De formella intervjuerna med Allbodas unga är fler till antalet än de med intervenerarna. De upptar också en större del av avhandlingen. Jag har intervjuat de unga om platser och aktiviteter som jag har observerat (exempelvis i skolan eller byn) men jag har också använt intervjuer för att få kunskap om det jag inte kunnat observera. Intervjuerna har därmed utvidgat materialproduktionen till platser och tider bortom Allboda, vilket kom att bli viktigt eftersom ungas vardag utspelar sig även på andra platser än Allboda.
Intervjuerna med unga presenterar jag nedan i form av en tabell eftersom de inkluderar ett större antal personer. Jag inkluderar också information om två ritmoment som jag använt mig av, som jag beskriver i avsnitt nedan.
Tabell 1. Intervjuer med unga Namn
Intervjuform, antal tillfällen Ritmoment Enskild Par Grupp
Aktivitets-cirklar Vardags-geografi Alice 1 1 * Arvid 2 * Benjamin 2 3 * * Casper 1 1 * * Charlie 1 * Ebba 1 * Edith 1 3 * * Ellen 1 Elliot 1 * Henning 1 * Hjalmar 2 * Ines 1 Jack 1 1 * Johan 2 * Lilly 1 Lynn 1 * Magnus 2 * Max 1 * Nils 2 * Noah 2 * * Otto 2 * Sally 2 3 * * Sara 1 1 * Tilde 2 3 * * Tova 1 Wilma 2 * Totalt antal personer 26 Totalt antal intervjutillfällen 15 13 3 Totalt antal ritmaterial 22 6
Jag har samtalat med näst intill alla personer ovan också utanför intervjusituationen. Utöver ovanstående personer har jag träffat och samtalat med andra unga under fältarbetets gång.
Tjugotvå sjätteklassare i tabellen intervjuade jag under deras skoldagar. Min närvaro på skolorna var av stor betydelse för intervjuerna, och vice versa. Genom att jag spenderade en hel del tid på deras skolor, framför allt Lugnets skola, blev eleverna kända ansikten för mig och jag blev ett känt ansikte för dem. Jag fick möjlighet att prata och umgås med dem under skoldagen, även om det förstås var i olika hög grad. Detsamma gäller
för Tova, som jag intervjuade på fritidsgården och också träffade upprepade gånger där. Ellen träffade jag flera gånger, varav en gång var en intervju i hennes hem, och Ines såg jag ett par gånger på en av byns studiecirklar. Lynn träffade jag bara en gång, på ett café i den stad där hon gick i skolan, men genom min närvaro i byn hade vi ändå gemensamma referensramar och samtalet fick därmed möjlighet till fördjupning. De flesta informanterna kom jag i kontakt med via byns skolor. Jag kontaktade också de sjätteklassare som bodde i Allboda men som hade valt att gå i skola på annan ort. Dessa personer kunde jag av praktiska och etiska skäl inte söka upp i skolan. Jag satte upp lappar i byn med information om studien och bad dem höra av sig för deltagande. Vid två separata tillfällen skickade jag brev till deras hemadress med information om studien. Endast en familj svarade att de ville delta. Därför har jag bara intervjuat tre personer som gick i skola på annan ort.
”Vad brukar du göra?”: Intervjuernas struktur och innehåll
Frågan i rubriken framstår som särskilt betydelsefull för hur studiens material har utformats. Jag har börjat intervjuerna med att be de unga berätta vad de brukar göra. Jag har ställt varianter på frågan: ”Berätta vad du brukar göra så där till vardags!” Denna fråga har genererat material om vardagliga sysslor och konkreta erfarenheter. De ungas prat är på så vis relativt fritt från välkända idéer och skildringar av unga och landsbygd, sådana som jag presenterade i avhandlingens inledning och som man annars kan tänka sig skulle komma upp. Hade jag i stället frågat specifikt hur det är att bo på landsbygd, hur det är att vara tolv år, hur de mår och känner sig eller vilka problem de har, hade jag nog fått ett något annorlunda material. Det genererade materialet är i stället fyllt av detaljerade berättelser om vardagliga aktiviteter och konkreta händelser från vardagen. Innehållsmässigt var jag intresserad av vardagen på plats, både online och offline, och vardagen både i och utanför skolan. Samtidigt som intervjuerna såg olika ut berörde de alla på något sätt vardagen i och utanför skolan, vardagen på internet eller sociala medier, och vardagen i byn. Undantag är intervjun med Tova som gjordes på fritidsgården och som framför allt handlade om sociala medier och intervjun med Ines som gjordes under en kväll på teknikstudiecirkeln och som handlar om hennes aktiviteter där.
