Divergensernas uppkomst

Analysen av de båda materialen tillsammans visar på en rad divergenser mellan pastorernas personliga åsikter och vad som sägs i predikan, samt mellan folkrörelseideologin och det som sägs i predikan, vilket väcker frågan om hur dessa divergenser kan tolkas.

En möjlig tolkning är att själva kommunikationshändelsen, predikan, rymmer vissa begränsningar. Det innebär att det kan finnas oskrivna regler för vad som bör sägas och vad som är möjligt att säga i predikan. Till dessa regler skulle kunna höra att inte ställa för stora krav på vare sig den enskilde lyssnaren eller församlingen som kollektiv. För stora krav kan vara att upp-mana lyssnaren och lyssnarna att arbeta för samhällsförändring, agera aktivt, göra kollektiva handlingar tillsammans med andra kristna eller ge tydliga förslag på politiska handlingar. Om allt för stora krav ställs och dessa inte

infrias skulle det kunna innebära att det enskilda eller kollektiva misslyckan-det blev desto större. Det skulle enligt denna tolkning tillhöra predikans form att tala allmänt och försiktigt.

En annan tolkning är att divergenserna speglar en differentiering mellan det personliga och det offentliga. Det är möjligt att institutionell differentie-ring och privatisedifferentie-ring får konsekvenser för enskilda människor som innebär att olika livsvärldar hålls isär. Med olika livsvärldar åsyftas till exempel att det personliga och privata skiljs från det yrkesmässiga och offentliga. Denna tolkning skulle kunna innebära att pastorerna inte anser, medvetet eller omedvetet, att det personliga och det offentliga hör ihop. Pastorernas privata åsikter ska inte uttryckas i predikstolen, de hör bara hemma i hemmet. De upplever att de som kristna företrädare inte bör uttrycka vilka åsikter som helst. Det finns förväntningar från både samfundet och medlemmarna på vad som bör och inte bör sägas i predikan i fråga om individuellt ansvar och vilja till förändring. Med tanke på resultaten är det rimligt att anta att förväntning-arna från medlemmförväntning-arna i högre grad påverkar vad pastorerna säger i predi-kan än förväntningarna från samfundet.

En tredje möjlig tolkning är att pastorernas åsikter i predikan speglar en ideologisk förändring som finns bland pastorer och medlemmar, men som ännu inte uttrycks hos det nationella ledarskapet. Till denna ideologiska för-ändring hör en förskjutning från det kollektiva till det individuella, samt en splittrad syn på solidaritet och undersåtlighet. Pastorernas predikningar skul-le därmed spegla åsikter på en bred lokal nivå, även om deras personliga åsikter inte nödvändigtvis gör det.

En fjärde tolkning är att divergenserna speglar ett ideologiskt avstånd mellan ledningen i SMF och pastorerna. I enlighet med en sådan tolkning skulle de åsikter som framförs av den nationella ledningen eller som finns i den gemensamma ideologin inte vara förankrad bland pastorerna. Deras mellanposition mellan ledarskikt och medlemmar är snarare ensidig än dia-lektisk. Pastorerna känner en större värdegemenskap med medlemmarna än med samfundet och det avspeglas i deras predikningar och till viss del även i deras värderingar såsom de uttrycks i enkäten.

Det är tänkbart att flera av dessa möjliga tolkningar samverkar med var-andra och tillsammans utgör en förklaring till de divergenser som finns.

De tolkningar som får stöd i materialet är den tredje och fjärde tolkning-en. Materialet visar en ideologisk differens mellan pastorerna och rörelsens ideologi. Det är visserligen fullt möjligt att även det nationella ledarskapet omfattar samma ideologi som pastorerna, men att den ännu inte fått genom-slag i den gemensamma ideologin. Materialet visar också på en värdegemen-skap mellan pastorerna och medlemmarna. De två första lösningarna är möj-liga från ett allmänt resonemang om predikan, differentiering och roll, men har inget direkt stöd i detta material.

