Analys av predikningarnas innehåll

Analysen av predikningarna har skett genom en pendling mellan teori och empiri. Teorin har varit samlad på tre nivåer. På makronivån har begreppen sekularisering med dess moment av differentiering, religionens avtagande och privatisering, samt individualisering använts som tolkningsredskap, se

kapitel 2. På mesonivå har begreppen denomination och folkrörelse använts, se kapitel 3. Slutligen har på en mikronivå medlemmarnas relation till sam-hälle och samfund beskrivits (se kapitel 4), samt relationen mellan pastor och predikan (se kapitel 5).

Därmed har både konvergenser och divergenser kunnat spåras inom

ma-terialet, samt mellan materialet och SMF som rörelse, dess medlemmar och

samhället. Den tematiska analysen som genomförts i kapitel 9 visar att mate-rialet sällan har gått att tolka i antingen-eller-termer, som att pastorerna tingen intar en individualistisk hållning eller en kollektivistisk hållning, an-tingen för folkrörelsetanken vidare i predikningarna eller inte.

Predikningarnas innehåll i jämförelse med religiösa förändringar på makronivå

De religiösa förändringar som pågår i det svenska samhället har beskrivits som sekularisering med tre tillhörande processer: differentiering, religionens avtagande och privatisering (se Casanova 1994). Dessutom har förändringen beskrivits med hjälp av begreppet individualisering. Analysen av materialet visar att dessa olika processer är sammanvävda med varandra och förstärker varandra, men eftersom undersökningen endast rymmer ett mättillfälle går det inte att uttala sig om huruvida till exempel individualiseringen i urvals-gruppen har ökat eller minskat, utan enbart om individualistiska drag före-kommer eller inte.

Den tes som Casanova själv driver är att ”religion ’goes public’” (1994 s 220). Undantaget för denna tes är Norden inklusive Sverige och den här undersökningen visar att undantaget är högaktuellt i en missionsförbundisk kontext.

Sekularisering i form av differentiering medför att det meningssystem som predikan ger uttryck för inte tolkar hela tillvaron, utan bara delar av tillvaron. Urvalsgruppens pastorer tolkar inte samhället religiöst, de nöjer sig med att beskriva det. Istället beskrivs och tolkas den kristna sfären desto mer ingående. Pastorerna ger i predikningarna ett stort utrymme åt hänvisningar till den kristna sfären och till att tala normativt om samhället, om kristet samhällsansvar. Det meningssystem som förmedlas blir därmed partiellt. Detta partiella meningssystem kan förklaras med hjälp av differentiering som innebär att ingen institutionell religion kan längre göra anspråk på att fungera som meningssystem för ens stora delar av det svenska samhället. Avsaknaden av möjlighet att tolka hela tillvaron kan beskrivas som att diffe-rentieringen påverkar innehållet i det kristna budskapet och dess anspråk som meningssystem.

Avsaknaden av en religiös tolkning av samhället kan också ses som ett uttryck av privatisering. Den största delen av predikningarna utgörs av utsa-gor som hör hemma i den kristna sfären. Pastorerna i urvalsgruppen talar visserligen om den offentliga sfären, vilken de flesta utsagor om samhället

handlar om, men de kristna företrädarna i den privata sfären förmår inte tol-ka den offentliga sfären religiöst. Offentliga problem får istället sin lösning i den privata sfären genom att kristna ska agera som goda medmänniskor. I mindre grad uppmanas åhörarna att agera i den offentliga sfären genom opi-nionsbildning; agerandet i den offentliga sfären ska främst ske genom att stödja den rådande ordningen, vilket kan verka vara en paradox. Till det rådande politiska systemet hör att det offentliga och privata skiljs åt, att reli-gion får mindre inflytande på staten. Ändå ska detta system som i sin för-längning ökar privatiseringen stödjas, enligt pastorerna. Därigenom medver-kar pastorerna själva till att öka privatiseringen.

Huruvida religionen som den uttrycks i SMF är i avtagande är svårare att yttra sig om. I en kvantitativ mening finns belägg för att SMF, liksom många andra kristna kyrkor och trossamfund, minskar medlemsmässigt. Däremot är det svårare att finna belägg för om religionens betydelse för den enskilda medlemmen eller pastorn inom SMF avtagit. Det är en fråga som ligger utan-för den här undersökningens ram.

Tidigare har det påtalats att det finns tendenser som tyder på en ökad in-dividualisering i det svenska samhället. Bilden av urvalsgruppens pastorer som individualistiska är tvetydig. Å ena sidan kan en individualistisk håll-ning skönjas i pastorernas instämmande i påståenden i enkäten som speglar en individualistisk hållning och i deras pläderande i predikan för ett individ-baserat ansvar. Pastorerna förlägger lösningen på de problem som finns i samhället på individnivå. När det gäller individualism finns en tydlig kon-vergens mellan pastorernas personliga åsikter och det som sägs i predikan. Å andra sidan är inte pastorerna individualistiska i den bemärkelsen att de ut-vecklat en autonomi och egna personliga värderingar i relation till kollekti-vet; pastorskåren och SMF. Pastorerna är mycket kollektivistiska på det sättet att de talar med så gott som en röst och att det inte går att urskilja några tyd-liga individuella avvikelser. Pastorerna har så att säga en kollektiv individua-listisk hållning. Förklaringen till denna likhet kan sökas dels i den interna strukturen som tidigare benämnts som ett missionsförbundiskt värdesystem och dels i interaktionen mellan samfund och samhälle. Det är möjligt att tänka sig att sekulariseringsprocessen i det svenska samhället ökar de inre kraven på konformitet och på kristna företrädare. Pastorernas samstämmig-het kan också ses som en motprocess mot den pluralism som annars tilltar i samhället och understryker att pluralism inte är en entydig process.

