,5 9,8
Summa 100% 100% 100%
n = 1012 1012 1012
Här kan det vara på sin plats att lyfta fram eventuella skillnader mellan tid-
ningarna (se tabell 62-64 i appendix II). Gällande sakfrågorna är argumen-
tationen i tidningarna mycket likartad. Inställningen är generellt positiv, det vill säga att aktivisterna får stöd i sak (allra helst i DN). Överlag ser det även ut att finnas en relativt positiv inställning till civil olydnad i princip. I alla fyra undersökta tidningar upptar texterna med pro-argument en relativt större andel än texterna med enbart contraargument. I SvD är det dock en mindre
andel pro-argumenterande texter än i övriga tidningar. Vad gäller argumen- tationen om de specifika aktionerna (och metoderna) är skillnaderna mellan tidningarna större. Medan Aftonbladet och DN har en större andel pro- argumenterande texter än contraargumenterande är relationen mellan argu- menten omvänd i Expressen, och särskilt i SvD. SvD ser därmed ut att ha en något mer negativ inställning till de specifika aktionerna och till civil olyd- nad i princip än övriga tidningar, men skillnaderna är inte signifikanta.
Med detta sagt kan vi gå vidare och se på hur argumentationen varierar beroende på sakfrågor, aktivister, offer/måltavlor och aktionsmetoder.
Tittar man på förekomsten av argument i sakfrågan framgår att samtliga förekommande sakfrågor förhållandevis oftare får pro- än contraargument (tabell 24).
Tabell 24. Sakfrågan och argumentation gällande sakfrågan i (%)
.
262 Ingetarg. Pro- arg. Contraarg. Både pro & contraarg. Summa n =
Djurrätt 56,3 24,6 7,9 11,2 100% 366 Miljöfrågan 57,4 31,5 1,9 9,3 100% 54 Demokratiutveckling 55,3 34,0 0 10,6 100% 47 Mänskliga rättigheter 39,1 50,0 2,2 8,7 100% 46 Fredsfrågan 57,5 37,5 0 5,0 100% 40 Socialpolitik 38,9 50,0 2,8 8,3 100% 36 Världssystemet, globalisering 41,4 44,8 10,3 3,4 100% 29 Ekonomi: privat,
företags eller national 37,0 51,9 3,7 7,4 100% 27 Individuella rättig- heter/liber. 45,5 27,3 13,6 13,6 100% 22 Etniska, religiösa konflikter 65,0 15,0 10,0 10,0 100% 20 Övrigt 37,0 48,5 4,8 9,7 100% 62 Blandat 87,8 8,5 1,2 2,4 100% 82 Oklart/nämns ej 98,3 0,6 0,6 0,6 100% 181
De som särskilt utmärker sig är ekonomiska och socialpolitiska sakfrågor samt mänskliga rättigheter vilka får uttalat stöd i sak i hälften, eller drygt hälften, av texterna om dessa sakfrågor. Dessa sakfrågor har även en relativt liten andel texter med enbart contraargument. Två sakfrågor utmärker sig genom att inte ha en enda enbart contraargumenterande text: fredsfrågan samt demokratiska sakfrågor. Dessa, liksom miljöfrågan, diskuteras över huvud taget inte i någon större utsträckning. Djurrättsfrågan utmärker sig, å sin sida, genom att i något mindre utsträckning ha uttalade pro-argument i
262Argument för/mot sakfrågan i förhållande till aktionens syfte. P-värde: <0,0001 Cramers V: 0,284. I tabell 24 och 25 är alla sakfrågor som förekommer i färre texter än 20 sammansla- gna med kategorin övrigt, dvs kön/genus, arbetsrätt, religiösa motiv, yttrandefrihet/tryckfrihet, klass.
texterna, och i något större utsträckning ha contraargument, än flera andra sakfrågor. Skillnaderna är inte markanta men det finns trots allt en tendens till att djurrätt som sakfråga får mindre stöd i texterna än, särskilt, sakfrå- gorna mänskliga rättigheter, socialpolitiska eller ekonomiska frågor, alterna- tivt globaliseringsfrågan eller fredsfrågan.
