Ekonomiska incitament och ekonomiska konsekvenser

Upprättande av finansiell information är en process av aktiviteter som utförs av individer i företagen. Ju större ett företag är, desto fler individer är involverade. Processen med att upprätta finansiella rapporter ger upphov till ett antal olika redovisningsval. Det är viktigt att förstå dessa val för att kunna förstå utvecklingen av redovisningspraxis. Ett redovisningsval definieras ofta inom forskningen som ett beslut vilket primärt avser att påverka den finansiella information som företaget presenterar för sina intressenter.

Utgångspunkten är att redovisningsvalen sker inom ramen för befintliga lagar och övriga normer, i de fall utrymme ges för olika alternativ (Fields et al., 2001).

Det finns studier som undersökt redovisningsval, accounting choices, både före och efter införandet av IFRS. Andra termer som kopplas till litteraturen om redovisningsval är earnings management¹², företagsledningens opport-unism, big bath¹³, resultatutjämning och konstruktiv redovisning. Under 1970-talet påbörjade Watts och Zimmerman utvecklingen av ett ramverk som vuxit fram och benämns Positive Accounting Theory (se till exempel Watts & Zimmerman, 1990). Detta ramverk har varit utgångspunkten för många studier som undersöker redovisningsval och vad det är som påverkar olika val vid tillämpning av redovisningsnormer i praktiken. Utifrån teorin

12. Eftersom den svenska översättningen förlorar innebörden av begreppet används den engelska benämningen earnings management.

13. Eftersom den svenska översättningen förlorar innebörden av begreppet används den engelska benämningen big bath.

förstås redovisningsval i termer av val gjorda av opportunistiska chefer, i syfte att optimera ekonomiska konsekvenser för dem själva.

Det är såväl interna som externa krav som leder till att företagen har en benägenhet att redovisa ett visst resultat. Vissa företag vill visa höga resultat för att imponera på aktiemarknaden, medan andra företag vill visa lägre resultat i syfte att kunna öka priserna eller reducera löner och utdelning.

Dessa incitament kan skilja sig åt både mellan företag och mellan branscher.

Motiven bakom redovisningsvalen delas ofta upp i tre delar. För det första val som orsakas av relationen företaget har med tredje part såsom allmän-heten, staten och andra parter som har makten att upprätta lagar och regler som påverkar företaget. För det andra kan motivet till olika val vara att företaget vill visa viss information till kreditgivare i syfte att uppnå goda relationer med banken och erhålla fortsatta krediter. Slutligen kan motiven bestå i viljan att påverka investerare och marknaden.

En stor mängd publicerade studier har utvecklat såväl teorin som den empiriska datan. Empiriska studier undersöker ofta relationen mellan redo-visningsval och företagens hävstångseffekt, relaterat till lånevillkor, bransch och företagens storlek samt förekomsten av bonusplaner. Utgångspunkten i studierna är att företagens redovisningsval påverkas av olika aktörers motiv. Ball et al. (2000; 2003) visar även att institutionella faktorer påverkar företagsledningens incitament. Soderstrom och Sun (2007) identifierar i sin studie att företagsledningens incitament kommer från hur kapitalmarknad-erna utvecklats och därmed även från ett ökat krav på finansiell rapportering och tillsyn, kapitalstruktur, typ av ägande samt skattesystem. Vissa studier undersöker även de finansiella rapporternas kvalitet, bland annat utifrån förekomsten av earnings management. Vad kvalitet innebär är inte entydigt definierat, men generellt sett innebär det att företagen förser intressenter med användbar information (Soderstrom & Sun, 2007). Detta utvecklas dock inte vidare i denna studie.

