Urval, insamling och slutgiltigt material

”Vem predikar på söndag?” Den frågan ställs ofta, enligt min erfarenhet, av presumtiva gudstjänstbesökare. Det vanligaste svaret borde vara att det gör församlingens pastor, eller någon av församlingens pastorer om församling-en har flera pastorer anställda. Att predika tillhör pastorns viktigaste uppgif-ter anser både pastorer och samfund, se avsnitt 5.1.

Pastorer inom SMF har oftast som mest en ledig helg i månaden. Det bor-de innebära att cirka en fjärbor-debor-del av pastorerna skulle vara lediga unbor-der en vanlig helg. Några skulle vara sjuka eller tjänstlediga, men inte många,

efter-som pastorer inom SMF har en mycket låg arbetsfrånvaro. Den

provunder-sökning jag gjort visade dessutom att fem av tio tillfrågade både hade predi-kat och hade fullständigt utskrivna utkast från den söndag jag frågade efter. Utifrån provundersökningen föreföll det sannolikt att för att få in cirka 40 predikningar, skulle dubbelt så många pastorer tillfrågas, alltså 80 pastorer. Dessa 80 pastorer skulle uppfylla kriterierna att de var ordinerade i SMF och innehade en församlingsföreståndartjänst.

Pastorerna valdes ut genom maximal variation, som Miles och Huberman kallar det, vilket innebar att urvalet skulle uppvisa så stor spridning som möjligt (1994 s 28). Urvalsförfarandet innebar att samfund, yrkesgrupp, och

predikosöndag konstanthölls och att variation söktes utifrån kön, ålder och boendeort.

Åldersindelningen gjordes i två grupper: yngre pastorer, 25–40 år och äldre, 41–65 år. Boendeorterna delades in i fyra grupper. Till ”storstäderna” hörde Stockholm, Göteborg och Malmö. ”Större städer” hade 20 000 invåna-re eller mer, ”mindinvåna-re städer” hade 5 000–19 999 invånainvåna-re och ”mindinvåna-re sam-hällen och landsbygd” hade mindre än 4 999 invånare.

Alla i urvalsgruppen var den 15 oktober 1998 i församlingstjänst. I den totala populationen pastorer i församlingstjänst fanns 381 pastorer, varav 97 var kvinnor. Vid urvalsdragningen lades vikt vid att både ”boendeort” och ”ålder” hade så stor spridning som möjligt. I november 1998 gick en förfrå-gan ut till 80 pastorer, 40 kvinnor och lika många män, om de hade predikat den 21:a söndagen efter Trefaldighet 1997, om de som hade fullständigt utskrivna handskrivna eller maskinskrivna utkast, samt om de var intressera-de av att intressera-delta i unintressera-dersökningen och skicka in sina predikningar.46

Redan innan påminnelsebrevet skickades ut, stod det klart att många pastorer inte predikat den här söndagen och att färre kvinnor än män hade predikat. I påminnelsebrevet vidgades förfrågan till att gälla det eller de se-naste tillfällena pastorn predikat den 21:a söndagen efter Trefaldighet. Ty-värr innebar inte denna utvidgade förfrågan någon större skillnad. Resultatet blev att av 68 inkomna svar (en svarsfrekvens på 85 %) hade bara 19 pasto-rer predikat den angivna söndagen, fem kvinnor och fjorton män.

På frågan om hur stor del av pastorerna som predikar på söndag är svaret att bara en knapp tredjedel (30 %) av svarande pastorerna predikade. Mitt antagande om att närmare tre fjärdedelar av pastorerna borde predika en vanlig söndag visade sig vara helt fel.

Vartefter jag fick in svaren från undersökningsgruppen visade sig en skev könsfördelning. Denna skevhet var problematisk, eftersom jag avsåg bland annat att använda kön som analysvariabel. På grund av denna skevhet skulle det bli svårare att göra tillförlitliga analyser om kön.

Beslut fattades om att tillfråga ytterligare 40 kvinnliga pastorer om de hade predikat den angivna söndagen. I den första förfrågan inkom fem pre-dikningar av totalt 40 tillfrågade. Det borde vara rimligt att i en andra om-gång få in minst lika många. I januari 1999 gick ett brev med förfrågan ut till 40 kvinnliga pastorer om att delta i undersökningen. Ungdomspastorer var i båda insamlingsomgångarna undantagna. Denna komplettering av rialinsamlingen innebar att de urvalskriterier som gällde för den första mate-rialinsamlingsomgången satts ur spel vid den andra insamlingen när det gäll-de gäll-de kvinnliga pastorerna. För att få in tillräckligt många predikningar från de kvinnliga pastorerna behövdes så gott som alla kvinnliga pastorer som var

ordinerade inom SMF och var församlingsföreståndare tillfrågas, oavsett

deras ålder och boendeort. Urvalsförfarandet kan närmast liknas vid en total---

undersökning. I fråga om de manliga pastorerna kunde de urvalskriterier som ställts upp behållas och ingen komplettering var nödvändig.

När alla fått en påminnelse visade det sig att jag hade fått in totalt 16 pre-dikningar ytterligare. Det var långt över förväntan. Femton kvinnor hade svarat att de inte hade någon predikan och nio hade inte svarat alls. Det in-nebär att 77 % av de tillfrågade hade hörts av, vilket måste bedömas som tillfredställande, även om svarsprocenten är lägre än i den första insamling-en.

I både första och andra förfrågan hade flera pastorer angivit varför de inte kunde vara med i undersökningen. Anledningarna till varför pastorerna inte kunde medverka i undersökningen framgår av tabell 1.

