Pastorernas liv och värderingar
7.2 Predikoförberedelse och predikoinnehåll
Det andra temat handlar om vilken litteratur pastorerna läser i samband med predikoförberedelsen, hur pastorerna uppfattar relationen mellan kyrka och samhälle, var de hämtar sin kunskap om samhället och över vilka ämnen med samhällsanknytning de predikar under ett år.
I genomsnitt lägger pastorerna ner drygt sju timmar på förberedelsen, men variationen är stor. Den som lägger ner minst tid på predikoförberedel-sen förbereder sig i två timmar och den som gör det längst i 17 timmar. En analys ger vid handen att ingen bakgrundsfaktor tycks ha betydelse för pre-dikoförberedelsens längd.
Vilka böcker eller tidskrifter läser pastorerna i samband med predikoförberedelsen och skiljer sig deras läsande från tidigare undersökningar? Frågan innebar att pastorerna skulle skriva upp tre böcker eller tidskrifter som de oftast använde i predikoförberedelsen.
Tabell 17. De böcker pastorerna läser som predikoförberedelse. N=29
Tro & Liv 79 %
Moderna trosläror t.ex. Gustaf Wingren, Lars-Åke Lundberg, Nils Tägt 41 % Exegetiska utredningar, t ex Verbums exegetisk-homiletiska
kommentarserie 34 %
Textkommentarer till hela Bibelböcker 34 %
Teologiska uppslagsverk 3 %
Övrig litteratur och andra hjälpmedel 66 %
Totalt 259 %
Tabell 17 visar att Tro & Liv är den tidskrift som flest pastorer läser. En anledning till att så många pastorer läser Tro & Liv kan vara ägarförhållan-det. Till gruppen Övrig litteratur och andra hjälpmedel hör Bibeln, egna tidi-gare utkast över samma text, Kaj Munks predikningar, William Willimons predikningar på Internet, diktböcker och barometern.61 Förutom tidskriften Tro & Liv finns det ingen konsensus i urvalsgruppen när det gäller litteratur-val. Variationen visar snarare att den enskilda pastorn har funnit litteratur som just hon/han anser tillför något i predikoförberedelsen.
På grund av att pastorerna fritt fick ange vilka böcker de läste i samband med predikoförberedelse synliggörs att inga böcker är skrivna av kvinnor. Inte ens de kvinnliga pastorerna läser någon litteratur skriven av kvinnor.62
Det är litteratur skriven av män som läses och citeras.
Vad anser pastorerna själva påverkar deras predikande mest? Den frågan fick pastorerna besvara med egna ord. Svaren har bearbetats och de olika ---
61 En fullständig över litteraturen finns i bilaga 5.
62 Detta är i linje med Wallgren Hemlins (1997) konstaterande, att i predikan citeras främst manliga teologer och författare, samt män ur folket (1997 s 177 ff). Detta mönster finns även i reportage i morgon-, kvälls- och veckotidningar (Strand 1984, Sventelius 1996).
svaren har vägts samman till tre olika aspekter: ”av det heliga”, ”av männi-skor” och ”både och”. När huvudparten av den enskilde pastorns svar har handlat om att pastorn påverkats av Bibeln, kristen litteratur eller Gud har svaret betecknats som att påverkan sker främst ”av det heliga”. Om svaret främst handlat om att hon/han påverkas av församlingen, möten med männi-skor eller från samhället har svaret fått beteckningen ”av männimänni-skor”. De svar som innehållit lika stor del av påverkan av det heliga och av människor har fått benämningen ”Både och”. Drygt hälften av pastorerna svarar att de påverkas mest av människor, en knapp tredjedel svarar att de påverkas mest av det heliga och drygt en tiondel svarar att de påverkas av både det heliga och av människor. Det är alltså påverkan av människor som flest pastorer anser är viktigast för predikoförberedelsen. När de olika svaren brutits ner i olika grupper som kön och ålder har inga utmärkande skillnader uppstått.
Hur ofta predikar pastorerna i undersökningen? Tabell 18 visar att drygt hälften av kvinnorna predikar så gott som varje söndag, medan nästan alla männen predikar så gott som varje söndag.
Tabell 18. Pastorernas predikotäthet i relation till kön
Kvinnor Män Av totala gruppen
Så gott som varje söndag 61 % 83 % 70 %
Varannan söndag eller mindre 39 % 17 % 30 %
Summa 100 % 100 % 100 %
N 18 12 30
Redan vid materialinsamlingen visade det sig att det var svårare att få tag på kvinnor som hade predikat den angivna söndagen än män. Av de kvinnor som angav orsaken till att de inte kunde medverka i undersökningen uppgav många att de inte hade predikat den angivna söndagen, att de var lediga av någon orsak, att det var en annan typ av gudstjänst eller att någon annan
predikade.63 Detta insamlingsproblem accentueras av att svaren i enkäten
visar att kvinnor predikar mindre ofta än män.
