Att samvaro med andra är sammanvävt med gemensam aktivitet kan tänkas innebära att grupperingar och relationer formas utifrån specifika intressen. Nils och Arvid, exempelvis, berättar att de känner många människor och har många kompisar, men att de inte brukar vara tillsammans med alla. De har lite svårt att förklara varför de är med vissa men inte med andra, men säger att ”nej, det är väl för att man gillar ju olika grejer och så”. Jag säger okej och frågar: ”Vad gillar ni för grejer då?” ”Ja, jag gillar vara med, leka med min hund och så”, säger Magnus. I deras resonemang framträder gemensamma intressen som viktiga. Att utgå från egna personliga intressen verkar betydelsefullt i förhållande till umgänge. Detta är inte alltid enkelt, och det kan vara många parametrar som behöver stämma. Sally förklarar:
Sally: Ja, och sen så är det också så att, man vill börja på nåt nytt, till exempel då rida och fotboll och så. Men, man är rädd för att man inte ska hitta några vänner, eller för att man ska vara så himla mycket utanför och så.
(intervju Sally och Tilde)
Dels behöver man hitta en aktivitet som man tycker om, dels behöver det finnas en annan person som tycker om samma aktivitet och som man passar ihop med och som vill umgås.
På Allboda fritidsgård framstod det faktum att de unga hade olika intresse för olika sorters aktiviteter som en utmaning. Gemensam aktivitet är en uttalad del av verksamheten och antalet aktiviteter som erbjuds på fritidsgården var många. Under min tid där deltog jag exempelvis i innebandyspel, godistillverkning, kortspel och möbelmontering. En svårighet för fritidsgården var dock att hitta aktiviteter som roade alla besökare (något som är tydligt i förhållande till graffitimålningen som skildrades i kapitel fem). Oftast var det endast ett fåtal som intresserade sig för den ena eller den andra aktiviteten. Något som däremot var ett säkert kort och fick samtliga unga på fritidsgården att snabbt rusa in och sätta sig tillsammans vid långbordet var ”äta något gott”. Nedanstående fältanteckning är från en kväll på fritidsgården:
Det blir glass klockan halv nio, ropar Cissi högt från köket så att de fritidsgårdsbesökare som sitter i soffan inne i det stora rummet intill hör. När jag tittade mot köksbordet har Ivar och Samuel redan placerat sig där. De pratar med varandra medan de väntar på glassen. ”Jag kan säga till när klockan är halv”, säger Cissi till dem och tillägger: ”Så slipper ni sitta här och vänta.”
(fältanteckning fritidsgården)
Till säkra kort på fritidsgården kunde räknas alla typer av aktiviteter som innehåller popcorn, glass och andra goda grejer. Att äta något gott, något lite utöver det vanliga, var under min tid på fritidsgården högst populärt. Ibland tycks det som att mina fältanteckningar svämmar över av referenser till mat och annat ätande. Gemensam matlagning: toast med skinka, ost och ketchup; muffinsbak; kanelbullar på kanelbullens dag; chokladglass; vaniljglass; jordgubbsglass och dajmglass; beställa pizza för att fira säsongsavslutning; slushmaskin; popcorn med chokladöverdrag till filmen; godisbakning med mera, med mera. Gemensamt ätande och andra matrelaterade sysslor framstår som ett intresse som de flesta delar.
Summering
I det här kapitlet har jag skildrat hur de unga gör förhöjd vardaglighet genom samvaro och sällskap. Kapitlet visar hur samvaro med andra är en betydelsefull del av de ungas aktiviteter och i vissa fall en aktivitet i sig själv. Genom att vara tillsammans görs vardagen rolig, meningsfull och innehållsrik. Kapitlet visar betydelsen av samvaro inte enbart med människor, utan de unga umgås med och formar känslomässiga band till också djur och prylar. Vidare framstår inte enbart den intima sfären och nära relationer som meningsfulla, utan också mer avlägsna bekantskaper.
Hur forskning närmar sig och frågar om relationer och samvaro framstår som betydelsefullt för studiens resultat. De unga i studien skildrar samvaro och sociala band som ofta kommer i skymundan i forskning om ungas relationer. Jag tror att en anledning till det är materialproduktionens utgångspunkt i vardagsliv, ungas egna erfarenheter samt aktiviteter. Genom ett vardagslivsperspektiv skildras tillvaron utifrån hur den erfars i vardagen, och inte utifrån hur den förstås eller beskrivs med etablerade begrepp. Hade jag frågat om vänskap och familjerelationer, exempelvis, hade flertalet relationer som skildrats i kapitlet inte synliggjorts. Betydelsen av djur och prylar hade sannolikt inte framträtt lika tydligt. Utifrån en studie om barns omsorgspraktiker, skriver Sara Eldén (2016) att studiens utgångspunkt i vardaglig omsorg i stället för i föräldrars eller vårdnadshavares omsorg bidrog till en större empirisk variation i barnens omsorgspraktiker och relationer. Såväl syskon som föräldrar, avlägsna släktingar, lärare, barnvakter och vänner omtalades i förhållande till omsorg (ibid. 2016). Vidare framstår
det som gynnsamt att prata om vardagliga aktiviteter för att inkludera ett vidare spektrum av relationer. Den aktuella studiens fokus på aktiviteter har gjort att relationer och samvaro har närmats ”från sidan”. Detta har sannolikt skapat en större variation i fråga om vem eller vilka som förknippas med betydelsefulla relationer och samvaro. Att göra saker tillsammans framstår som betydelsefullt, och i anslutning till det vill jag betona aktiviteternas vardagliga och enkla karaktär. I andra sammanhang, och kanske särskilt i förhållande till föräldrar och barn, ses ofta ”god samvaro” som samvaro utöver eller utanför det vardagliga. Vardagen påtalas då som hinder och som något som kommer i vägen för gott umgänge. Från sådant perspektiv ses god samvaro som frikopplad från den övriga vardagen. I de ungas framställningar framträder emellertid också vardagliga och alldagliga aktiviteter som betydelsefulla. Utifrån studiens resultat påtalas alltså betydelsen av vardaglig samvaro genom att göra enkla och alldagliga saker tillsammans.