Människan har alltid, på ett eller annat sätt, varit tvungen att förhålla sig till (andra) djur. Tankar om detta förhållande finns bevarade ända från antiken. Idéer om djurskydd är dock av senare datum då de i västvärlden började formuleras under 1700-talet och systematiseras i djurskyddsrörelser under 1800-talet. Sverige fick sin första djurskyddslagstiftning på 1850-talet och år 1875 bildades den första rikstäckande djurskyddsföreningen: Svenska All- männa Djurskyddsföreningen. Därefter bildades relativt snabbt flera andra djurskyddsrörelser. Detta innebar att Sverige relativt tidigt fick en stor, vital och självständig rörelse med internationella kontakter och inspiration från andra Västeuropeiska länder, särskilt Storbritannien.125
Karin Dirke har studerat den tidiga svenska djurskyddsrörelsens idéhisto- ria och pekat ut de centrala tanketraditionerna och argumenten, vilka är av intresse även för denna avhandling. Nedan skall jag referera de väsentligaste aspekterna av Dirkes forskning och peka på två tanketraditioner och begrepp som jag kommer att använda mig av i analyserna: den anglosaxiska empirist-
iska filosofin och den idealistiskt-rationalistiska filosofin. Därefter återger
jag de centrala delarna hos två av nutidens mest inflytelserikaste filosofer på
Eftersom Nozicks axiom är att det finns vissa grundläggande rättigheter som inte får kränkas bedöms varje handling, politik och samhällssystem i förhållande till dess respekt för rät- tigheterna ifråga. Idealet är en minimal statsapparat och därav följande minimal reglering av individernas agerande. Teorin är således mer liberalistisk. Nozicks, R (1974) Anarchy, state
and Utopia. Oxford: Blackwell.
124 Angående begreppsparet nomos och dike så använder jag nomos synonymt med lagen, den positiva rätten. Dike använder jag i en något vidare bemärkelse än det ursprungligen avsåg. Istället för att syfta på högre, gudomlig rättvisa får det här står för högre moralisk ordning. Högre i bemärkelsen över partikulära lagar (nomos).
125 Dirke, K (2000) De värnlösas vänner. Den svenska djurskyddsrörelsen 1875-1920. Stock- holm: Almqvist & Wiksell, kap 1.
området i avsikt att försöka tydliggöra vad djurrättsaktivisterna egentligen strider för (kärnan i deras sakfråga). Avslutningsvis ger jag en kort intro- duktion till de så kallade militanta veganerna och rörelsen Straight edge. För att ett djur över huvud taget skulle uppmärksammas av rörelser under 1800-talet måste det uppfylla två kriterier. Det måste vara aktuellt samt lad- dat med en positiv symbolvärld. Att djuret är aktuellt betyder att det konkret syns i det egna samhälleliga eller idémässiga sammanhanget. Hästar var i allra högsta grad aktuella i det svenska samhället vilket däremot lejon inte var. Symbolvärlden syftar istället för det konkreta på den mening djuret till- skrevs, de idéer och värderingar djuret var behäftat vid. Ett djur måste såle- des dels konkret existera i den närmsta omgivningen, dels vara en positiv betydelsebärare för att tas under den svenska djurskyddsrörelsens beskydd. Dessutom måste djuret uppfattas som en individ i den bemärkelsen att det kan tillskrivas ett känsloliv som tillmäts betydelse. Under 1700-talet, med genomslag under 1800-talet, skedde en attitydförskjutning i förhållande till djuren på så sätt att känslornas betydelse betonades alltmer, både djurs och människors. Särskilt inkännandets, medlidandets betydelse. Men det varie- rade något beroende på vilken filosofisk tradition man lutade sig mot, eller snarare vilken tradition dåtidens idéströmningar går att hänföra till. Dirke pekar ut två sådana tanketraditioner.126
Å ena sidan fanns idéströmningar som går att hänföra till den anglosax-
iska empiristiska filosofin vilken främst betonar likheterna mellan människor
och djur, särskilt likheterna vad gäller förmågan till sinneserfarenheter. Uti- från detta perspektiv användes därför identifikationsargument, baserade på djurens symboliska betydelse. Dessa djurvänner försökte främst framhäva och förstärka djurens positiva symbolvärde, exempelvis genom att tillskriva djuren moraliskt föredömliga egenskaper, och argumentera för att djur och människor görs till jämlikar.127
Den idealistiskt-rationalistiska filosofin betonar istället skillnaderna mel- lan människor och djur och använder nyttoargument. Djuren är dels praktiskt och ekonomiskt nyttiga för människan eftersom de ger mat och kläder, dels nyttiga som moraliska objekt för mänsklig godhet och omsorg. Djuren er- bjöd, enligt detta tankesätt, en möjlighet till mänsklig förädling.128 Ett av de
vanligaste argumenten mot djurplågeri under 1800-talet, baserat på Kants filosofi, var att ”Grymhet mot djur kan leda till grymhet mot människor”.129
Själva vanan att orsaka eller betrakta lidande kunde verka förråande eller göra människor likgiltiga. Man förnekade således inte att djur kunde känna smärta men man tillskrev inte deras smärta någon betydelse, eftersom män- niskan stod över djuren i skapelsens hierarkiska system. I de första försöken
