Det material som studeras i föreliggande avhandling är artiklar ur fyra Stockholmsbaserade tidningar. Två kvällstidningar, Aftonbladet och Expres-
sen, samt två morgontidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Av
dessa kan de två kvällstidningarna betraktas som rikstäckande medan de två morgontidningarna har sin främsta spridning i och omkring Storstockholm.186
Det finns flera anledningar till att jag valt just dessa. För det första ville jag ha en blandning av kvälls- och morgonpress då de förstnämnda är lös- nummerförsålda medan de sistnämnda är prenumererade. De olika försälj- ningssätten kommer ofta till uttryck i tidningarnas tilltal till publiken på så sätt att de lösnummerförsålda har större behov av starka rubriker och spekta- kulära förstasidor för att dra uppmärksamheten till sig. Att utesluta kvälls- eller morgonpress skulle därför medföra brister. Att de kvällstidningar som valdes blev Aftonbladet och Expressen är motiverat av, som ovan nämnts, att de är nära nog rikstäckande. Anledningen till att bland alla morgontidningar välja Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har däremot inte med sprid- ning att göra utan med dessas normativa kraft. Debatter som startar i någon av dessa tidningar har en tendens till att ge eko i andra medier och de betrak- tas ibland som tidningar med hög status. På så sätt kan de fungera norme- rande.
Urvalet av dessa fyra tidningar medför dock vissa brister. Kanske främst att de utvalda tidningarna är tämligen ’Stockholmsfixerade’ vilket troligen påverkar såväl deras urval som bearbetning av material för publicering. Flera av de civila olydnadsaktioner och djurrättsaktioner som studeras i avhand- lingen äger rum i andra delar av landet och det är möjligt att bilden av dessa händelser blir en annan i tidningar som har en närmare beröring med det inträffade. För analysen av konstruktionen av djurrättsaktivismen skulle särskilt Västerbottenkuriren och Barometern ha varit intressanta att studera då åtskilliga av de så kallade militanta veganernas aktioner utspelade sig i dessa tidningars upptagningsområden. Materialet ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet vara dessvärre tämligen omfattande varför andra tidningar fick uteslutas.
186 Under 2007 hade Aftonbladet på vardagar en upplaga på 399 400 exemplar och en räck- vidd på 1 281 000. Dagens Nyheters upplaga var 344 200 exemplar och räckvidden 858 000, Expressens upplaga var (inklusive GT och KvP) 320 200 och räckvidden 1 066 000, Svenska Dagbladets upplaga var 196 600 exemplar och räckvidden 486 000. Bara Göteborgsposten hade större upplaga än SvD. Källa: www.ts.se samt www.tu.se . (0812)
Materialet från de fyra utvalda tidningarna har samlats in från databaserna
Presstext, där tidningarna Expressen och Dagens Nyheter finns från 1990
respektive 1992, och Mediearkivet där Aftonbladet och Svenska Dagbladet finns från 1994 respektive 1995.
Båda databaserna har vaskats med hjälp av några sökord. För att fånga in material om de s k militanta veganerna har ’militanta veganer’ och ’djur- rättsaktivism’ inklusive synonymer använts. Vilka synonymerna är bestäms av databasernas sökmotorer och exakt vilka som aktualiserats i detta fall har jag inte lyckats få fram. Det material som sökningarna resulterade i är dock omfattande och har krävt viss sållning då även irrelevant material fångats in av sökmotorn. Exempelvis recensioner av krogar med vegetarisk mat på menyn, recept på vegetarisk mat och texter om andra så kallade ’militanta’ fenomen såsom terroristdåd. I de fall dylika texter inte har nämnt något om djurrättsaktivism har de sållats bort. I de fall en till synes irrelevant text nämner något om företeelsen har den inkluderats i analysmaterialet. En re- ceptsamling kan alltså inkluderas om den någonstans inbegriper en referens till aktivister, detta eftersom jag intresserar mig för den mediala berättelsen om de militanta veganerna och djurrättsaktivismen som helhet. Och jag be- traktar olika begrepps förekomst i olika sammanhang som signaler, eller indikatorer, på berättelsers eller diskursers strukturer och gränser. Att ett visst begrepp dyker upp i ett annat sammanhang än det från början avsetts för säger något om dess mening i en viss tid och i ett specifikt socialt sam- manhang.
För att fånga in material om civil olydnad har det specifika begreppets fö- rekomst någonstans i texten varit sökkriterium. Här har inga synonymer inkluderats men inga texter har heller sållats bort. Att de inbegripit den ex- akta frasen civil olydnad någonstans i texten har räckt för att komma med i urvalet.
Sökningen avslutades 2004-12-31 och inkluderade då allt material från det år respektive tidning finns med i databaserna. Som ovan nämnts varierar detta årtal mellan tidningarna och det är först 1995 som alla fyra studerade tidningar finns med. Sökningen resulterade sammanlagt i 1115 texter ur de fyra dagstidningarna.
Att samla in sitt material på dylikt sätt har såväl för- som nackdelar. För- delen med att samla in material med hjälp av databaser är först och främst tidsekonomisk. Det är en avsevärt mycket snabbare metod för materialin- samling än att, exempelvis, gå via Kungliga bibliotekets microfilmsarkiv. Det är dessutom ett säkrare sätt för insamling eftersom databasernas sökmo- torer är effektivare än det mänskliga ögat när det gäller att scanna av texter. Att samla in material efter de kriterier jag ställt upp men försöka sköta in- samlingen manuellt hade kort sagt varit omöjligt.