Betraktas argumentationen gällande aktionerna har ovan konstaterats dels att de argumenterande texterna generellt är förhållandevis fler, än de gällande sakfrågorna eller civil olydnad i princip, dels att fördelningen mel- lan pro- och contraargument jämnas ut. De enbart negativa texterna utgör en lika stor andel som de enbart positiva texterna, totalt (tabell 23). Betraktas
argumentationen om aktionerna i förhållande till de olika sakfrågorna (ta-
bell 25) framgår dock att aktionerna för samtliga sakfrågor får relativt fler pro-argument än contraargument, undantaget två sakfrågor. Dessa är texter som tematiserar flera sakfrågor samtidigt alternativt bara djurrättsfrågan.
Tabell 25. Sakfrågan och argumentation gällande aktionerna i (%)
.
263 Inget argu. Pro-arg. Contra- arg. Både pro & contraarg. Summa n = Djurrätt 53,8 6,6 29,8 9,8 100% 366 Miljöfrågan 18,5 33,3 22,2 25,9 100% 54 Demokratiutveckling 38,3 40,4 2,1 19,1 100% 47 Mänskliga rättighet- er 30,4 47,8 6,5 15,2 100% 46 Fredsfrågan 37,5 47,5 2,5 12,5 100% 40 Socialpolitik 22,2 33,3 30,6 13,9 100% 36 Världssystemet, globalisering 20,7 51,7 27,6 0 100% 29 Ekonomi: privat, företags eller nation- al 11,1 70,4 7,4 11,1 100% 27 Individuella rättig- heter/liber. 40,9 27,3 22,7 9,1 100% 22 Etniska, religiösa konflikter 40,0 35,0 10,0 15,0 100% 20 Övrigt 34,0 43,0 13,0 10,0 100% 62 Blandat 36,3 9,8 34,1 19,5 100% 82 Oklart/nämns ej 89,5 3,3 7,2 0 100% 181Aktioner motiverade av djurrättsfrågan är således de enda aktioner som i sig får ’mer ris än ros’. Men flera andra aktioner bemöts också med kritik i rela- tivt stor utsträckning. I synnerhet aktioner motiverade av socialpolitiska sak- frågor, såsom omsorgsfrågor eller ungdomars situation, liksom aktioner mo- tiverade av världssystemets orättvisor eller den globala kapitalismens fram-
263Argument för/mot aktion i förhållande till aktionens syfte. P-värde: <0,0001 Cramers V: 0,365.
fart. De sakfrågor som i synnerhet utmärker sig för relativt stora andelar pro- argumenterande och få contraargumenterande texter, av dem som förekom- mer i nämnvärd utsträckning, är aktioner motiverade av ekonomiska skäl respektive mänskliga rättigheter. Här är det definitivt ’mer ros än ris’ (tabell 25).
Vissa skillnader med avseende på argumentationen i förhållande till akt- ionerna och de sakfrågor de motiveras av går således att skönja. Nästa fråga är om det finns några skillnader beroende av vem/vilka som utför aktionerna och/eller vilka de riktar sig mot. Kan kanske aktivisternas anonymitet ha något att göra med argumentationen?
När den okända veganmassan är aktivist återfinns den största andelen tex- ter utan något konkret argument alls, gällande sakfrågan, jämfört med övriga djurrättsaktivister (tabell 26). När argument gällande sakfrågan förekommer tillsammans med den okända veganmassan är det här vi finner den minsta andelen pro-argumenterande texter. Pro-argumenten finner vi istället främst i samband med ungdomsrörelsen Straight edge och andra benämningar på djurrättsaktivisterna. Så är även fallet när argumentationen gäller de speci-
fika aktionerna och metoderna (tabell 27).