Pastorerna fick frågan om de tyckte att man borde ta upp samhällsfrågor i predikan. En av tre pastorer anser att det hör till predikan att utan förbehåll ta upp samhällsfrågor. De övriga anser att det under vissa omständigheter hör till predikan att ta upp samhällsfrågor, när det påkallas av bibeltexten, söndagens tema eller aktuella händelser.
Pastorerna tillfrågades om de anser att det finns en risk för politisering av evangeliet om man talar om samhällsfrågor i kyrkan. De hade fyra svarsmöj-ligheter: instämmer helt, instämmer delvis, tar avstånd delvis och tar avstånd helt. Svaren har förts samman till två kategorier: instämmer och tar avstånd. ---
Tre av fyra pastorer tar avstånd från påståendet och en av fyra instämmer i det. I tabell 19 har frågeställningarna om samhällsfrågor i predikan och i kyrkan kombinerats. Därigenom blir det möjligt att avgöra om det till exem-pel i urvalet finns pastorer som är villiga att ta upp samhällsfrågor trots att det finns risk för politisering av evangeliet.
Tabell 19. Pastorernas syn på samhällsfrågor i kyrkan och predikan
Samhällsfrågor i kyrkan riskerar att politisera evangeliet
Samhällsfrågor i predikan Tar avstånd Instämmer
Det hör till 41 % 14 %
Det hör till under vissa omständigheter 59 % 86 %
Summa 100 % 100 %
N 22 7
Tabell 19 visar att det inte finns någon större överensstämmelse mellan åsik-ten om att samhällsfrågor i kyrkan inte riskerar att politisera evangeliet och att det hör till predikan att ta upp samhällsfrågor. 41 % av pastorerna anser att man utan förbehåll bör ta upp samhällsfrågor både i kyrkan och i predi-kan.
Pastorerna har tillfrågats om vilka samhällsfrågor de tagit upp under det senaste året.
Tabell 20. Samhällsfrågor som pastorerna tagit upp i predikan det senaste året. N=30
Kommersialism 70 %
Den globala situationen med problematiken fattiga – rika 67 %
Social utslagning 63 %
U-hjälp och biståndsfrågor 63 %
Rasism, segregation och främlingsfientlighet 63 %
Arbetslöshet och arbetslivsfrågor 60 %
Barns rättigheter 50 %
Mänskliga rättigheter 50 %
Krig- och fredsfrågor 50 %
Vård och omsorg 47 %
Jämställdhet mellan könen 43 %
Demokrati 40 %
TV och andra medier 40 %
Ungdomsfrågor 40 %
Skilsmässa och äktenskapsproblem 33 %
Miljöfrågor och ekologi 33 %
Skolfrågor 27 %
Homosexualitet 27 %
Alkohol- och drogproblematik 23 %
Kriminalitet 23 %
Jordbrukspolitik och landsbygdsfrågor 10 %
Abortfrågan och fosterdiagnostik 7 %
Biomedicinsk forskning och genetik –
Tabell 20 visar att de frågor som pastorerna ansett angelägna att ta upp hand-lar om kommersialism, den globala situationen, social utslagning, U-hjälp och biståndsfrågor, samt rasism, segregation och främlingsfientlighet. De frågor som inte upplevts som speciellt angelägna att ta upp i predikan är jordbruks- och landsbygdsfrågor, samt biomedicinsk forskning och genetik.
Varifrån hämtar pastorerna sin kunskap om samhället? Pastorerna fick sex svarsalternativ att välja på och möjlighet att fylla i ett eget alternativ. De olika svarsalternativen var: genom radio och TV, tidningar och tidskrifter, samtal med andra, skönlitteratur, facklitteratur, samt kristen litteratur. Över-lag har pastorerna fyllt i tre svarsalternativ var. Pastorernas svar visar att de framför allt får sin kunskap om samhället från radio och TV, tidningar och tidskrifter, samt genom att samtala med andra. Facklitteratur och kristen litteratur är områden som få pastorer hämtar sin kunskap från. Pastorernas kunskap kommer framför allt från förhållandevis snabba medier: radio, TV, dags- och veckotidningar, vilka ofta ger, som jag uppfattar det, korta och ytliga samhällsskildringar. Dessutom är samtalet med andra människor en viktig källa till kunskap. I redovisningen av predikningarna blir det tydligt hur denna kunskap ser ut.