126 Dirke, K (2000) s 13ff. 127 Dirke, K (2000) s 17, 42ff. 128 Dirke, K (2000) s 75. 129 Dirke, K (2000) s 49.
till formulering av lagstadgat djurskydd under mitten av 1800-talet var denna idéströmning tydlig. Det som egentligen skulle skyddas var människan från förråande och försämring.130
Under slutet av 1800-talet kom så flera olika djurskyddsrörelser, med varie- rande filosofiska förhållningssätt, att bildas för att mattas av under 1920- talet. Under 1900-talets senare decennier har dock intresset för djurens skydd återuppväckts något, samtidigt som flera olika förgreningar av det etiska intresset för djur har utkristalliserat sig. Animal Rights, Animal Welfare, Animal Liberation och Anti Vivisection är några av de begrepp som brukar nämnas även om termerna djurrätt och djurrättsrörelse oftast används som en sorts paraplybegrepp.131 Att över huvud taget använda rättighetsbegreppet i
djursammanhang är definitivt av senare datum och kan nog ses som ett sorts svar på, eller följd av, deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Som antyddes i avsnitt 2.8 ovan är begreppet mänskliga rättigheter centralt i många etiska teorier och sammanhang. Av särskild relevans här är att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna reglerar, eller åtminstone norme- rar, mellanmänskliga relationer i åtskilliga samhällssystem i västvärlden. Dess normativa axiom är människovärdesprincipen, att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, och som sådan fungerar principen som hinder mot alla former av godtycklig diskriminering och trakasserier av människor.132 Men eftersom principen hänförs till egenskapen människa
medför den också att andra arter än dem tillhörande Homo Sapiens tillskrivs lägre värde. Principen om människors lika värde har på så sätt tolkats och använts som ett argument för människans överhöghet över andra levande varelser och det är detta som ifrågasatts av vissa djurrättsteoretiker. I syn- nerhet av djurrättsfilosofen Tom Regan vilken hävdar att även andra djur än människan har grundläggande rättigheter.
I sitt verk The Case for Animal Rights (1983) etablerar Regan begreppet livssubjekt vilket syftar på alla varelser som utgör psykologiska helheter, varelser med känslor, preferenser och ett medvetande där dessa är centre- rade. Enligt Regan torde (minst) alla däggdjur över ett år omfattas av be- greppet livssubjekt i denna bemärkelse. Alla livssubjekt, menar Regan vi- dare, har ett inneboende värde vilket inte får kränkas – det vill säga att alla livssubjekt har rättigheter. Regans resonemang tillåter därmed inga som helst
130 Dirke, K (2000) s 70f.
131 Forsman, B (1992) Djurförsök. Forskningsetik, politik, epistemologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell, s 104f.
132 Enligt statens medicinsk-etiska råd förutsätts människovärde vara ”ett egenvärde, som alla människor har. Det går inte att leda i bevis att det existerar eftersom det inte kan bli föremål för empirisk observation och prövning.” Vidare har man fastslagit att detta värde inte är knu- tet till människans funktion utan till hennes existens, att hon genom detta värde har vissa grundläggande rättigheter som skall respekteras men som för den skull inte utesluter att man i vissa sammanhang kan rangordna människor efter kvalifikationer och lämplighet. Statens Medicinsk-etiska råd (1991) Det svårfångade människovärdet: en debattskrift. Etiska vägmärken 4. Stockholm: Allmänna Förlaget, s 7f, 11.
nyttoargument i djurskyddsfrågan och har därför använts av bland annat motståndare till djurförsök, men han har också varit mer generellt inflytelse- rik i djurrättsrörelser i USA.133
En annan filosof som, inte minst i Sverige, har utpekats som djurrättsrörel- sens guru är Peter Singer. Hans verk Animal Liberation har kallats dess bibel och vållat stor debatt i ett flertal länder sedan den utgavs år 1975. Eftersom denna debatt också förs i denna avhandlings material vill jag kort återge Singers huvudsakliga resonemang för att åtminstone ge en introduktion till den teoretiska grunden för djurrättsaktivismen och de s k militanta veganer- na (utan att för den skull påstå att alla som utfört någon sorts djurrättsaktion är inläst på, och anhängare av, Singer eller ovan nämnde Regan134).
