6. Metod & analyserat material 66
6.1 Kvantitativ analys, inklusive kodschema 66
Kvantitativa metodologiers fördel är att de kan omfatta en större mängd material medan dess nackdel är att de tenderar stanna på ytan. Detta är väl- kända synpunkter vilka är relevanta även för denna avhandling. Variablerna som formulerats spänner från enklare egenskaper, såsom vilken tidning arti- keln härrör ur, till egenskaper som kräver något mer tolkning för att fånga in, exempelvis argumentationen i texterna. Det är dock inga mer avancerade tolkningar som behövts för att koda materialet. Analysen här kan därför an- klagas för att ’skumma på ytan’ men tanken är att detta skall kompenseras av den kvalitativa analysen. Fördelen är att berättelsernas strukturer och ramar kan beskrivas på ett översiktligt sätt.
Variablerna har formulerats delvis deduktivt, delvis induktivt. Inlednings- vis utgick jag ifrån att texterna skulle beskriva vad, när, var, vem, hur och varför civil olydnad och/eller djurrättsaktivism utövas varför jag började med att formulera om dessa frågor/påståenden till en uppsättning variabler. Värdena för dessa variabler har däremot formulerats induktivt. Genom läs- ning av materialet har värdena successivt vuxit fram. Dessa värden är ömse- sidigt uteslutande samt uttömmande i förhållande till materialet. Konsekven- serna av detta är dels att flertalet variabler har värden som ’blandat’ och/eller ’övrigt’, dels att flera variabler har ganska många värden – detta för att samt-
ligt material skall kunna kodas. I resultatredovisningen har jag dock valt att slå samman vissa näraliggande värden för att tydliggöra tendenser i materi- alet. Ytterligare ett deduktivt moment i formuleringen av variablerna är des- sas koppling till avhandlingens frågeställningar. Hur jag tänker mig denna koppling beskrivs under rubriken validitet, avsnitt 6.3.2.
Här nedan följer en beskrivning av kodschemat, från de enklaste variab- lerna vars syfte främst är sorterande av materialet och ge svar på frågorna om när och var händelser äger rum, via variabler som besvarar frågorna om vad, vem, hur och varför händelser äger rum, till variabler som mer precist avser att fånga in tidningarnas förhållningssätt till händelserna i fråga.
Kodschemats sex första variabler avser att beskriva enklare egenskaper hos materialet, vilka senare har kunnat användas som sorteringsredskap i analysen. Dessa variabler är löpnummer (identifikationsnummer), publice-
ringsdatum/årtal, vilken av de fyra tidningarna artikeln kommer ifrån, vil-
ken artikeltyp det är samt vilket/vilka av sökbegreppen som förekommer i texten. Sistnämnda variabel har fyra värden: begreppet militant vegan, be- greppet civil olydnad, båda dessa begrepp eller, slutligen, inget alls. Att inget av sökbegreppen förekommer kanske verkar lite märkligt, men det betyder bara att varken begreppet militant vegan eller civil olydnad explicit och ex- akt förekommer. Här finns istället alla texter med djurrätt och synonymer, vilket oftast betyder djurrättsaktivism, djurrättsförespråkare, djurrättsrörelse eller veganer (utan prefixet militanta).188 I avhandlingen kommer jag referera
till detta material som material djurrätt eller DR. Material militanta veganer (MV) betyder att texterna inbegriper detta begrepp och i ett fåtal fall även begreppet civil olydnad. Det vill säga de texter som kodats för värdet ’båda begreppen’ på variabeln begreppsförekomst/sökbegreppen. Material civil olydnad (CO) betyder, å sin sida, att begreppet civil olydnad förekommer. Att texter kombinerar begreppet civil olydnad och djurrätt med synonymer förekommer också men har inte fångats in med något eget variabelvärde.
Med hjälp av variabeln begreppsförekomst/sökbegreppen kommer jag så- ledes att sortera materialet i tre delar eller materialkategorier. Materialkate- gori skall därmed förstås som en grupp texter med förekomsten av ett speci- fikt begrepp som gemensam nämnare. Nedan, under avsnitt 6.4, skall jag beskriva dessa olika materialkategorier lite närmare.