Denna typ av studier har fortsatt även efter införandet av IFRS, eftersom standarderna i vissa fall tillåter alternativa sätt att redovisa en transaktion, tillämpning av standarderna kräver uppskattningar och bedömningar, före-tag har olika affärsmodeller, föreföre-tag verkar i olika omgivningar och olika branscher samt att företagen påverkas av andra institutionella faktorer som påverkar hur en redovisningsnorm tillämpas. I vissa fall finns dessutom incitament att uppnå en viss redovisningslösning för ett visst syfte. Det finns därför motiv till att genomföra liknande studier, trots att ett och samma regelverk tillämpas (Cole et al., 2013). Pope och McLeay (2011) anser att målet med att införa IFRS inom EU inte uppnåtts eftersom företagens incitament att uppnå viss redovisningslösning påverkar tillämpningen.

Aussenegg et al. (2008), Barth et al. (2008) och Chen et al. (2010) visar att införandet av IFRS har lett till mindre earnings management.

Barth et al. (2008) menar att detta – och även vissa andra resultat av deras studier – pekar på att finansiella rapporter har bättre kvalitet efter införandet av IFRS, jämfört med tidigare då nationella normer tillämpades.

Författarna poängterar dock att detta kan bero på andra faktorer än införandet av IFRS, till exempel förändrade incitament och förändrade ekonomiska villkor. Callao och Jarne (2010) visar i motsats till detta att earnings management har ökat sedan införandet av IFRS inom EU.

Oavsett om ökning eller minskning skett visar studierna att det fortfarande förekommer earnings management, trots att IFRS tillämpas. Detta visar att redovisningskvalitet inte enbart beror på vilka standarder som tillämpas, utan även på incitamenten hos dem som upprättar finansiella rapporter, revisorer och tillsynsorgan (Amiraslani et al., 2013; Daske et al., 2013).

Daske et al. (2013) visar att incitamenten varierar mellan företag beroende på vad man vill uppnå genom att följa IFRS. Vissa företag har en vilja att ändra sina redovisningsincitament i syfte att öka transparensen medan vissa företag har samma incitament som innan de tillämpade IFRS.

Yip och Young (2012) anser att införandet av IFRS har förbättrat jämför-barheten över landgränserna genom att liknande transaktioner numera avspeglas på ett mer likartat sätt. Deras studie visar att jämförbarheten ökat mellan företag över landgränser efter införandet av IFRS, både genom bättre konsekvent tillämpning och bättre kvalitet på den finansiella informationen.

Jämförbarheten var bättre i företag från länder med liknande institutionell omgivning, jämfört med företag från länder med olikartade institutionella villkor. Yip och Young (2012) anger att det som är unikt i deras studie, jämfört med andra studier (till exempel Bradshaw et al., 2009; Barth et al., 2011; DeFond et al., 2011; De Franco et al., 2011), är att de gör en upp-delning av empirisk data utifrån att företag från samma bransch benämns likartade företag, medan företag från olika branscher benämns olikartade företag. Sedan undersöks jämförbarheten för de likartade företagen från olika länder och de olikartade aspekterna bland de företag som utgör olikartade företag.

Hjelström och Schuster (2011) har utvecklat tidigare studier om redovis-ningsval med en intervjustudie i syfte att få ett vidare perspektiv av hur företagsledningens incitament påverkar redovisningspraxis. Resultatet från studien understryker vikten av att förstå att och hur företagsledningens incitament formar redovisningspraxis. Författarna framhäver även att förståelsen av relationen mellan standarder, incitament och praxis är viktig.

Genom intervjustudien har de kommit till slutsatsen att det finns olika typer

av incitament som påverkar redovisningsvalen. Redovisningsvalen kan till exempel förklara incitamenten av att leva upp till regelkrav i relation till kostnaden av att göra det, jämfört med tidigare studier som visat att både kostnad och nytta beaktas. Studien visar även att det finns visst tvivel om nyttan överstiger kostnaderna med IFRS. Resultatet visar inte på någon koppling till ersättningssystem, men det menar författarna kan förklaras med att intervjuerna kanske inte fångade upp dessa incitament.

Ball (2006) visar att incitament från såväl företag som upprättar finansiella rapporter som de som utövar tillsyn av redovisningen i form av revisorer, domstolar, reglerare, styrelser, ägare, politiker, analytiker, ratinginstitut och media förekommer på lokal nivå, vilket leder till olikartad tillämpning av IFRS.