Tabell 26. Djurrättsaktivister och argumentation gällande sakfrågan i (%).
Inget
argument Pro-argument Contraargument Både pro & contraargument Summa n = Okända veganer 72 15 7 6 100% 304 Straight edge etc. 51 32 5 12 100% 66 Namngiven grupp 62 26 4 8 100% 50 Komb. av grupper 56 18 10 16 100% 38 Enskilda 67 24 0 9 100% 33
När aktivisterna beskrivs som den anonyma veganmassan, eller när flera grupper nämns i en och samma text, är texterna med pro-argument avsevärt färre än de contraargumenterande texterna (tabell 27). Anonymitet liksom ’mängd’ tycks således ha betydelse för hur texternas argumentation ser ut, åtminstone när det är djurrättsaktivister som står i händelsernas centrum.
Tabell 27. Djurrättsaktivister och argumentation gällande aktionerna i (%).
Inget argument
Pro- argument
Contraargument Både pro & contraargument
Summa n = Okända
veganer
Straight edge etc. 56 15 18 11 100% 66 Namngiven grupp 52 12 24 12 100% 50 Komb. av grupper 39 3 37 21 100% 38 Enskilda 60 10 10 20 100% 33
Argumentationen i förhållande till civila olydnadsaktivister är svårare att säga något om, med avseende på anonymitetsaspekten. Den kategori som går att jämföra med den okända veganmassan är när de civilt olydiga lämnas opreciserade i texten. Argumentationen gällande sakfrågan är vid dessa 74 tillfällen till ungefär en fjärdedel proargumenterande (se tabell 65 i appen- dix).264 När flera aktivistkategorier nämns i en och samma text (blandat) är
ungefär en femtedel proargumenterande (av 19 texter). Detta kan jämföras med den oftast förekommande namngivna aktivistkategorin, sociala rörelser och nätverk av olika slag, vars andel pro-argumenterande texter är en dryg fjärdedel (av 142 texter). Varken anonymitet eller ’mängd’ ser på så sätt ut att spela någon större roll för argumentationen gällande sakfrågan här.
Vi har dock några aktivistkategorier som aldrig förekommer i enbart contraargumenterande texter gällande sakfrågan: politiska ungdomsförbund, etniska grupperingar eller minoriteter, religiösa ledare eller kyrkan, histo- riska och fiktiva personer samt näringslivsrepresentanter. Här kan också tilläggas att när medier eller journalister är dem vilka förespråkar/utövar civil olydnad är nära hälften av texterna pro-argumenterande, medan inte en enda är enbart contraargumenterande (av 22 texter). När politiker inom en parlamentarisk demokrati förespråkar civil olydnad är de pro- argumenterande texternas andel betydligt mindre (14% av 82 texter).265
Om vi däremot tittar på argumentationen gällande de specifika aktioner-
na och metoderna bekräftas anonymitetens och mängdens betydelse (tabell
66 i appendix II). Endast de texter där de civilt olydiga aktivisterna är opre- ciserade har en relativt större andel contraargumenterande texter än pro- argumenterande. Alla andra aktivister har fler pro- än contraargumenterande texter, alternativt en jämn fördelning.
Ytterligare intressanta iakttagelser är att näringslivsrepresentanterna är de enda vilka inte får några enbart kritiska texter mot aktionerna. Vad gäller politikerna så diskuteras deras aktioner och metoder i betydligt större ut- sträckning än deras sakfrågor, men de röner även här mer kritik än de poli- tiska ungdomsförbunden. I avsnitt 7.2 påpekade jag att politikers utompar-
264 Resterande texter har inga argument.
265 Vad som framförallt händer när politiker förespråkar civil olydnad är att sakfrågan kom- mer i skymundan då mindre än en fjärdedel av dessa texter över huvud taget innehåller argu- ment gällande sakfrågan.
lamentariska aktivism i anmärkningsvärt låg grad beskrevs som hot mot det demokratiska systemet, men det innebär således inte att de undgår kritik.