Jag har även lagt till en variabel som fångar in de tillfällen då begreppet
’militant’ förekommer i någon annan sammansättning än med ’vegan’. Detta
efter att jag upptäckte uttryck som ’militanta feminister’, ’militanta köttä- tare’ och liknande i texterna. Det såg på så sätt ut som att militantbegreppet spred sig och för att undersöka om så var fallet skapades denna variabel.
Till de mer sorterande variablerna kan även läggas två som avser att defi- niera texternas perspektiv i tid och rum. Den ena beskriver texternas geogra-
fiska fokus och svarar på frågan var händelser och förhållanden äger rum.
Den andra svarar på frågan när händelser och förhållanden ägt eller äger rum. Variablerna kan på så sätt sägas beskriva avstånd och närhet mellan händelserna och dem som beskriver dem, tidningarna. De kan också sägas beskriva några välkända nyhetskriteriers eventuella inverkan på journalisti- ken. Ju större kulturell och geografisk närhet en händelse har, desto större sannolikhet att händelsen blir nyhetsstoff, vilket även gäller händelser inom ramarna för det senaste nyhetsdygnet.189
Därefter följer en uppsättning variabler som avser att beskriva texternas innehåll. Först och främst har vi variabeln huvudsakligt manifest tema (med 21 underkategorier/värden) vilken definierar artikelns huvudsakliga tema eller ämne. Vad handlar denna artikel om? Vilken karaktär har den? Det värde som kodats är det som upptar störst utrymme i texten, vilket oftast är detsamma som nämns i rubrik/ingress. De värden variabeln kan anta är em- piriskt motiverade. De har således formulerats efter noggrann genomläsning av texterna och s a s uppstått ur materialet. Att ha så många värden med i analysen är dock en nackdel vid tolkningen av tabellerna, men jag kommer att lyfta fram, och ibland slå ihop, vissa av dem för att tydliggöra tendenser i materialet.
Sex variabler har använts för att fånga in vilka aktivister eller aktionsföre- språkare som förekommer i materialet, vilka de riktar sig mot, varför och med vilken metod. En av dessa variabler beskriver vilken/vilka djurrättsakti-
vister som förekommer. Värdena variabeln kan anta, 13 stycken, är dels
olika djurrättsrörelser/grupper alternativt Straight edge, dels en kombinat- ionskategori samt ett värde för okänt/militanta veganer som massa. Detta variabelvärde har kodats vid de tillfällen då aktivisterna just bara beskrivs som ’militanta veganer’ utan någon närmare precisering. Som nämnts i av- snitt 2.9 är de s k militanta veganerna inte en specifik grupp utan ett sam- lingsbegrepp som appliceras på diverse djurrättsaktioner (med mera, vilket vi senare ska se) där aktivisterna egentligen är okända. Ett sätt att betrakta detta värde på är därför som att begreppet figurerar i texterna, ibland som en aktiv entitet i sig i brist på mänskliga aktörer.
På motsvarande sätt fångar en annan variabel in vilken/vilka förespråkare
och/eller utövare av aktion/civil olydnad (exklusive djurrättsaktivister) som
förekommer i texterna. De värden variabeln kan anta är 15 till antalet men det är främst fem-sex stycken som behöver kommenteras här. Ett av dessa är värdet ’okänt’ vilket betyder att texten innehåller svepande formuleringar som ’allmänheten’, ’man’, ’ungdomar’ istället för preciserade aktivister. Ibland förekommer även att aktivisterna explicit beskrivs som ’okända’. Ett andra värde är ’sociala rörelser’ vilket är en mycket bred kategori. Alla olika typer av nätverk, rörelser och mer eller mindre organiserade grupperingar har kodats för detta värde (såväl Greenpeace med styrelse, ordförande och betalande medlemmar som Reclaim the streets utan något av nämnda struk-
tur). Jag började kodningen med olika värden för olika rörelser men efter hand framstod det som allt mer orimligt. Värdena blir helt enkelt för många då för att det skall gå att få ut något av analysen. Vilka de sociala rörelserna är (vid olika tillfällen) kommer dock att framgå av den kvalitativa analysen. Denna får således kompensera för den något ihopklumpande kvantitativa varianten.
