International Financial Reporting Standards – IFRS

Årsredovisningen för 2005 var den första årsredovisningen som upprättades i enlighet med IFRS såsom de antagits av EU. Därutöver tillämpades RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, utgiven av rådet. Moderbolaget tillämpade från och med 1 januari 2005 Redovisnings-rådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridiska personer. RR 30 har ersatts av RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och RR 32 har ersatts av RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Tillämpningen av RR 32/RFR 2 innebär att moderbolaget så långt som möjligt tillämpar samma IFRS i moderbolaget som i koncernen. Vissa avvikelser sker dock, framförallt på grund av skatteskäl.

I årsredovisningens avsnitt om riskhantering angavs att Volvo, i likhet med andra noterade bolag i Europa, hade övergått från god redovisningssed i Sverige till IFRS. Där kommenterades även att många av standarderna var nya och att Volvo framför sig såg en snabb utveckling av nya standarder med många konceptuella förändringar. De angav även att bolag, revisorer, tillsynsmyndigheter och andra externa intressenter över tid skulle komma att stöta på frågeställningar där bedömningar har väsentlig betydelse för utfallet av bolagens redovisade finansiella ställning. Volvo bedömde även att praxis eller uttalanden från normgivare och tillsynsmyndigheter skulle komma att förändras över tid och kunde komma att utvecklas på ett sätt som inte överensstämmer med de val och bedömningar avseende tillämpning av standarder som Volvo gjort. Detta skulle kunna medföra korrigeringar i de finansiella rapporterna, vilket skulle påverka Volvos redovisade finansiella ställning. Slutligen angavs att Volvo aktivt arbetar med att följa utvecklingen av nya redovisningsnormer och hur dessa kommer att påverka Volvos finansiella rapporter.

I årsredovisningen för 2005 utvecklades redovisningsprinciperna något.

Bland annat angavs under de flesta avsnitt vilken IFRS som tillämpades för respektive område. Principerna för finansiella instrument beskrevs mer omfattande än tidigare år, avsnittet ”Leasing – Volvo som leasegivare” var nytt, se mer om detta i kapitel 9 Intäkter och avsättningar i Volvo. Även avsnitten ”Leasing – Volvo som leasetagare”, ”Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter”, ”Aktierelaterade ersättningar” samt ”Resultat per aktie” var nya.

En nyhet i årsredovisningen för 2005 var att det fanns en ny not som behandlade källor till osäkerheter i uppskattningar, not 2 De viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningar. I denna not angavs att det vid upprättande av Volvos koncernbokslut enligt IFRS krävdes att uppskattningar och antaganden gjordes som kan komma att påverka värdet av redovisade tillgångar, skulder och avsättningar samt försäljningsvärde och kostnader.

I samband med upprättande av bokslutet hade Volvo tvingats göra bästa möjliga bedömning av vissa belopp med beaktande av beloppens relevans och betydelse. Eftersom framtida resultat är okända kan dessa bedömningar medföra att verkligt utfall avviker från gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter p. 125–133 ska upplysningar lämnas om vilka redovisningsprinciper som kan påverkas av gjorda uppskattningar och antaganden och där faktiskt utfall kan komma att avvika från gjorda uppskattningar. De redovisningsprinciper som tillämpats och som anses uppfylla dessa kriterier är Nedskrivning av goodwill, Övriga immateriella tillgångar och Övriga långfristiga skulder, Avsättningar för restvärdesrisker, Intäktsredovisning, Uppskjuten skatt, Inkuransreserv, Avsättning för kreditförluster, Pensioner och liknande förpliktelser, Kostnader för produktgarantier samt Rättsliga processer. Det hade redan tidigare funnits en text som angivit att uppskattningar och antaganden skett och att verkligt utfall kan avvika från gjorda uppskattningar. Då angavs dock inte vilka områden som avsågs.

I årsredovisningen för 2005 angavs även att Volvokoncernen fram till 2004 upprättat sina finansiella rapporter i enlighet med svensk god redovis-ningssed, Swedish GAAP, och att Volvokoncernen, på grund av EU-reglering, från och med 2005 upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med IFRS.

