Metod- och materialreflektion

Vad är fördelarna och nackdelarna med den kombination av material och analysmetoder, triangulering, som förekommit i undersökningen? Vad har den externa värderingen och olika signifikansprövningar tillfört analysen? Vad har jämförelsen med andra undersökningar gett och vilka svagheter finns i materialet?

Man kan inleda med att fråga sig om de båda analyserna som genomförts, av predikningarna och enkätsvaren, är kvalitativa respektive kvantitativa. Att det rör sig om en kvantitativ enkätsvarsanalys är lättast att argumentera för. De valda undersökningsfrågorna är hårt bundna och låter sig ibland begrän-sas till helt och hållet kvantifierbara mått (antal år, antal barn, mängd och längd). Det är mindre självklart att predikoanalysen är kvalitativ, i och med att det där också använts redskap som normalt förknippas med kvantitativa metoder. Att predikningarna analyserats kvalitativt framgår emellertid tyd-ligt av att det är egenskaper eller framträdande drag som eftersökts, att ana-lysen har byggt på en pendling mellan delar och helhet, att variationen i åsik-ter har sökts för att visa den eventuella innebördsrikedom som finns i pre-dikningarna, att analysen strävat efter att gå från det konkreta till det abstrak-ta.

I den här undersökningen har alltså en kombination av två material, enkä-ter och predikningar, och två analysmetoder använts, kvantitativ och kvalita-tiv. Trianguleringens fördelar har i den här undersökningen varit de konver-genser och diverkonver-genser som framkommit. Därmed har en nyanserad bild av forskningsområdet och de olika teorierna kunnat ges (se Riis 2000b s 83). En annan fördel är alla de genomskärningar som kunnat göras och som inneburit att en nyansrik beskrivning i fråga om vad som kan sägas ligga bakom det som sägs i predikningarna kunnat nås. En tredje fördel är att genom kombi-nationen av de båda materialen har ett finmaskigt nät knutits som visar vilka av de variabler som använts som har någon större förklaringskraft.

En nackdel med den här formen av triangulering är relationen mellan det kvalitativa urvalet och den kvantitativa undersökningen. Grundbulten i kvan-titativ metod är möjligheten att uttala sig om en större grupp, något som satts ur spel genom det aktuella urvalsförfarandet. Syftet med enkätundersökning-en har inte varit att kunna uttala sig om enkätundersökning-en större grupp, utan enkätundersökning-enbart om un-dersökningsgruppen. Det hade givetvis varit möjligt att i samband med en-kätdelen istället göra ett slumpmässigt urval från pastorskåren. Därmed hade representativiteten säkerställts och signifikansprövningar hade kunnat göras utan svårigheter. Även från ett slumpmässigt urval hade det varit möjligt att

från analysen generera variabler som kunnat användas i analysen av det kva-litativa materialet. Med hjälp av så kallad översampling av de kvinnliga pastorerna hade en representativitet kunnat säkerställas. I den kvantitativa delen av undersökningen hade detta inte ställt till några problem, men i den kvalitativa undersökningsdelen (predikningarna) skulle möjligheterna att kompensera översampling i predikoanalysen ha blivit mer begränsade och rent allmänt skapat svårigheter.

I samband med undersökningen har en extern värdering genomförts. Re-sultaten från den externa värderingen visar den komplexitet och mångtydlig-het som kategoriseringen av ett textmaterial innebär, vilket leder till att den kategorisering som tidigare predikoundersökningar bygger på sannolikt be-höver problematiseras. Trots komplexiteten och de svårigheter som värde-rarna ansett funnits i värderingen har överensstämmelsen mellan dem och mig varit så pass ”hög” att vidare bearbetning och analys är meningsfull. Den externa värderingen har således gett anvisning om hållbarheten i kate-goriserandet av det övriga materialet och de övriga kategorierna.

I analysen av enkät- och predikomaterialet har olika signifikansprövning-ar använts. Risken med detta förfsignifikansprövning-arande är att gränsen för vad som går att säga blir otydligare. Siffror ger lätt ett sken av större exakthet än vad som finns, ett förhållande som gång efter gång upprepas i dagspressen i till ex-empel opinionsundersökningar av partisympatier. De skillnader som redovi-sas ligger ofta inom felmarginalen, men omtalas som faktiska skillnader. När det gäller enkätmaterialet finns risken för att de skillnader som finns inom urvalsgruppen uppfattas som att representativa för hela pastorskåren, vilket inte är fallet. I predikomaterialet finns det en risk för att de kvantitativa skillnaderna ges större värde än de innehållsliga. Fördelen med bruket av signifikans har varit att det gett en fingervisning om skillnader inom materia-let. Det har också varit ett nyttigt sorteringsinstrument för att upptäcka kvan-titativa skillnader som annars varit svåra att finna och instrumentet har mi-nimerat risken för under- och övertolkning av de skillnader som funnits.

I fråga om materialets beskaffenhet finns områden som i efterhand visat på svagheter. Det ena handlar om att det kvalitativa materialet inte nått nå-gon mättnad i fråga om predikotexter, det vill säga att nya data inte tillför något nytt eller någon förändring av tolkningen. Materialet består främst av predikningar över Matt 22 och det är endast ett fåtal predikningar som hållits över de resterande predikotexterna. Till exempel har bara fyra pastorer pre-dikat över Matt 12 och en pastor över 1 Mos 4. Det är möjligt att om fler predikningar samlats in, som hållits över de resterande föreslagna bibeltex-terna, skulle nya data ha tillkommit som också förändrat tolkningen. Denna svaghet synliggjordes vid en jämförelse mellan å ena sidan vilken nivå pastorerna förlägger ett kristet samhällsansvar på och å andra sidan prediko-textens nivå.

Det andra området handlar om frågeställningarna i enkäten. Det hade va-rit önskvärt med frågor i enkäten om pastorernas samhällsbild. Dessa

fråge-ställningar skulle sedan ha kunnat relateras till den samhällsbild som fram-kommit i predikomaterialet.

10.4 Avslutning

Forskning är en process som på sätt och vis aldrig tar slut. Nya svar väcker nya frågor. Slutet på en undersökning är också början till en fortsättning. Den här studien har anknutit till flera forskningsområden inom vilka nya frågor kan ställas. Religionens roll i samhället är en till synes tidlös fråga som kräver tids- och rumsspecifika svar. Resultaten visar att det behövs mer forskning om religion och samhälle. Hur ser konstruktionen av den sociala verkligheten ut i andra miljöer, såväl uttalat religiösa som inte uttalat religiö-sa? Vad händer med religion som meningssystem om den inte längre förkla-rar allt i tillvaron? Upplever andra grupper i samhället också jorden som mörk och svart och hur orkar i så fall människor leva med en mörk sam-hällsbild? Vad blir det av det gemensamma samhällsbyggandet om allt an-svar läggs på individen i den privata sfären?

Den här undersökningen kan inspirera till vidare forskning om medbor-gerlighet och demokrati, inklusive hoten mot dessa, samt om individualism och kollektivism.

KAPITEL 11

Summary: The world is black and dark