Analys av årsredovisningarna

Vid genomförande av årsredovisningsstudien har den externa årsredovis-ningen för varje år studerats. Vissa delar har studerats mer noga än andra, framförallt delar som berör segmentet Lastbilar, redovisningsprinciper samt intäkter och avsättningar. I studien har nedanstående delar sammanställts för varje år. Anledningen till att dessa delar sammanställts är att de berör redovisningen i generella termer samt redovisning av intäkter och avsätt- ningar. Det är viktigt att studera redovisningen allmänt och specifikt för valda redovisningsområden för att kunna identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av normer. Resultatet från årsredovisningsstudien har sedan legat till grund för analysen av hur tillämpning skett av normer i relation till de normer som varit gällande samt analys av intervjustudien. Belopp har även dokumenterats avseende intäkter och avsättningar för att få en över-blick över nivån på dessa resultat- och balansposter, när posterna började förekomma samt dess utveckling.

De delar som dokumenterats och sammanställts är följande och med följande syften:

• Årsredovisningens omfång i antal sidor – i syfte att visa hur den finansiella informationen ökat i omfattning.

• Verksamhetsbeskrivning, dels för Volvo som helhet och mer specifikt för segmentet Lastbilar – i syfte att förstå verksamheten och dess transaktioner.

• Väsentliga händelser under året, främst avseende segmentet Lastbilar – i syfte att förstå verksamheten och dess transaktioner.

• Var Volvoaktien varit noterad under året – i syfte att veta vilka redovisningsregler de kan ha varit tvungna att följa och/eller inspirerats av.

• Antalet levererade vagnar – i syfte att studera utvecklingen av segmentet Lastbilar över tid. Vissa år har information inte funnits specifikt för lastbilar. Istället har information lämnats om totalt antal sålda vagnar. I dessa fall framgår detta av

sammanställning.

• Tillämpade redovisningsprinciper, dels generellt vilka regelverk, redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats, dels specifikt för intäkter och avsättningar samt hur dessa principer beskrivs för läsaren – i syfte att identifiera hur tillämpade redovisningsprinciper beskrivits och tillämpats över tid.

• Total nettoomsättning – i syfte att visa hur nettoomsättningen utvecklats över tid.

• Nettoomsättning för segmentet Lastbilar – i syfte att se hur stor del av den totala nettoomsättningen som utgörs av segmentet Lastbilar. Nivån på omsättning kan ge en indikation på hur väsentlig resultatposten är och därmed även en indikation på vikten av tillämpad redovisningsprincip.

• Tillgångar i operationell leasing – hänger ihop med intäkts- redovisning (och intäkter är det område som fokus är på tillsammans med avsättningar).

• Förutbetalda leasingintäkter (kort- och långfristig skuld) – hänger ihop med intäktsredovisning (och intäkter är det område som fokus är på tillsammans med avsättningar).

• Restvärdesskulder (kort- och långfristig skuld) – hänger ihop med intäktsredovisning (och intäkter är det område som fokus är på tillsammans med avsättningar).

• Avsättning för garantiåtaganden, omstruktureringsåtgärder, restvärdesrisker och servicekontrakt – vissa av dessa poster hänger ihop med intäktsredovisning (och avsättningar är det område som fokus är på tillsammans med intäkter).

• Tillhörande kommentarer och noter till ovanstående resultat- och balansräkningsposter.

Denna information är relevant för att studera förekomsten av och utveck-lingen av valda poster i resultat- och balansräkningen. Sifferinformationen har samlats in i samband med att årsredovisningarna studerades och har sammanställts i tabeller och diagram. Resultatet presenteras i text och tabeller och diagram i kapitel 8 Volvokoncernen och kapitel 9 Intäkter och avsättningar i Volvo. Beloppen är inhämtade för koncernen som helhet men i de fall information inte gått att få fram för hela koncernen, på grund av att koncernredovisning inte har upprättats, har istället siffror för moderbolaget använts. Detta framgår av sammanställningen i respektive kapitel.

Kapitel 8 beskriver utvecklingen av Volvos verksamhet såsom verksamheten beskrivits i årsredovisningarna och även typ av transaktioner och redovis-ningsfrågor som uppstått i samband med att verksamheten utvecklats och nya typer av transaktioner uppstått. I kapitel 9 Intäkter och avsättningar i Volvo redogörs för hur intäkter och avsättningar redovisats sedan IFRS infördes 2005 och fram till och med 2012, för att sedan gå tillbaka till den historiska utvecklingen från tiden före införandet av IFRS, det vill säga åren 1927–2004.

Resultatet från årsredovisningsstudien analyseras och ställs i relation till de redovisningsnormer som varit gällande och som presenterats i kapitel 5 Redovisningsnormgivning och kapitel 6 Utveckling av redovisningsnormer.

Resultatet från årsredovisningsstudien analyseras även tillsammans med intervjustudien i Del IV och Del V, där materialet från årsredovisningarna ställs mot tidigare studier och intervjustudien.

7.5 Intervjustudie

Intervjuer är en viktig datainsamlingsmetod inom kvalitativ forskning.

Intervjuer medför att forskaren lär sig mer om andras situation och förståelse.

Det är viktigt att intervjuaren och intervjupersonerna förstår varandra.

Detta underlättas genom att relevanta intervjupersoner väljs för genom-förande av intervjuer, att intervjuaren är väl insatt i ämnet och att intervju-personen får frågor inom dennes arbetsområde (Qu & Dumay, 2011). Det finns inga standardiserade procedurer eller regler för hur en intervju ska genomföras.

Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. I en kvalitativ forsk- ningsintervju produceras kunskap i ett samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Själva ”produktionen av data” och dess kvalitet bygger på intervjuarens färdigheter, ämneskunskap och personliga omdöme när det gäller de frågor som ställs. Kunskap om ämnet krävs särskilt för konsten att ställa följdfrågor och när det gäller konsten att följa upp intervjupersonens svar (Kvale & Brinkmann, 2009).

Kriterierna för urval av intervjupersoner för denna studie anges nedan.

Intervjustudien syftar till att gå bakom det som presenteras i årsredovisnin-garna i syfte att identifiera kvalitativt skilda sätt att se på redovisning.

Fenomenografiska studier kännetecknas av en viss arbetsordning, vilket varit utgångspunkten i intervjustudien och sammanfattas i figur 7.2.

Avgränsning av objekt/

företeelse i omvärlden, d.v.s. ett fenomen – förståelse av redovisning.

Urskiljning av tänkbara aspekter av fenomenet, vilket skett genom tidigare studier och redovisningsomgivning i kapitel 4-6 samt årsredovisningsstudien kapitel 8-9.

Slutlig identifiering av aspekter som leder till identifiering av uppfattningar

Redovisning i beskrivningskategorier Intervjuer

Utskrivning av intervjuer

GENOMFÖRANDE ANALYS

FÖRARBETE

Figur 7.2 Arbetsordning för intervjustudien. (Bearbetning av Alexandersson, 2003)