Övriga värden för aktivistvariabeln som bör kommenteras gäller olika ty- per av politiska aktörer. Ett värde definierar aktiva politiker inom en parla- mentarisk demokrati, ett annat definierar politiska ungdomsförbund inom samma samhällsstruktur och ytterligare ett värde definierar politiker eller politiska organisationer inom ickedemokratiska länder. Som ickedemokra- tiska definierar jag länder med kända demokratiska problem, exempelvis där valfusk belagts, där icke önskade valresultat ogiltigförklarats av sittande regim och länder där oberoende valövervakare har behövts vid allmänna val. Med detta vill jag inte påstå att länder jag kodar som demokratiska är fullän- dade och perfekta. I detta sammanhang tillämpar jag dock en ganska mini- malistisk definition av ’demokratiskt’. Det skall endast förstås som ett funge- rande parlamentariskt system i ett land där också yttrande- och åsiktsfrihet råder. Exempelvis Sverige och övriga Västeuropa. Den väsentliga åtskil- jande punkten här mellan demokratisk och ickedemokratisk är huruvida det finns andra, inomparlamentariska, vägar än de utomparlamentariska att gå för att försöka påverka rådande förhållanden. Det är, kort sagt, en avsevärd skillnad mellan att tillämpa utomparlamentariska metoder i ett land där inga andra alternativ finns och i, exempelvis, Sverige. Eftersom jag är intresserad av tidningarnas förhållningssätt gentemot civil olydnad, och denna distinkt- ion är väsentlig för förhållningssättet, är det nödvändigt att en variabel syn- liggör den.
Vid aktioner finns (oftast) någon sorts måltavla för aktionen i fråga. Nå- gon eller något aktivisterna riktar sig mot. För att definiera dessa har två variabler formulerats: måltavla/offer för djurrättsaktivister respektive mål-
tavla/offer för andra civila olydnadsaktivister. Måltavla eller offer skall för-
stås som likvärdigt med föremål för aktion och kritik. Att jag använder ordet ’offer’ synonymt med måltavla här är främst för att en del texter har karaktä- ren av ’offer-journalistik’. Texter där, exempelvis, en indignerad näringslivs- företrädare får vittna om vad hon/han utsatts för av någon aktivistgrupp vil- ket får till följd att hon/han framställs just som offer. Denne placeras i offer- rollen och läsaren inbjuds att sympatisera med denne. Vem som egentligen är offer respektive förövare är ofta en betydligt mer komplex fråga på vilken svaret kommer variera beroende på perspektiv. Men det hindrar inte journa- listiken från att konstruera tydliga offer. De värden variablerna för mål-
tavla/offer kan anta är staten eller statliga institutioner och myndigheter,
respektive näringslivet eller en kombination av staten och näringslivet. Un- der dessa värden faller således alla typer av aktioner som riktar sig mot väg- byggen, forskningslaboratorier eller en olaglig demonstration utanför riks-
dagshuset, respektive aktioner mot butiker, pälsfarmare, slakterier och andra företag. Dessa värden skall på så sätt fånga in två av de makter, krafter eller intressenter jag i teoriavsnittet framhöll: den politiska makten respektive den ekonomiska makten. Variabeln måltavla/offer för andra civila olydnadsakti-
vister har även värden för militära mål, rådande regim och samhällssystem i
ett land, kyrkan samt religiösa seder och bruk, polisen och rättsväsendet.
Båda variablerna måltavla/offer har dessutom värdena ’demokratin’ och
avslutningsvis ’annat’ och ’blandat’. De sistnämnda värdena har endast ko- dats om inget av de andra värdena gått att urskilja. När ’demokratin’ kodats som måltavla/offer betyder det att texten hävdar att en aktion just är ett hot mot demokratin. Det är ytterst sällsynt i mitt material att någon aktivist säger sig vara emot demokratin, däremot förekommer det att någon annan menar att de är det. Om en text framhäver just denna aspekt så har värdet kodats, annars har den konkreta måltavlan (t ex ett vägbygge) kodats. Vad som väljs är således beroende på framställningssättet.