Till dem som får mest pro-argumenterande texter och minst contraargu- menterande hör medierna eller enskilda journalister som förespråkar civil olydnad. Bara religiösa ledare som förespråkar civil olydnad ligger på en jämförbar nivå som journalisterna. Eftersom journalisterna är dem vilka för pennan, och därmed argumentationen, skall man kanske inte förvånas över att mediernas civila olydnadsaktioner får övervägande stöd. Till syvende och sist är det medierna som bestämmer diskursens struktur och innehåll, inklu- sive vilka argument som skall beredas plats när de egna aktionerna diskute- ras.
Vad gäller argumentationen i förhållande till aktivisternas offer/måltavlor är det svårare att se några nämnvärda avvikelser. Eftersom djurrättsaktivis-
terna främst riktar sig mot näringslivet går det inte gärna att jämföra med
förhållningssättet när föremålen för aktionerna är statliga. Vad man däremot kan säga är att den relativa andelen contraargument är som störst (och pro- argument som minst) när demokratin beskrivs som den egentliga måltavlan. Detta gäller såväl för djurrättsaktivisterna som för övriga civila olydnadsak- tivister. Omvänt gäller att när ’måltavlan’ för de civilt olydiga är militär eller ett lands hela regim är det förhållandevis mycket pro-argument och få contraargument.
Vem som utför en aktion ser således ut att ha viss betydelse för argumen- tationen, men inte vem som drabbas av den. Undantaget de tillfällen då akti- vister beskrivs som hot mot demokratin. Eftersom demokrati är en av de mest grundläggande värderingarna i det västerländska samhället är det rim- ligt att dessa texter också innehåller andra contraargument mot dem. Vi har även sett att metoderna vid de tillfällen aktivisterna sägs ha demokratin som måltavla beskrivs som förhållandevis våldsamma (tabell 17). Argumentat- ionen är dessutom ’livligare’ när det är aktionerna och metoderna som disku- teras, än när det gäller sakfrågorna eller civil olydnad i princip (tabell 23). Därmed antyds att argumentationen varierar beroende på vilken metod som används, eller snarare vilken grad av våld som används.
Givet att våld inte är en accepterad metod för politisk påverkan, enligt kollektiva värderingar i en svensk kontext, är en rimlig hypotes att mer våld föder mer kritik. Denna hypotes bekräftas också i materialet (tabell 28).
Tabell 28. Aktionsmetod och argumentation gällande aktionerna i (%).
Inget argu- ment Pro- argu- ment
Contraargument Både pro & contraar- gument
Summa n =
Materiellt våld 43 6 39 12 100% 152 Våld mot männi- skor 33 2 62 3 100% 55 Blandat 26 13 31 30 100% 111 Nämns ej 81 9 7 3 100% 346 Totalt 50 20 20 10 100% 1012
Aktioner där våld används bemöts oftast med contraargument medan icke- våldsaktioner oftare bemöts med pro-argument än contraargument. I synner- het när aktionerna inbegriper våld eller hot om våld mot människor väger de contraargumenterande texterna över.
Texternas argumentation gällande sakfrågan ser också ut att i viss mån påverkas av vilken metod som används för att driva sakfrågan (tabell 29). Men främst på så sätt att pro-argumenten minskar till förmån för inga argu- ment alls desto mer våld som används. Av de sakfrågor som drivs med icke- våld är 40% av texterna pro-argumenterande medan texter om materiella våldsaktioner har en betydligt lägre andel, vilken minskar än mer för sakfrå- gor som drivs med mänskligt våld.
Tabell 29. Aktionsmetod och argumentation gällande sakfrågan i (%).