Nackdelarna med att samla in sitt material via databaser är dels att sökre- sultatet begränsas av databasernas materialomfattning. Analysresultaten åren före 1995 blir definitivt haltande eftersom alla tidningar inte finns med.
Dessutom finns risken att inläggningen av material i databaserna de första åren har haltat något till följd av bristande rutiner och vana vid arbetsuppgif- ten. Å andra sidan så förekom inte de så kallade militanta veganerna förrän i slutet på 1994, så analysen av det materialet torde inte påverkas. Vad gäller civil olydnad så kommer det framgå att inte heller det ser ut att ha varit sär- skilt ofta förekommande i tidningarna före 1995. Det material jag, trots be- gränsningarna, har fått in från 1990-talets första år är ofta kommentarer till tevedebatter och liknande om civil olydnad. Det ser ut som att civil olydnad förvisso diskuteras i medierna, men mer sällan praktiseras. Till följd av nämnda brister i databasernas omfattning och tillförlitlighet kommer jag dock inte att ta med åren 1990-1994 i analyserna. Jag kommer att presentera samtliga 1115 texter inledningsvis i avsnitt 6.4 men därefter tar jag bort de 103 texterna (9%) från åren 1990-1994, vilket innebär att analyserna baseras på totalt 1012 texter.
Ytterligare en konsekvens av att vara styrd av databasernas omfattning är att texter som publicerats i tidningarna av en eller annan anledning kanske inte lagts in i databaserna. Min uppfattning är dock att detta inte är något större problem. Värre är att urvalstexterna, när de hämtas från databaser, uppträder i A4-format. Nästan all layout, bilder och grafik försvinner vilket givetvis påverkar själva läsupplevelsen. Det går inte att komma ifrån att det är en delvis annan sak att möta en text formgiven för sin tidning jämfört med tryckt på ett A4. Dessutom tas texterna ur sin textuella kontext. Vilka övriga artiklar som publicerats i samband med en aktuell text kan jag således inte säga något om, inte heller något om texternas formmässiga eller estetiska kvaliteter. Analysen begränsar sig helt till texternas ord och struktur, vilket givetvis är en brist i analys och tolkning. Å andra sidan är det material ana- lysen inkluderar så omfattande att det ändå inte är möjligt att ta hänsyn till alla aspekter. Att på något sätt koda alla eventuella bilder som hör till de 1012 texterna har inte låtit sig göras inom en rimlig tidsrymd.
För att ändock uppväga något av denna brist har jag plockat fram ett urval texter från Kungliga bibliotekets microfilmsarkiv för att studera dem så som de såg ut vid publiceringen. De texter som tagits fram är dem jag diskuterar utförligare i de kvalitativa analyserna, eftersom det är först ur retoriskt per- spektiv layout och bildspråk blir så väsentligt. I de kvalitativa kapitlen kommer jag således att ta upp bilder, eventuella intressanta textmässigt kon- textuella faktorer och liknande, vilket jag inte tagit hänsyn till i kodningen under den kvantitativa analysen.187
En avslutande konsekvens av urvalsförfarandet är att jag inte kan göra någon konsekvent jämförelse mellan tidningarna eftersom de inte finns re- presenterade i databaserna i samma utsträckning. Jag kommer dock inte hel-
187 Totalt har jag plockat fram 97 artiklar på KB, varav 36 är ur material civil olydnad och 61 är ur material militanta veganer och djurrätt. Urvalet gällande bildmaterialet är alltför be- gränsat för att iakttagelserna ska kunna generaliseras till samtliga texter.
ler att lägga någon tonvikt vid dylika jämförelser då jag är intresserad av den samlade framställningen av civil olydnad, militanta veganer och djurrättsakt- ivism. När det är befogat att nämna skillnader/likheter mellan tidningarna så gör jag det men generellt är detta inte någon fråga avhandlingen avser att besvara.
Den kanske viktigaste aspekten att påpeka är dock att jag studerar texter som inkluderar vissa begrepp. Aktioner motiverade av olika moraliska ställ- ningstaganden, liksom de specifika sakfrågorna, kan förekomma på en mängd olika sätt – och beskrivas med en mängd olika begrepp – som inte fångas upp av sökkriterierna. En gissning är att civil olydnad inte är det första begrepp en journalist skulle applicera på exempelvis en olaglig de- monstration. Jag gör alltså inte anspråk på att ha studerat alla typer av utom- parlamentariska aktioner eller alla texter som på något sätt har beröring med aktionerna eller de moraliska frågor som står på spel. Jag gör inte heller an- språk på att ha studerat alla texter som kan tänkas påverka den dagstidnings- läsande allmänhetens uppfattningar i dessa frågor. Jag har studerat delar av de medierade budskap som sammantagna kan tänkas påverka allmänhetens uppfattningar. Detta är inte en avhandling inom ramarna för rörelseforsk- ningen, även om den rör sig i dess utkanter. Detta är en textanalys som vetter åt begreppsanalys, såväl i dess materiella som ideella bemärkelse. Det är förekomsten och användandet av skriftliga begrepp och dessas idémässiga innehåll som är i fokus och som jag genom att analysera vill visa hur de bi- drar till konstruktionen av etiska ställningstaganden.