7.3 Trosinriktning
En tredje grupp av faktorer som kan förväntas komma till uttryck i pastorer-nas predikan är deras trosinriktning. De påståenden som pastorerna tagit ställning till har valts utifrån två utgångspunkter. En utgångspunkt är en
tidigare undersökning om pastorer inom SMF (Sandström 1992) och som gav
en stor spridning i svaren. En annan utgångspunkt är min egen erfarenhet om forskningsområdet och vilka påståenden som skulle kunna ge god spridning i svarandet. I tabell 21 redovisas hur många som instämmer helt eller delvis i påståendena.
Tabell 21. Pastorernas bibelsyn, trosuppfattning och syn på församlingsord-ningsfrågor. N=27–30
Instämmer Bibelsyn
1. Bibeln har inspirerats av Gud, men den är skriven av människor och måste tolkas
på nytt i varje tid 100 %
2. Bibeln är Guds rena ord och därför är den bokstavligt sann 27 % 3. Syndafallet gick bokstavligt till så som 1 Moseboken beskriver det 25 % Trosfrågor
4. Gud är alltid öppen för en människas ärliga bön, oavsett hennes religiösa tillhörighet 100 % 5. Vi människor är i grunden lika, oberoende av om vi bekänner oss som
kristna eller inte 97 %
6. Det finns endast en väg till Gud och det är genom Jesus Kristus 93 %
7. Endast de som är kristna kommer till himlen 33 %
8. Det är möjligt att synda så grovt, att man för alltid ställer sig utanför Guds nåd 21 % 9. Varje människa, som inte tagit emot frälsningen i Jesus, är i grunden ond 3 %
Församlingsordningsfrågor
10. Det är helt rätt att kvinnor får bli pastorer inom SMF 100 %
11. Pastorer i församlingstjänst bör inte leva i homosexuella parrelationer 67 % 12. Små barn, utan möjlighet att själva reflektera över sin egen tro, bör inte upptas
som medlemmar i en missionsförsamling 43 %
13. Medlemskapet i församlingen bör omfatta även sökare, utan kristen bekännelse 24 %
14. Kvinnor bör inte vara församlingsföreståndare inom SMF 0 %
Som synes i tabell 21 är alla eller de flesta pastorerna av samma åsikt när det gäller hälften av påståendena om tro, trots att dessa valts på ett sätt som skul-le möjliggöra spridning. Alla pastorer anser att Bibeln har inspirerats av Gud, men att den är skriven av människor och måste tolkas på nytt i varje tid, att Gud alltid är öppen för en människas ärliga bön, oavsett hennes reli-giösa tillhörighet, att det är helt rätt att kvinnor får bli pastorer inom SMF, och ingen anser att kvinnor inte bör vara församlingsföreståndare. De flesta pastorerna anser att människor är i grunden lika, att det endast finns en väg
till Gud och de anser inte att den människa som inte är frälst är i grunden ond. Övriga påståenden har pastorerna olika åsikter om.
I tabell 21 finns några påståenden som till synes innehåller en spänning. Påstående 12 och 13 handlar om synen på medlemskap. En fjärdedel av pastorerna anser att sökare ska få bli medlemmar, medan en majoritet anser att barn ska kunna bli det. Orsaken till denna skillnad kan vara att en omfat-tande diskussion om barnens ställning i församlingen har ägt rum i SMF un-der 1990-talet.64 Debatten har säkerligen inneburit att många pastorer tagit ställning för ett barnmedlemskap. Emellertid har ingen sådan diskussion ägt rum angående sökares ställning i församlingen och därför är det möjligt att pastorerna valt att följa den gängse hållningen om att medlemskapet är grun-dat på en personlig bekännelse om Jesus Kristus som Herre och Frälsare.
En annan möjlig motsägelse finns mellan påstående 4 och 6. Det första påståendet handlar om att pastorerna anser att Gud hör alla människors ärliga bön, oavsett deras religiösa tillhörighet och det andra om att pastorerna anser att det endast finns en väg till Gud och det är genom Jesus Kristus. Det första påståendet tillhör vad jag betecknar som en förnyelseinriktad tro och det andra en traditionell tro. En traditionell tro innebär att man vill behålla de traditioner som finns och en förnyelseinriktad tro innebär att man vill föra in nya element i tron. Ett instämmande i båda påståendena får till följd att pastorerna tror att Gud hör allas bön, trots att det bara finns en väg till Gud. Denna motsägelsefullhet verkar dock inte utgöra något problem för en majo-ritet av pastorerna, utan för dem är det fullt möjligt att tro så.