Beskrivningen fokuserade på de områden som innebar ett principbyte för Volvokoncernen. De väsentligaste effekterna vid övergången till IFRS var följande områden: aktivering och avskrivning av immateriella tillgångar, minoritetsintresse, återläggning av avskrivning på goodwill, ersättning till anställda, konsolidering av temporära investeringar samt uppskjuten skatt på IFRS-justeringar. Av denna information framgick att övergången till IFRS inte haft någon effekt på Volvokoncernen avseende posterna Nettoom-sättningen för segmentet Lastbilar, Tillgångar i operationell leasing samt

de övriga avsättningar och skulder som ingår i studien. I övrigt medförde övergången till IFRS inga större ändringar i årsredovisningen för 2005.

Det fanns fortfarande en not som beskrev nettoresultat och eget kapital enligt US GAAP. Nu beskrev noten skillnader mellan IFRS och US GAAP i stället för att som tidigare beskriva skillnaderna mellan svenska principer och US GAAP. Det angavs att i och med övergången till IFRS så närmade sig Volvokoncernens redovisning US GAAP. Från och med årsredovisningen för 2006 upphörde noten som angav skillnaderna mellan IFRS och US GAAP.

Detta trots att avnotering i USA skedde först i december 2007.

Under åren 2005–2012 var redovisningsprinciperna i princip oförändrade, koncernen påverkades dock av vissa nyheter inom IFRS. Varje år beskrevs nya principer för innevarande år, kommande ändringar inom IFRS samt vilka effekter dessa kunde komma att få på de finansiella rapporterna.

Även de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningar var i princip oförändrade fram till och med 2012.

2011 års årsredovisning fick en annan struktur när det gäller de finansiella delarna. Resultat- och balansräkningen samt kassaflödesanalysen fick en annan indelning med fler kolumner. Tidigare presenterades innevarande år och jämförelseåret i var sin kolumn för koncernen som helhet. Nu presente- rades för innevarande år och jämförelseåret Industriverksamheten, Kund-finansiering, Elimineringskolumn och slutligen en summering som visade Volvokoncernen som helhet. Detta innebär att kundfinansieringsverksam-heten presenterades tydligare, jämfört med tidigare år.

Även beskrivningen av redovisningsprinciperna strukturerades på nytt sätt från och med 2011. Redovisningsprinciperna till respektive område finns nu beskrivna i respektive not, jämfört med tidigare då alla tillämpade principer beskrevs i not 1. Motsvarande förändring har även skett avseende de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningarna, innebärande att i de fall det föreligger källor till osäkerhet i uppskattningar inom ett redovisningsområde – till exempel intäkter – så finns denna information presenterad i noten om intäkter.

Från och med 2008 är Volvoaktien enbart noterad på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm, vilket innebär att Volvo lämnar finansiell information upprättad i enlighet med de redovisningsregler för koncernen som krävs för att vara noterad i Sverige, det vill säga IFRS samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen. Moderbolagets finansiella rapporter upprättas i enlighet med ÅRL och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Varje enskild juridisk person som ingår i koncernen måste dock precis som tidigare upprätta bokslut enligt de bestämmelser som finns i

respektive land. Dotterföretagen måste därför rapportera sin verksamhet till moderbolaget i enlighet med IFRS samt upprätta ett legalt bokslut enligt redovisningsreglerna i det land där företaget är registrerat.

Denna redogörelse visar hur Volvos verksamhet och externa finansiella rapporteringen utvecklats över tid. Såväl verksamhetsbeskrivningen som beskrivning av tillämpade principer och ytterligare tilläggsinformation har förändrats och blivit mer omfattande över dessa 83 år. Diagrammet i figur 8.4 visar hur årsredovisningen som dokument förändrats över tid i antalet sidor, se även Bilaga 3. Dels anges hur många sidor årsredovisningen haft som helhet, dels hur omfattande den finansiella informationen varit i antalet sidor. Det har dock varit svårt att under dessa år ha en enhetlig definition på ”finansiell information” eftersom regelverken och kraven utvecklats.

Enligt IAS 1 p. 10 avses med fullständiga finansiella rapporter: rapport över finansiell ställning (balansräkning), rapport över resultatet och övrigt totalresultat (antingen som en eller två räkningar), rapport över förändring i eget kapital, rapport över kassaflöden samt noter som består av en sammanfattning av betydande redovisningsprinciper och annan förklarande information.