Som synes förstärker de olika processerna varandra. Det partiella meningssystemet bidrar till privatisering, privatiseringen bidrar till en betoning av individualistiska värden, som tillsammans bidrar till en intern sekularisering av SMF. Det är rimligt att anta att sekularisering inte bara är en process utanför de religiösa institutionerna, utan också en pågående process inom dem som påverkar de kristna företrädarna på ett personligt plan och deras offentliga förkunnelse.

I den här undersökningen är Casanovas syn på sekularisering det perspek-tiv som valts som mall för beskrivning av de här redogjorda resultaten. Det har också i empiriska materialet förekommit antydningar till teoretiskt per-spektiv när pastorernas själva tolkat till relationen mellan stat och religion i privatiseringsliknande ordalag och talat om den sekulariserade människan. Även andra teoretiska perspektiv är möjliga som till exempel ett mer utpräg-lat postmodernistiskt perspektiv. Utifrån ett sådant teoretiskt perspektiv kan den spänning som finns i predikomaterialet mellan ett mörkt samhälle och kristet samhällsansvar, den strikta moral som pastorerna förespråkar, tidlös-heten och universaliteten som präglar predikningarna sägas vara modernis-tiska drag. Det kan tyda på att pastorerna har ett värdesystem som andra är på väg bort ifrån (se Inglehart 1997).

Predikningarnas innehåll i jämförelse SMF som rörelse och dess sam-fundsledning på mesonivå och dess medlemmar på mikronivå

I analysen av relationen mellan SMF som folkrörelse, pastorernas värderingar och medlemmarna har tre folkrörelsedrag betonats: kollektivism, föränd-ringsbenägenhet och samhällsbild.

I fråga om samhällsbild ligger det bakom folkrörelsens förändringsbenä-genhet en föreställning om att samhället är möjligt att förändra till något bättre än vad det redan är. Samhället kan vara bra, men bli bättre, ha större eller mindre brister som kan förbättras. Pastorernas samhällsbild rymmer uppfattningen om ett samhälle med många brister. De anser inte att samhäl-let är bra. Församlingsmedlemmarnas bild av samhälsamhäl-let som mindre bra (Pet-tersson 1992) delar även pastorerna. En knapp majoritet av församlingsmed-lemmarna anser att det nuvarande samhället är dåligt. Pastorernas samhälls-bild stämmer därmed väl med församlingsmedlemmarnas och med folkrörelsetanken.

När det gäller förändringsbenägenhet är pastorerna finns en skillnad mel-lan de åsikter som pastorerna uttrycker i enkäten och som de lyfter fram i predikan. I enkäten vill pastorerna både följa och skapa regler, medan de i predikningarna inte talar lika mycket om att skapa regler. De uppmanar med-lemmarna att betala skatt, stödja makthavarna och vara lojala mot staten. Tillsammans med det individbaserade samhällsansvaret beskrivs pastorernas hållning som individualistisk solidaritet på ett personligt plan och som indi-vidualistisk undersåtlighet på ett offentligt plan. Beroende på sammanhang betonar pastorerna det undersåtliga eller det solidariska. Oavsett föränd-ringsbenägenheten har pastorerna en individualistisk hållning I fråga om förändringsbenägenhet är pastorernas hållning tvetydig.

Kollektivism är ytterligare ett kännetecken på en folkrörelse. Det är med-lemmarna som bärs av en gemensam ideologi och som tillsammans vill för-ändra samhället till att mer överensstämma med den egna föreställningen om det goda samhället. Denna kollektiva hållning när det gäller samhällsansvar

delar pastorna varken på ett personligt plan eller propagerar för offentligt i predikan. Pastorernas individualism och individualistiska förkunnelse stäm-mer väl med medlemmarnas individualistiska hållning, men bryter med den folkrörelsetradition som de representerar.

I samband med denna analys inställer sig frågan om hur många olika de-lar av SMF som kan avvika från folkrörelsetanken utan att själva karaktäristi-ken av SMF som folkrörelse närmast blir felaktig? Pettersson (1992)

karaktä-riserar medlemmarnas syn på SMF som ”en självförvaltande gemenskap” och

pastorerna i den här undersökningen delar varken folkrörelsens kollektivism eller förändringsbenägenhet. Även om undersökningen inte är representativ för pastorskåren indikerar den en försvagning i folkrörelseidentiteten.

Till-sammans med medlemmarnas syn på SMF kan karaktäristiken av SMF som en

folkrörelse åtminstone ifrågasättas.

Den religionssociologiska karaktäristiken av en denomination stämmer inte med pastorernas inställning till samhället. En denomination anser att

världen är OK (McGuire 1997) och Halvardson (1991) anser att SMF sedan

dess begynnelse kan betraktas som en denomination. Den samhällsbild som framträder i min undersökning stämmer inte med denominationstanken, utan snarare med kultens eller sektens relation till samhället.

Karaktäristiken av SMF som denomination har ifrågasatts i den här under-sökningen. Det finns många fördelar med att kunna kategorisera religiösa organisationer som kyrka, sekt, denomination eller kult. Genom dessa kate-goriseringar kan exempelvis SMF särskiljas från Svenska kyrkan och Livets ord. I den modell som McGuire (1997) framför är det också möjligt att pla-cera olika organisationer som mer eller mindre tydliga denominationer eller kulter. Relationen mellan de olika organisationstyperna behöver inte vara statisk, men vad händer med modellen när en organisation till viss del är kult eller sekt och till viss del är denomination? Är modellen fortfarande använd-bar som en karaktäristik av SMF? Analysen av resultaten i den här undersök-ningen indikerar att en modifiering av modellen kan behövas.110