Ett svar som är värt att lägga märke till är att pastorerna anser att pastorer i församlingstjänst inte kan leva i en homosexuell parrelation. Enkäten be-svarades under årsskiftet 1998–99 och om frågan ställts ett år senare hade svaret förmodligen varit annorlunda. Hösten 1999 påbörjades en uppmärk-sammad debatt i SMF om huruvida pastorer får leva i en homosexuell parre-lation eller inte.65 Samfundsledningens svar hösten 1999 var att det inte är möjligt, men röster har också höjts i debatten om att det ska kunna vara möj-ligt. Säkerligen har själva debatten fått många pastorer att ta ställning och eventuellt skulle svaret bli annorlunda idag jämfört med när enkäten besva-rades.66
Ytterligare ett svar som bör noteras är pastorernas totala samstämmighet i fråga om kvinnliga pastorer, se påstående 10 och 14. Alla pastorer anser att kvinnor ska få vara pastorer och församlingsföreståndare inom SMF, ett svar ---
64 Under flera år har motioner lämnats in till Generalkonferensen om barns medlemskap i församlingen, till exempel till Generalkonferensen 1998. Material har också producerats av SMF som lyft fram frågan, exempelvis Schöier (1985), Ericsson (1992).
65 Se Sändaren nr 19-, 21-, 22-, 23-, 24-1999, 1-4 2000, SMF:s intranät Skutan 991220, 991221, Dagens Nyheter 991214, samt TV och radio.
66 Den 9 mars 2002 beslutade Kyrkostyrelsen att ”I SMF:s församlingar finns idag inte stöd för ordination, i kyrkans samlade gemenskap av personer som lever i partnerskap” (Utdrag ur
som också är samfundets officiella hållning. Ändå framkommer det då och då i debatten inom SMF att det finns både pastorer och medlemmar som inte delar den åsikten.
I tabell 21 finns tre påståendena som speglar två olika bibelsyner. Påstå-endet ”Bibeln är Guds rena ord och därför är den bokstavligt sann” speglar enligt Gustafsson (1990 s 65 ff) en fundamentalistisk bibelsyn. Påståendet ”Bibeln har inspirerats av Gud, men den är skriven av människor och måste tolkas på nytt i varje tid” uttrycker en religiös hermeneutisk bibelsyn. 27 % av pastorerna anser att det är fullt möjligt att instämma i båda påståendena. Svarsfördelningen kan inte bero på att pastorerna inte stött på diskussioner om bibelsyn, utan snarare att bibelsyn inte nödvändigtvis behöver vara fråga om en antingen-eller-relation. De pastorer som har denna blandade bibelsyn instämmer också i påståendet om att syndafallet gick bokstavligt till som det står i 1 Mos. Ett additivt index har skapats med dessa tre påståenden som mäter graden av religiös hermeneutisk och fundamentalistisk bibelsyn.67 Fyra pastorer har enligt detta index en fundamentalistisk bibelsyn, medan 26 pastorer har en religiös hermeneutisk bibelsyn.68 Jämförelsen mellan graden av religiös hermeneutisk/funda-mentalistisk bibelsyn och olika undergrupper uppstår två signifikanta skillnader. De pastorer som har en förnyelseinriktad tro eller en mer tillåtande sexualmoral har en mer religiös hermeneutisk bi-belsyn än de som har en mer traditionsinriktad tro eller en striktare sexual-moral.69
Hur ser urvalsgruppen ut i sin helhet när det gäller traditionell eller för-nyelseinriktad tro? Av de olika påståendena har skapats ett additivt index som bygger på om svaren visar en traditionell eller förnyelseinriktad tro.70 I de fall där värden har saknats har medelvärde för den totala gruppen substi-tuerats.71 Tjugoåtta pastorer har en förnyelseinriktad tro. Två har en traditio-nell tro.
En jämförelse mellan graden av förnyelseinriktad/traditionell tro och oli-ka undergrupper visar två signifioli-kanta skillnader. De pastorer som har en ---
67 alfa=0,76. Här och framgent används alfa-metoden analogt eftersom datakvalitetskraven inte uppfyllts. Resultaten bör därför användas med försiktighet. Faktoranalysen resulterar i en komponent, vilket antyder att de olika påståendena om bibelsyn mäter samma sak. Den fak-toranalys som använts här och framöver är: Principal axis factoring med Varimax rotation.