Inget
argument Pro- argument Contra- argument Både pro & contraargument Summa n =
Ickevåld 48 40 5 7 100% 348 Materiellt våld 74 16 4 6 100% 152 Våld mot människor 76 9 4 11 100% 55 Blandat 66 21 3 10 100% 111 Nämns ej 70 17 5 8 100% 346 Totalt 63 25 4 8 100% 1012
Aktionsmetodernas grad av våld skulle således kunna förklara det mer nega- tiva förhållningssättet gentemot djurrättsaktivisternas aktioner, och i viss mån sakfråga. En multivariat analys av argumentationen gällande aktioner-
na i förhållande till metod och fördelat på sakfrågor bekräftar i viss mån
detta.
Generellt visar analysen att aktionerna får kritik om metoden inbegriper våld, oavsett sakfråga.266 Men några resultat problematiserar resonemanget en
aning. I exempelvis texter där ingen sakfråga finns angiven och materiellt våld eller våld mot människor nämns så får aktionerna i fem av nio texter inget argument alls och i resterande fyra texter contraargument. När syftet är mänskliga rättigheter förekommer inte några argument vid de två tillfällen
266 I den mån våld över huvud taget förekommer, flera sakfrågor drivs aldrig eller vid enstaka tillfällen med någon sorts våld.
aktionerna inbegriper materiellt våld respektive mänskligt våld. När fred är sakfrågan vid våldsaktioner förekommer två pro-argumenterande texter och en både pro- och contraargumenterande, men ingen enbart contraargumente- rande. Det är således inte glasklart att aktioner som inbegriper våld av något slag, i synnerhet mot människor, alltid får kritik. Gemensamt är dock att ickevåldsaktioner alltid får övervägande pro-argument, oavsett sakfråga, men med ett undantag: djurrättsaktioner. Oavsett metod får dessa aktioner övervägande contraargument, eller ungefär lika mycket både pro- och contraargument som enbart contraargument (när metoderna är blandade). De övervägande kritiska texternas andel ökar förvisso med graden av våld, så mer våld ser ut att föda mer kritik, men inte heller ickevåldsaktioner är ’ac- ceptabla’ när djurrätt är aktionernas sakfråga (tabell 30).
Tabell 30. Utdrag ur multivariat analys. Aktionsmetod och argument gällande akt- ioner kontrollerat för sakfrågan i (%). Endast sakfrågan djurrätt redovisad.
Inget argument
Pro- argument
Contraargument Både pro & contraargument Summa n = Ickevåld 51 16 21 12 100% 74 Materiellt våld 49 2 41 8 100% 101 Våld mot människor 36 2 60 2 100% 42 Blandat 17 10 35 38 100% 40 Nämns ej 81 4 12 3 100% 109 Totalt 53 7 30 10 100% 366
En multivariat analys med argument gällande sakfrågan, istället för gällande aktionerna, bekräftar i stort sett analysen ovan. Ju mera våld en aktion inbe- griper, desto färre argument gällande sakfrågan, oavsett vilken sakfråga det är. I synnerhet färre pro-argumenterande texter. Att en aktion är mer våldsam ser således ut att dra fokus från saken, till själva aktionen, och dessutom generera mindre stöd för dess sak.
Andra variabler som argumentationen kan tänkas variera med är huruvida aktionerna begreppsfästes som civil olydnad eller ej, texternas tidsperspektiv respektive geografiska fokus. Av dessa variabler är det dock endast den sist- nämnda som uppvisar någon intressantare tendens.267 Gällande sakfrågan är
267Argumentation i förhållande till begreppsfästandet av aktionerna som civil olydnad (i de 560 texter begreppet förekommer) visar främst att när definitionsfrågan diskuteras tenderar texten även diskutera aktionen, däremot inte sakfrågan. När dessa 55 texter diskuterar aktion- erna väger de contraargumenterande (36%) över de pro-argumenterande (7%). När aktionerna begreppsfästes som civil olydnad (398 texter) överväger istället pro-argumenten, såväl gällande aktionerna som sakfrågorna. Av de 107 texter där inga aktioner kallas civil olydnad kan bara sägas att argument är sällsynta. Gällande aktionen finns inga argument i 87%, och gällande sakfrågan saknas argument i 82%, vilket kan bero på att flera texter saknar någon specifik aktion att diskutera.
