Analys av intervjuerna

Utifrån fenomenografins antagande uppfattar individer fenomen på kvali-tativt skilda sätt (Marton et al., 1984; Marton & Booth, 2000; Marton

& Pong, 2005). Det är dessa kvalitativt skilda sätt att förstå redovisning som identifierats i intervjustudien. Eftersom studien undersöker individers förståelse av redovisning har en fenomenografisk ansats valts även för analys av intervjuerna.

Fenomenografin ligger nära grounded theory med avseende på kategorisering av variationer i det empiriska materialet (Szklarski, 2002). Grounded theory är inte en teori utan snarare ett sätt att utföra induktiv empirisk kvalitativ forskning med målet att upptäcka och generera en teori som är grundad, grounded, i empirisk data (Alvesson & Sköldberg, 2008; Kvale &

Brinkmann, 2009; Silverman, 2011). Inom fenomenografin är avsikten med databearbetningen att finna kvalitativt skilda kategorier, i vilka förståelse av hur ett fenomen framstår på olika sätt hos olika individer kan beskrivas.

Arbetet med att gestalta variationer i uppfattningar kräver läsning och reflektion av intervjumaterialet. Det gäller att inte nöja sig för tidigt med de resultat som kommer fram, utan att kritiskt granska de kategorier som formulerats för att upptäcka dimensioner i svaren som kräver att helt nya formuleringar och helt nya kategorier fångas in.

Kärnan i analysen är att man hela tiden söker efter likheter och skillnader (Larsson, 2007). En viktig del inom fenomenografin är att för att man som forskare ska kunna möta intervjupersonerna måste intervjuaren vara medveten om vilka olika möjliga utgångspunkter intervjupersonerna kan ha. Detta är viktigt både för genomförande och analys av intervjuerna, i syfte att identifiera kvalitativt skilda sätt att se på undersökta fenomen

(Marton & Booth, 2000). Genom sammanställning av tidigare studier och årsredovisningsstudien skapades – innan intervjuerna genomfördes och analyserades – en bild av vilka möjliga utgångspunkter, tänkbara aspekter av fenomenet, som intervjupersonerna skulle kunna ha.

När intervjuerna transkriberats har fokus varit att koda materialet i åter-kommande begrepp, aspekter och kategorier. Inom fenomenografin finns det inte någon enhetlig metod eller teknik, utan istället är arbetsgång och tillvägagångssätt vid analysen det avgörande (Bruce, 1997). Uljens (1989) anser att varken hur analysen genomförs och utvecklas eller det resultat som uppnås av studien kan definieras på förhand, eftersom momenten är beroende av det empiriska material och den kontext som frågeställningen relateras till. Trots detta finns det vissa grundläggande utgångspunkter i analysarbetet som leder till identifiering av aspekter och kategorier:

• Forskaren ska bortse från vem av intervjupersonerna som har sagt vad i intervjuerna.

• I analysarbetet ska intervjusvaren jämföras så att likheter och olikheter utkristalliseras och i samband med detta ska forskaren försöka finna vilka antaganden som fanns bakom olika

resonemang inom det aktuella fenomenet.

• De kategorier som framkommit ska vara ordnade och beskrivna i kvalitativt skilda grupper, vilket åskådliggörs av strukturen i kapitel 10 Intervjuer.

• Varje kategori ska illustreras med citat ur intervjumaterialet.

Redan i intervjusituationen kunde en första tolkning av intervjuerna göras.

Denna intuitiva tolkning fanns sedan med när de utskrivna intervjuerna bearbetades. Efter genomförda och transkriberade intervjuer fanns en mängd ostrukturerat material som sedan legat till grund för analysen. Inom fenome- nografin kan analys- och tolkningsarbetet delades in i fyra faser. För att få systematik i intervjuanalysen har analysen därför utgått från de fyra faser som framgår av figur 7.5.

Figur 7.5 Metod för analys av intervjuerna. (Bearbetning av Alexandersson, 1994; 2003;

Sandberg, 2000)

I den första fasen av analysen identifierades ett helhetsintryck av varje enskild genomförd intervju genom att de utskrivna intervjuerna lästes igenom var för sig om och om igen. I samband med detta söktes även efter väsentliga utsagor, det vill säga svar som visar viss förståelse av undersökta fenomen, i syfte att avtäcka kvalitativa skillnader i intervjupersonernas förståelse av redovisning. I denna fas var det inte antalet genomläsningar i sig som var det viktigaste. Det viktigaste var i detta skede att söka efter väsentliga utsagor i syfte att få fram kvalitativa skillnader i intervjupersonernas svar.

Enligt Alexandersson (1994; 2003) är det i denna första fas av analysen viktigt med öppenhet mot innehållet i de utskrivna intervjuerna så att tydliga företeelser kan träda fram. Det kan till exempel urskiljas att vissa utsagor uttalas frekvent i en och samma intervju och/eller mellan intervjuerna, eller att samma företeelse återkommer och beskrivs på ett konsekvent sätt.