68 Gränsen för vad som räknas som fundamentalistisk respektive religiös hermeneutisk bibel-syn har satts på mitten av skalan. I det additiva indexet kan pastorns bibelbibel-syn som minst ha värdet tre och som mest värdet tolv. De som har värdet sju eller lägre anses ha en fundamenta-listisk bibelsyn och de som har värdet åtta eller mer anses ha en religiös hermeneutisk bibel-syn. Denna gränssättningsmetod används även framgent.
69 Trosinriktning: t=2,4, df=28, p=0,02, sexualmoral: t=1,90, df=28, p=0,07.
70 alfa=0,79. Trots att en faktoranalys indikerar att det finns tre faktorer, har jag valt att an-vända ett additivt index. Orsaken är att tolkbarheten av indexet är större och att reliabiliteten är hög.
71 I alla följande indexsammanställningar har saknade värden ersatts med medelvärden för resten av gruppen.
yrkeserfarenhet har också en mer förnyelseinriktad tro än de som inte har någon yrkeserfarenhet.72
Däremot har inte de pastorer som utbildats inom SMF en mer förnyelsein-riktad tro. De har istället en mer traditionsinförnyelsein-riktad tro än de pastorer som utbildats på någon annan skola.73 Dessa resultat, utifrån det skeva urvalet, ger inte underlag för den kritik som ofta anförs mot SMF:s pastorsutbildning, nämligen att den är för liberal. Resultaten visar att oavsett vilken inriktning skolans undervisning har, så är pastorer från andra utbildningar mer förnyel-seinriktade än de pastorer som utbildats på Teologiska seminariet/Teologiska högskolan.
En analys av hur pastorernas tro hänger ihop med deras värderingar, vilka samhällsfrågor de tagit upp under det senaste året, deras syn på samhällsfrå-gor i predikan och kunskapsinhämtande om samhället, visar att trosinrikt-ningen i mycket liten grad har samband med deras inställning i andra frågor.
7.4 Värderingar
Det fjärde temat som kan förväntas komma till uttryck i pastorernas pre-dikande är deras värderingar. För att utröna vad pastorerna har för värde-ringar har ett antal frågor ställts om samhällsutveckling, individualism, fa-miljesyn, könsroller, samhälls-, privat- och sexualmoral, om vad det innebär att vara en god medborgare, villigheten att utföra olika politiska handlingar och allmän moraluppfattning. Frågeställningarnas formuleringar kommer från tidigare värderingsundersökningar. Avsikten har varit att senare i av-handlingen kunna jämföras med dessa.74
7.4.1 Moral
I tabell 22 redovisas pastorernas svar på påståenden om moraluppfattning, samhällsutvecklingen, individ och kollektiv, familjesyn, samt syn på köns-roller. Tabell 22 visar andelen som instämmer i påståendena.
---
72 Yrkeserfarenhet: t= – 2,39, df=28, p=0,02.
73 Skola: t=1,95, df=28, p=0,06.
74 Se Pettersson 1992. Där analyseras resultaten från den svenska värderingsundersökningen 1990. Resultaten från värderingsundersökningen 1996 har inte redovisats i sin helhet, utan jag har bara hämtat formuleringar från den opionsundersökning som TEMO gjorde 1996.
Tabell 22. Pastorernas moraluppfattning, syn på samhällsutveckling, individ och kollektiv, familj, samt könsroller. N=26–30
Instämmer Moraluppfattning
Det finns absoluta klara riktlinjer för vad som är gott och ont. Dessa kan alltid
tillämpas på alla, oavsett omständigheterna 17 %
Samhällsutveckling
Om människor går samman och gör gemensamma insatser kan de styra viktiga delar
av samhällsutvecklingen 97 %
Den enskilde kan styra viktiga delar av sitt eget liv 97 %
Den enskilde kan styra viktiga delar av samhällsutvecklingen 57 % Samhällsutvecklingen följer sin egen gång, människorna kan inte styra viktiga
delar av samhällsutvecklingen 17 %
Individ och kollektiv
Det är viktigt att försöka påverka andra om det man själv tycker är rätt och riktigt 93 %
Det är viktigt att ha stor valfrihet i sitt eget liv 93 %
En arbetstagare måste inte automatiskt följa arbetsledningens instruktioner 71 %
Familjesyn
Ett barn behöver ett hem med både far och mor för att växa upp lyckligt 63 % Jag ogillar att en kvinna vill ha barn som ensam förälder utan att vilja ha ett
varaktigt förhållande med en man 46 %
Idealfamiljen innehåller tre barn eller mer 10 %
Syn på könsroller
En mamma som arbetar utanför hemmet kan ha lika nära och bra förhållande
till sina barn som en mamma som är hemma 97 %
Att vara hemmavarande man är lika tillfredsställande som att förvärvsarbeta 62 %