Denna definition har varit densamma sedan RR 22 Utformning av finansiella rapporter började tillämpas 2003, förutom att rapporterna bytt namn och att rapport över övrigt totalresultat tillkommit. Det är definition i IAS 1 som använts vid nedanstående sammanställning. Det är dock svårt att vara exakt med denna definition för åren 1930–2002 eftersom innehållet har förändrats mycket under årens lopp och att reglerna sett annorlunda ut. Men med finansiella delar avses de räkningar som presenterats samt kommentarerna till dessa. Förvaltningsberättelsen ingår inte i den del som avser de finansiella delarna, eftersom Volvo vissa år valt att benämna stora delar av sin verksamhetsbeskrivning som förvaltningsberättelse samt att förvaltningsberättelsen inte är ett krav enligt IFRS.

Figur 8.4 Antal sidor i Volvos årsredovisning åren 1930–2012.

(Årsredovisning respektive år)

Sammanfattningsvis presenteras nedan väsentliga händelser inom Volvo-koncernen avseende finansiell rapportering 1930–2013.

Årtal Händelse

1930 Anskaffningsvärdeprincipen kom till uttryck avseende varulager.

1934 Konsoliderad BR för Volvokoncernen.

1935 Fordringar och skulder i utländsk valuta värderades till balansdagens kurs.

1942 Majoritetsbolag konsolideras.

1945 -”Avsättning” för inkurans.

- Uppdelning AT och OT samt långa och korta skulder.

1947 Termerna Årsredovisning och Förvaltningsberättelse används.

1951 -Nya och tillämpade principer beskrivs.

- Kommentarer till bokslutet införs.

1954 - Jämförelsesiffror för Vinst- och Förlusträkning och BR.

- Återanskaffningsvärde används vid beskrivning av varulager.

1960 Räkningar för dotterföretag bifogas.

1962 Vinst- och Förlusträkning för koncernen.

1963 - Fokus från AB Volvo till koncernen.

- Försiktighetsprincipen varulager.

Antal sidor i årsredovisningen

Varav finansiella rapporterna Antal sidor hela årsredovisningen

Årtal

150 180 200

120

60 90

30

0

Antal sidor 1930 1936 1942 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008 2011

1966 &

1968

Finansieringsanalys för AB Volvo och koncernen.

1966 - Utvidgning av bokslutskommentarer.

- Noter och nothänvisning införs.

1967 Tydligt angivet att värdering sker utifrån skatterätt.

1968 Vinst- och Förlusträkning byter namn till RR. Särskild rubrik bokslutsdispositioner.

1969 - Ny struktur av årsredovisningen lik dagens struktur.

- Svensk lagstiftning, främst skatter, påverkar även koncernen.

1971 Utveckling bokslutskommentarer.

1972 - Fokus bokslutsdispositioner och avskrivningar i beskrivna principer.

- Rättvisande bild används i revisionsberättelsen.

- 1944 års aktiebolagslag anges i revisionsberättelsen.

1977 Finansieringsanalys som separat rapport.

1978 Hänvisning att årsredovisning upprättats enligt ”aktiebolagslagen”.

1979 Separat rubrik som beskriver ändrade principer.

1980 - Ny princip i syfte att ge en mer rättvisande bild.

- Nya beskrivningar.

1982 – 1991

Separat folder till ÅR med läsanvisningar till RR och BR med hänvisning till bokföringslagen.

1983 - Utvecklad notinformation. - Not om avstämning mot US GAAP.

1989 Nya principer i syfte att uppnå bättre internationell praxis.

1990 Obeskattade reserver upphör i koncernen.

1991 Redovisningsrådets rekommendationer omnämns.

1992 Anpassning till internationell praxis, bland annat på grund av nya regler i USA.

1994 Från formuleringen ”betryggande reserver” till ”inkuransrisk”.

1995 Hänvisning till FAR. Avvikelse från RR 4.

1996 Bedömda effekter av ÅRL anges.

1997 - ÅRL införs. Uppställningsformer, uppdelning skuld och avsättning.

- Värderingsprinciper, uppskattningar och hänvisning till god redovis-ningssed.

1999 Uppskjuten skatt utifrån sannolikhet.

2001 Ytterligare rekommendationer Redovisningsrådet, fler bedömningar.

2003 - Rapport EK, nya rekommendationer från Redovisningsrådet, bland annat nya regler om pensioner som får effekt i koncernen.

- Hänvisning till god redovisningssed och Redovisningsrådet.

2005 - Från god redovisningssed till IFRS. - Sista året som avstämning sker mot US GAAP.

2006 – 2013

Nya IFRS tillämpas i takt med att de träder i kraft.