Hur utförligt företeelsen beskrivs bildar sedan underlag för hur intervjuerna tolkas. Det är först när viss förtrogenhet av det insamlade materialet uppnås som skillnader och likheter börjar utkristalliseras.

I den andra fasen uppmärksammades mer systematiska och konkreta skill-nader och likheter i utsagorna, vilket skedde genom att – i ännu större utsträckning än i första fasen – intervjuerna ställdes mot varandra. Intervju-personernas svar sorterades in i olika grupper utifrån den förståelse de gett uttryck för. Från att ha analyserat vad varje enskild intervjuperson sagt

1. GÅ IGENOM TRANSKRIBERAT INTERVJUMATERIAL FÖR ATT SKAPA ETT HELHETSINTRYCK AV MATERIALET.

4. STUDERA UNDERLIGGANDE STRUKTUR I KATEGORIERNA OCH ÖVERFÖRA INTERVJUERNA IN I KATEGORIER.

3. KATEGORISERING AV DE KVALITATIVT SKILDA SÄTTEN ATT UPPFATTA FENOMENET I BESKRIVNINGSKATEGORIER.

2. UPPMÄRKSAMMA LIKHETER OCH SKILLNADER I UTSAGORNA.

VILKA KVALITATIVT SKILDA SÄTT FINNS AVSEENDE UNDERSÖKT FENOMEN, FÖRSTÅELSE AV REDOVISNING?

övergick analysen till att jämföra intervjupersonernas svar. Först jämfördes svaren inom varje grupp och sedan mellan grupperna. När olika intervju-personers svar ställs i relation till varandra kan såväl skillnader som likheter framträda mer eller mindre tydligt. I denna fas började kvalitativt skilda sätt av förståelse av undersökta fenomen att utkristalliseras. Analysarbetet har i stor utsträckning präglats av att gå igenom intervjumaterialet många gånger. När nya tolkningar framträdde lästes det insamlade intervju- materialet igenom på nytt eftersom nya beskrivningar kan leda till att tidigare beskrivningar behöver omprövas och få annan innebörd, vilket i sin tur ledde till ny genomläsning och så vidare. Analysarbetet innebar ett urval eftersom de delar som inte berörde de studerade fenomenen sorterades bort.

Ett sätt att uppfatta något uppstår i en kombination av ett fenomens aspekter och vilken innebörd aspekterna har i respektive kategori. Denna innebörd urskiljs och framträder i analysen. Enligt Marton och Booth (2000) är en aspekt en dimension av variation. Skillnader i hur något uppfattas betyder att en del aspekter fokuseras och vissa inte, eller att de betraktas i ordningsföljd snarare än samtidigt. Detta innebär att samma aspekter kan förekomma i de olika kategorierna men att aspekterna har framträtt på olika sätt, vilket visar en tydlighet av att individerna ändå tillhör olika förståelsekategorier.

Efter genomgång av intervjumaterialet utkristalliserades till slut inga nya tolkningar av innehållet, vilket kan vara ett tecken på en slags mättnads-effekt i analysarbetet. Analysen av intervjumaterialet pågick tills en teoretisk mättnad uppnåddes, det vill säga en bedömning av ytterligare en genomgång av materialet eller ytterligare intervjuer inte skulle resultera i mer relevanta aspekter och kategorier. Här övergår analysen successivt till fas tre där beskrivningarna kategoriseras. Tanken är att kategorierna på ett tydligt sätt ska skilja sig från varandra, men ibland kan det vara svårt att inte låta kategorierna sammanfalla med varandra. Enkelt beskrivet är kategori-seringen att individ X har uppfattningen Y av fenomen Z (Marton, 1981).

Det var i slutfasen av analysarbetet, fas fyra, som den underliggande strukturen i kategorisystemet gicks igenom, vilket presenteras i kapitel 10 Intervjuer. Detta kapitel har strukturerats utifrån det undersökta fenomenet och här presenteras identifierade kategorier och de aspekter som känne- tecknar kategorierna. Syftet har inte varit att gradera förståelsen, utan istället att identifiera vilka kvalitativt skilda sätt det finns att se på redovisning.

Ingen kategori ses som tyngre eller viktigare än någon annan, utan analysen visar de kategorier som identifierats utifrån intervjuerna. För att förstärka resultatet i de olika identifierade kategorierna har relevanta citat valts ut i syfte att göra det lättare att förstå en kategori. Citaten har ingen hänvis-ning till vem som säger vad, eftersom det intressanta är den förståelse som uttrycks och inte den enskilda individen. Dessutom är intervjupersonerna som helhet anonyma. Identifierade kategorier, även kallade

beskrivnings-kategorier inom fenomenografin, innebär alltså kvalitativt skilda sätt på vilka ett fenomen kan framstå hos olika individer. Enligt (Alexandersson, 2003) kan de kvalitativt skilda sätt att uppfatta det studerade fenomenet inte rangordnas i sig, utan en eventuell rangordning kan enbart ske genom att sätta uppfattningen i relation till något yttre, till exempel regelverk eller tidigare forskning.