En variabel besvarar frågan hur aktionen genomförts. Vilken metod an- vänds? Värdena här skiljer mellan ickevåld, materiellt våld, våld och hot om våld mot människor alternativt ’blandat’. Vilket av värdena som kodats är (åter igen) beroende av vad som sägs i texten. Påstås en aktion vara en icke- våldsaktion har den kodats så. Om den, å andra sidan, beskrivs som mord- brand har den kodats som våld och hot om våld mot människor.
En annan variabel svarar på frågan varför civil olydnad/aktion föresprå- kas och/eller genomförs. Det vill säga aktionens sakfråga eller dess syfte. Vilka moraliska principer och/eller lagar står på spel? Variabeln har totalt 18 empiriskt motiverade värden (inklusive oklart/nämns ej samt blandat och övrigt) varav 15 definierar olika moralfilosofiska och politiska sakfrågor. Denna variabel kan betraktas som en nyckelvariabel i analysen och den lig- ger till grund för urvalet av texter till den kvalitativa analysen. Jag kommer att beskriva värdena mer ingående i resultatredovisningen (för att undvika upprepning) men de viktigaste värdena kan nämnas helt kort: demokratiut- veckling/brist på demokrati, mänskliga rättigheter (t ex förtryck av barns, flyktingars, etniska minoriteters människovärde), individuella rättighet- er/liberalism (inklusive droger, tobak), djurrätt, miljöfrågan, fredsfrågan (exempelvis avrustning/nedrustning av vapen) samt ekonomiska motiv (pri- vat- eller företagsekonomiska) för civil olydnad.
Därefter följer fyra variabler som börjar ringa in journalistikens förhåll- ningssätt till aktuella aktioner och de principer de strider för. En variabel har använts för att fånga in huruvida den i texten nämnda aktionen begreppsfäs-
tes som civil olydnad eller ej. Att en aktion beskrivs i mitt material behöver
på intet sätt betyda att den också kallas civil olydnad, begreppet kan ju före- komma på något annat sätt i texten. Om ingen aktions nämns finns inget att begreppsfästa så då har värdet ’nej’ kodats. Detsamma gäller för de tillfällen då en aktion uttryckligen sägs inte vara civil olydnad. Om en aktion däremot kallas civil olydnad har värdet ’ja’ kodats och för de mer tveksamma fallen
finns värdet ’diskuteras/oklart’, vilket dels kan betyda att det faktiskt disku- teras, dels att det är svårt att avgöra.
Avslutningsvis har tre variabler använts för att fånga in texternas explicita
argumentation i förhållande till en aktuell aktion, dess sakfråga samt civil olydnad generellt. Värdena som var och en av dem kan anta är övervägande
pro-argument, övervägande contraargument, både pro- och contraargument samt inget alls. Detta blir en ganska grov skissering av texternas argumentat- ion och tar enbart fasta på vad som faktiskt sägs i texten, oavsett vem som säger det. Argumentera kan man dock göra på mer subtila sätt i en text och det är detta som den kvalitativa analysen senare tar fasta på.
I avsnittet 6.4 nedan kommer jag att börja redovisa viss univariat och bi- variat statistik, sådan som är relevant för att bättre se vilket material avhand- lingen bygger på. Resultatredovisningen i kapitel 7 utgörs huvudsakligen av bivariata analyser utifrån tre variabler vilka jag betraktar som oberoende:
publiceringsdatum/årtal, vilket/vilka av sökbegreppen som förekommer i
texterna (vilket är synonymt med de olika materialkategorierna: DR/djurrätt, MV/militanta veganer, CO/civil olydnad) samt sakfråga/syfte för aktionerna. Med hjälp av dessa vill jag spåra eventuell förändring över tid, skillnader och likheter mellan journalistiken om militanta veganer, djurrätt respektive civil olydnad samt mellan olika sakfrågor. Förändras journalistiken med sakfrågornas variation? Förändras journalistiken över tid och förändras den beroende på vilka begrepp händelser beskrivs med hjälp utav? Hur jag tänker mig att frågeställningar och variabler hänger ihop, det vill säga operational- iseringen, diskuterar jag vidare under avsnitt 6.3.2. Men först skall jag redo- göra för min valda kvalitativa metod.