Samtliga unga deltog i intervjuerna välvilligt och med engagemang. Min upplevelse var att de flesta gärna ville berätta om sin vardag. När jag frågade förklarade de att det är ”roligt” att berätta. Det märktes inte minst genom att de kunde prata både mycket och länge. Utav arton genomförda intervjuer på Lugnets skola var fjorton intervjuer mellan femtio och sjuttio minuter långa, och de unga svarade omsorgsfullt på mina frågor samt delade med sig av sådant jag inte frågade om. I Prästkragen var tiden oftast begränsad till lektionsblock à fyrtio minuter, men också där pratade de unga välvilligt och ibland längre tid än planerat. Jag tror att det spelade viss roll att intervjuerna gjordes under skoldagen, att de ”slapp” lektionerna, men också att jag intresserade mig för dem och
hur deras vardag ser ut. Också den person som intervjuades efter skoltid pratade lika engagerat och länge.
Intervjuprocessen såg annorlunda ut beroende på praktiska omständigheter och intervjupersonernas önskemål. Alla som intervjuades i skolan erbjöds göra uppföljningsintervjuer. Så långt det var möjligt utifrån praktiska skäl, fick de unga själva bestämma om de ville göra intervjuerna enskilt eller tillsammans med annan.
Ritmomenten
Tjugotvå intervjupersoner genomförde ritmomentet ”aktivitetscirklar”. Jag började använda dem under hösten och därför omfattas inte de tre personer som jag intervjuade dessförinnan. Av praktiska skäl hade jag inte heller möjlighet att göra aktivitetscirkel med Lilly. Aktivitetscirklarna är inspirerade av så kallade närhetscirklar (Eldén 2012; Mason & Tipper 2008). Den unga fick rita fem koncentriska cirklar på ett papper och placera sig själv i mitten. De fick sedan skriva sådant de brukar göra i cirklarna. Det som de brukar göra ofta eller tycker mycket om att göra fick de placera i cirkeln närmast sig själv i mitten och sådant de gjorde sällan eller inte tyckte om fick de placera längre ut. Vi samtalade sedan kring vad de skrivit. I de flesta fall avslutade jag intervjun med en aktivitetscirkel, men i några enstaka fall gjorde jag dem i inledningen av intervjun. Med fem personer hade jag tidsmässigt utrymme att göra ytterligare ett ritmoment: ”vardagsgeografi”. Momentet är inspirerat av rita-din-dag (Eldén 2012:72f). De unga fick rita olika platser eller aktiviteter som de ägnat sig åt den dagen samt rörelser mellan dessa platser/aktiviteter. Vi samtalade sedan kring vad de skrivit och ritat. Det var enbart tidsmässiga aspekter som bestämde vem som gjorde momentet.
Ritmomenten användes för att variera intervjun innehållsmässigt. Jag tänkte att variation skulle stimulera ytterligare tankar och ge energi till intervjusituationen. Så här i efterhand ser jag dock att ytterligare energi knappast behövde tillföras. Emellertid skapade aktivitetscirklarna enhetlighet mellan intervjuerna, och de gav ökad möjlighet till analys av de ungas relativa värdering av olika aktiviteter och personer, vilket jag beskriver i kapitel åtta, Sällskap och samvaro med andra och annat.
Virtuella aktiviteter
Under intervjuerna berättade de unga om aktiviteter online. Några av dem hade egna Youtubekanaler, andra spelade dataspel eller använde vissa appar och alla tittade på Youtube. Efter intervjuerna besökte jag de virtuella platser som intervjun handlat om. Jag testade dataspel och appar, besökte deras egna Youtubekanaler och tittade på Youtubers som de följde. Det fördjupade min förståelse för intervjumaterialet (se avsnittet Hantering och analys av material nedan).