Tabell 1. Anledning till att inte kunna vara med i undersökningen fördelat mellan kvinnor och män. Båda materialinsamlingarna. Absoluta tal

Orsak Kvinnor Män Totalt

Predikade inte 5 5 10

Annan typ av gudstjänst 4 5 9

Har aldrig predikat angivna söndagen 8 – 8

Inte predikat de senaste åren den angivna söndagen 5 1 6

Var ledig 2 4 6

Var föräldraledig 4 1 5

Var sjuk 2 3 5

Hade en annan predikant 3 1 4

Har inte skrivna utkast 4 – 4

Arbetar deltid eller har delvis en annan tjänst 3 – 3

Var tjänstledig 2 – 2

Hinner inte medverka i studien 1 – 1

Totalt 43 20 63

Den av flest angivna orsaken till att pastorerna inte kunde delta i undersök-ningen var att de inte predikade den angivna söndagen, 24 pastorer. Flera konstaterade att de inte har gjort det de senaste åren eller att de inte någon gång har predikat den här söndagen. Den näst största orsaken handlar om att pastorerna var lediga av någon anledning eller sjuka, 18 pastorer. Det tredje orsaken handlar om gudstjänsten, att det var en annan gudstjänstform eller att någon annan predikade, 13 pastorer.

Av dessa orsaksområden är det värt att notera att det är främst kvinnor som varken predikat de senaste åren eller överhuvudtaget den angivna sön-dagen, som var föräldralediga, upplät predikstolen till en annan predikant och inte har skrivna utkast.

Totalt har alltså 35 predikningar inkommit från 21 kvinnor och 14 män. Av dessa 35 predikningar var två predikningar inte hållna över någon av söndagens föreslagna texter, utan över Luk 19 och berättelsen om den

barm-härtige samariern. Dessa två predikningar har inte tagits med i analysen. Inte heller har en predikan som visserligen hölls över Matt 7, men under ett år då den angivna söndagen inte fanns med under kyrkoåret tagits med i analysen. Anledningen till att dessa tre predikningar inte tagits med är att koncentrera urvalet till predikningar hållna över den angivna söndagens föreslagna texter och till den angivna söndagen. Det slutgiltiga materialet består därmed av 32 predikningar från 20 kvinnor och 12 män. En kvinnas predikan var så annor-lunda att den inte togs med i analysen, den har istället analyserats separat. För att få in dessa predikningar tillfrågades 40 män och 80 kvinnor. Påverkas analysen av att materialet innehåller fler kvinnor än från män eller att urvals-förfarandet varit annorlunda för kvinnorna i jämförelse med männen?

Jag uppfattar det inte så. Användningen av kvalitativ metod syftar sällan till att generalisera från en mindre grupp till en större grupp, vilket kräver ett representativt urval. Det viktiga är att på djupet beskriva, tolka och analysera en eller flera människors liv eller vissa centrala teman, beskriva ett fenomen eller generera teorier. Då krävs inte att materialet, vare sig det bygger på observationer, intervjuer, texter, bilder eller film, är representativt, utan att de begrepp man kommer fram till täcker in så många kvaliteter i materialet som möjligt (Eneroth 1984 s 65). Därmed är inte frågan om olika urvalsför-faranden avgörande för analysen.

Under själva insamlingen och kodningsprocessen, som löpt parallellt, blev de mönster som redan tidigare kunnat skönjas, tydliga vid cirka 10 pre-dikningar, både när det gäller predikningar från manliga och kvinnliga pasto-rer. Man kan med andra ord säga att den kvalitativa mättnaden infann sig och de predikningar som kom in därefter bara förstärkte och bekräftade mönstret (Repstad 1999 s 70). I och med detta anser jag att det inte finns några problem med att undersökningen innehåller fler kvinnor än män. Tabell 2. Predikotexter och år i relation till kön

Predikotext 1992 1993 1994 1996 1997 Vet ej Totalt

årtal Matt 22 1 kv – 4 kv – 6 kv/7 m 1 kv 12 kv/7 m Matt 12 – 1 kv – 2 kv – 1 m 3 kv/1 m Jer 29 – – – – 1 kv/2 m 1 m 1 kv/3 m Rom 13 – – – – 1 kv 1 m 1 kv/1 m 1 Mos 4 – – – – 1 kv – 1 kv Jak 2 – – – – 1 kv – 1 kv Totalt 1 kv 1 kv 4 kv 2 kv 10 kv/9 m 1 kv/3 m 19 kv/12 m Not. kv=kvinna/kvinnor, m=man/män

Predikningarna har både olika predikotext och är hållna under olika år. Ta-bell 2 visar detta. Flest pastorer, 19 stycken, predikar över Matt 22. Sedan

följer ett långt hopp till Matt 12 och Jer 29, fyra pastorer vardera. Kvinnorna väljer något oftare än männen evangelietexten som prediktext, medan män-nen något oftare väljer även den gammaltestamentliga texten eller episteltex-ten.

Insamlingen av enkäten har, med ett par veckors försening, skett samti-digt som insamlingen av predikningar. Enkäten skickades ut till alla som skickat in en predikan. En kvinna har i samband med telefonpåminnelse avböjt att delta i enkäten på grund av att hon lagt ner mycket arbete på att renskriva predikan för att kunna skicka iväg den till mig. Hon orkade inte att också lägga ner tid på enkäten. Hennes önskan har respekterats och predikan finns med i analysen av predikomaterialet. Det betyder att det är två pastorer som inte finns med i enkätanalysen, dels den enkäten vars tillhörande predi-kan är så avvipredi-kande att den lagts utanför analysen och dels den enkät som saknas.