Att leva i enlighet med etiska normer innebär, enligt Singer i boken Prak-
tisk etik, att man kan rättfärdiga sina handlingar och åsikter på ett godtagbart
sett utifrån en universell utgångspunkt,135 vilket lett honom till att inta en
utilitaristisk position. Vid beslutsfattande skall hänsyn tas till intressena hos alla dem som påverkas av beslutet i fråga och den handling som för alla in- blandade har de bästa konsekvenserna skall väljas.136 Det är således intres-
sena i sig som är relevanta, oavsett vem de tillhör, vilket är i enlighet med den grundläggande principen om alla människors jämlikhet.137 Då det omöj-
ligen går att påvisa någon specifikt mänsklig egenskap som samtliga inom släktet besitter, och som skulle kunna utgöra en sorts gemensam nämnare för alla som skall räknas som jämlika blir, enligt detta resonemang, varje försök till gränsdragning, om så vid hudfärg, kön eller intelligenskvot, godtycklig diskriminering. Den enda relevanta egenskapen att ta hänsyn till är egen- skapen att kunna inneha intressen, vilket endast förutsätter förmågan att för- nimma smärta och därmed ha intresse av att slippa lida. Av det faktum att det stora flertalet djurarter innehar denna förmåga följer att den som vill leva i enlighet med principen om lika hänsyn till intresse bör vidga sin hänsyn till att gälla alla varelser som kan hysa intressen – det vill säga till att omfatta även ickemänskliga djur, samt att varje behandling av dessa utan hänsynsta- gande faller under den med rasism analoga benämningen speciesism, artism eller artförtryck.138
Termen, som myntades av Richard Ryder i antologin Animal, men and
morals, är idag välkänd inom flertalet djurrättsorganisationer och betecknar
avskiljning och sämre behandling av individer på grund av deras speciestill-
133 Regan, T (1983) The Case for Animal Rights. Berkeley: University of California Press. 134 I Veronica Abnerssons studie framgår dock att flera av hennes informanter (djurrättsve- ganer) är väl pålästa. Se Abnersson, V (2004) Djurrättsveganism. Social rörelse, identitet,
livsstil. Lic. uppsats. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för kultur och medier, s 44ff.
135 Singer, P (1990 sv. övers. efter 1:a upplagan 1979) Praktisk etik. Stockholm: Bokförlaget Thales, s 16f.
136 Singer, P (1990) s 19. 137 Singer, P (1990) s 25.
138 Singer, P (1992 sv. övers. efter 2:a rev. upplagan 1990, 1:a upplagan 1975) Djurens
hörighet, eller det man menar är artegoistisk diskriminering av varelser som inte tillhör arten homo sapiens.139 Det är således gentemot det förtryck och
det lidande artismen resulterar i djurrättsaktivisterna vänder sig och det ef- fektivaste sättet är enligt Singers resonemang att bli vegetarian, sett som bojkott av en industri som i sin produktion av livsmedel upprätthåller för- trycket.140
I sin bok Praktisk Etik har Singer i ett resonemang om mål och medel dock även givit stöd åt civil olydnad som metod. Han menar här att det under normala omständigheter finns goda skäl att acceptera rådande lagar, i syn- nerhet om dessa har tillkommit genom en demokratisk beslutsprocess och är ett uttryck för majoritetens uppfattningar, men att det “trots detta finns situ- ationer där det kan vara berättigat att använda illegala medel“.141
Av Singers konsekvensetiska resonemang följer även implikationer som av många uppfattas som kontroversiella. Då frågan går över från att gälla lidande till rätten till och värdet av liv är jämställdheten, enligt Singer, näm- ligen inte lika självklar utan kräver en distinktion mellan personer och icke- personer för att kunna avgöras. Med person avses här en rationell och själv- medveten varelse, någon som är medveten om sig själv som separat entitet med ett förflutet och en framtid, som kan hysa en önskan om att leva vidare och som det därför blir moraliskt förkastligt att döda.142 Distinktionen kan
dock inte dras så att den faller exakt med gränsen mellan Homo Sapiens och övriga arter då vissa ickemänskliga djur uppfyller kriterierna för att vara personer i denna bemärkelse, samtidigt som vissa människor faller utanför.143
Till denna kategori räknas, förutom fiskar, reptiler, fåglar och andra enklare arter144 även den gravt retarderade människan och fostret145 varför dessa, då
de saknar den mentala kapacitet som krävs för att kunna ha en önskan att leva vidare, kan avlivas utan att något moraliskt brott begås under förutsätt- ning att det görs på ett smärtfritt sätt. Detta resonemang har lett Singer till att förespråka såväl eutanasi146 som infanticid147 vilket vållat starka reaktioner,