Någon större skillnad i argumentationen beroende på tidsperspektiv går inte att skönja. Möjli- gen kan man säga att texter med mer framtidsfokus eller kombinerade fokus, det vill säga
de pro-argumenterande texternas andel minst när texterna handlar om Sve- rige, medan de contraargumenterande ligger på samma nivå som i Norden, övriga Västeuropa. När texterna fokuserar någon annan geografisk plats förekommer inga enbart contraargumenterande texter gällande sakfrågan. När argumenten gäller civil olydnad i princip är det endast i samband med fokus på Sverige, Norden och/eller övriga Västeuropa som contraargumente- rande texter förekommer. Av argumentationen att döma ser det därmed ut som att civil olydnad, enligt journalistiken, är mer berättigat i resten av värl- den, än på hemmaplan eller i den närmaste omgivningen.
Ytterligare en intressant skillnad här är att när argumentationen gäller de
specifika aktionerna och metoderna är det bara i Sverige de contraargumen-
terande texternas andel är större än de pro-argumenterandes (tabell 31).
Tabell 31. Geografiskt fokus och argumentation gällande aktionerna i (%).
Oprecist Globalt Sverige Norden Väst-
europa Öst-europa Övriga världen Totalt Inget arg. 82 19 49 61 42 27 64 49 Pro 7 61 16 17 30 64 26 20 Contra 4 8 23 17 19 4 4 20 Pro & contra 7 12 12 5 9 4 6 11 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 n = 44 26 741 18 111 22 50 1012
Vad gäller journalistikens geografiska perspektiv har tidigare konstaterats att den är ytterst fokuserad på Sverige, då ca 73% av de 1012 texterna handlar om händelser och förhållanden i Sverige. Men den geografiska och kulturella närheten ser nu också ut att ha betydelse för förhållningssättet gentemot dessa händelser och förhållanden, så till vida att ’ogillandet’ ökar ju närmare det egna landet det kommer. Gärna civil olydnad, men inte på min bakgård, skulle man kanske kunna säga.
Tänkbara förklaringar till dessa resultat kan vara att det, så att säga, är en- klare att försvara utomparlamentariska aktioner i länder med mer odemokra- tiska styrelseskick än i Sverige, Norden och Västeuropa. Detta förklarar dock inte varför ingen av de 22 aktionerna som utspelar sig i USA inte har någon contraargumenterande text, eller ens både pro- och contraargumente- rande (gällande aktionen och civil olydnad i princip). I USA torde det finnas lika goda inomparlamentariska vägar till politisk påverkan som i Västeuropa.
texter som spekulerar om eventuella händelser, innehåller fler argument över lag än de andra tidsperspektiven. Texter med oklart perspektiv eller historiskt har, å andra sidan, minst argu- ment över lag. Eftersom variabeln tidsperspektiv inte givit några intressantare utslag kommer jag att bortse från denna i kapitel 9.
Det förklarar heller inte varför själva sakfrågorna aktivisterna propagerar för skulle få mindre stöd i Sverige än när det gäller förhållanden i andra länder.
En annan tänkbar förklaring är att argumenten, eller bristen på argument, snarare är uttryck för okunskap än åsikter. När det är händelser och förhål- landen i den egna geografiska närheten som aktualiseras är kunskaperna och därmed förmågan att granska, kritisera och diskutera dem större än när det gäller händelser och förhållanden på geografiskt mer avlägsna platser. Många texter som behandlar aktioner utrikes är dessutom nyhetstelegram som antingen redigeras något för den egna tidningens räkning eller publice-