exempelvis från de svenska Kristdemokraternas förre partiledare Alf Svens-
139 Forsman, B (1992) s 83f. 140 Singer, P (1992) s 81ff.
141 Singer, P (1990) s 183. De medel som främst åsyftas här är passivt motstånd i form av sittstrejker, demonstrationer och liknande men han tar inget absolut avstånd från bruket av våld om det riktas mot materiella ting och kan rättfärdigas av ett konsekvensetiskt reso- nemang. Frågan blir således “vilka medel som rättfärdigas av vilka mål“ (Singer 1990 s 174). I den reviderade upplagan av Djurens frigörelse tar han dock bestämt avstånd från dem som använder hot och trakasserier (Singer 1992 s 17f), vilka han inte anser vara representativa för rörelsen, något han även upprepat vid uttalanden i svenska tidningar (t ex DN 970209). 142 Singer, P (1990) s 75ff.
143 Singer, P (1990) s 94ff. 144 Singer, P (1990) s 96. 145 Singer, P (1990) s 74.
146 Dödshjälp (eller barmhärtighetsmord), Singer, P (1990) s 135f. 147 Spädbarnsdödande, Singer, P (1990) s 118ff.
son.148 Jag skall återkomma till denna debatt i analysen av materialet om de
militanta veganerna, främst år 1997 i samband med filosofens Sverige- besök.149
Men var kommer då de militanta veganerna in i bilden? Från våren 1994 genomfördes aktioner i norra Sverige mot olika företag inom kött- och meje- ribranschen. I Umeå fick både Scan och Goman lås till sina lokaler tätade, rutorna till en skinnbutik sprayades igen och en korvkiosk utanför Umeå universitet antändes. Charko i Sollefteå fick rutor krossade. Några aktioner genomfördes även i Stockholm mot bland annat Farmek där en köttbil an- tändes. Vid samtliga aktioner hade slagord sprayats, såsom ”Ned med köt- tet”, ”Kött är mord”, ”Bär ditt eget skinn”, ”Djur är inte mat” och ”ALF” (Animal Liberation Front). Under samma period hade en ny livsstil, kallad
Straight edge, börjat etablera sig bland ungdomar i norra Sverige. Straight
edge står för att leva skärpt och klart, utan droger, gifter eller liknande var- med veganismen blev en del av livsstilen. I de undersökta tidningarna, och av polisen, kom denna livsstil eller ungdomsrörelse att förknippas med akt- ionerna. Den 12:e november 1994 skedde så den ditintills mest omfattande aktionen då åtta lastbilar och en garagebyggnad vid Arlas mejeri i Enskede i södra Stockholm antändes. I samband med detta ringde en kvinna till TT och meddelade att ”aktionsgruppen Militanta veganer” tog på sig ansvaret. Detta är första gången begreppet militant vegan används. Men vad det egentligen stod för, om det verkligen var en aktionsgrupp och om denna i så fall hade något att göra med de tidigare aktionerna var en öppen fråga. Något senare greps och dömdes den 18-åriga kvinna som ringt TT men allt pekade på att hon agerat på egen hand. Någon aktionsgrupp kallad militanta veganer gick inte att belägga men som jag skall visa kom beteckningen att leva kvar i de analyserade tidningarna. Kortfattat skulle man nog kunna säga att det finns djurrättsaktivister som agerar under olika aktionsnamn men några ”militanta veganer” finns inte. Hur begreppet, ändå, används i de studerade tidningarna är en av de frågor avhandlingen ställer.150
148 Se exempelvis SvD 971029.
149 Här bör det även poängteras att alla djurrättsaktivister inte är anhängare till Singer eller Regan, men i de studerade tidningarna är det bara dessa som nämns. Andra teoretiska källor är exempelvis Lori Gruen, James Rachels, Ingmar Persson och Josephine Donovan. Se t.ex. Gålmark, L (red) 1997 Djur & människor. En antologi i djuretik. Nora: Nya Doxa. Både Singer och Regan har kritiserats hårt från exempelvis feministiska djuretiker för att i sina teorier upprätthålla ’the enlightment vision’ och en traditionellt manlig norm vilken utesluter egenskaper som traditionellt tillskrivs kvinnor. Se Jokkala, T & Strindlund, P (2003) s 24ff. 150 Av de som anmälts för djurrättsrelaterade brott kan noteras att ungefär hälften är kvinnor, vilket är en avsevärt större andel än vid andra typer av brott. Genomsnittsåldern för gärn- ingsmännen är mellan 18-22 år. Säkerhetspolisen (1997) Brottslighet kopplad till rikets inre
säkerhet 1994/95. Stockholm. Säkerhetspolisen (1998) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 1995/96. Säkerhetspolisen (1998) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 1997.
Stockholm. Säkerhetspolisen (1999) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 1998. Säkerhetspolisen (2000) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 1999. Säkerhetspolisen (2001) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2000. Säkerhetspolisen (2002)