9.4 Sammanfattning

Analysen av materialet visar att pastorerna i undersökningen överlag talar med flera röster utan mönster, oavsett om de svarar på en enkät eller predi-kar. Det hade varit rimligt att finna gruppskillnader (mönster) i materialet, trots dess beskaffenhet, men så är inte fallet. Sådana skillnader hade kunnat vara i fråga om kön, ålder, trosinriktning och bibelsyn, pastorsutbildning, partisympatier, församlingstyp och yrkeserfarenhet. Inte heller stämmer

re-sultaten helt och hållet med bilden av SMF som mångfaldens samfund. Det

finns visserligen en variation på ett personligt plan, i pastorernas bakgrund, tro och åsikter, men denna variation återspeglas inte i predikningarna. (jmf Halvardson 1991).

Bakgrunden till samstämmigheten kan dels sökas i den interna strukturen inom SMF. Denna likhet i tro och värderingar är så stor att den kan benämnas som ett värdesystem. Den kan dels sökas i interaktionen mellan samfund och samhälle. Yttre omständigheter som kan verka konsoliderande på värdesy-stemet är den sekulariseringsprocess som pågår i det svenska samhället. Des-sa yttre omständigheter kan öka det inre trycket i riktning mot Des- samstämmig-het. Påverkan av processer som pluralisering och individualisering kan inte skönjas i materialet, utan istället likhet.

Analysen av pastorernas samhällsbild visar att samhällsbilden i de båda materialen i undersökningen kompletterar varandra. I enkäten ställdes frågan om vilka samhällsfrågor som tas upp i predikan under ett år och predikoma-terialet visar hur dessa frågor behandlas i predikan. Överlag finns inga ge-mensamma samhällsteman som många pastorer instämmer i, utan det är den mörka samhällsbilden som är det gemensamma. Endast Tyra bryter mot den gemensamma samhällsbilden och lyfter upp värdet av sociala relationer. Pastorerna är i sin mörka samhällsbild mer lika prästerna i Ingebrands (1973) och Almers (1999) undersökningar än i Bäckström m.fl. (1994) undersök-ning, vilket antyder att skillnaderna mellan urvalsgruppen och präster inom Svenska kyrkan inte är alltför stor när det gäller samhällsbilden i predikan. Däremot är skillnaderna större mellan olika typer av material, mellan Bäck-ströms m.fl. enkät och undersökningens predikningar. Det är möjligt att olika materialtyper ger olika resultat.

Den samhällsbild som pastorerna företräder stämmer väl med den

ideolo-gi som finns inom SMF både som rörelse och bland medlemmarna. Däremot

stämmer den inte med karaktäristiken av SMF som en denomination. Här

finns divergenser mellan olika undersökningar och undersökningsnivåer som antyder att bilden av SMF som denomination inte är så entydig som den tidi-gare framställts. Trots sin folkrörelsekaraktär anser få pastorer att samhälls-frågor hör hemma i predikan utan förbehåll.

Analysen visar att pastorerna påverkas av flera källor, från massmedia, människor och tidskriften Tro & Liv. Framför allt påverkan från massmedia lyser igenom i predikningarna.

Det som är karaktäristiskt för pastorernas samhällsbild i predikan är att samhället inte tolkas kristet, utom i få undantag. På så sätt erbjuder inte pastorerna, den undersökta söndagen, ett helt meningssystem som tolkar hela tillvaron, utan istället ett partiellt meningssystem. Denna omständighet kan vara ett resultat av det pluralistiska samhälle som predikan och predikanten befinner sig i. Sekulariseringsprocessen har krupit in i förmedlingen av ideo-login och innebär att det religiösa budskapet har sekulära inslag som inte tolkas religiöst. Inslag av privatisering i den kristna sfären kan tolkas som att den kristna sfären visserligen omtalar den offentliga sfären som många sam-hällsföreteelser är en del av, men den förblir otolkad.

Slutligen har samhällsbildens funktionalitet diskuterats och flera möjliga tolkningar dryftats. Den mörka samhällsbilden kan vara ett utslag av en öns-kan att vara en profetisk röst, den öns-kan vara en mörk kuliss som ska framhäva nödvändigheten av ett kristet samhällsansvar och en del av pastorernas vär-desystem. Dessa olika funktioner kan också kombineras, men den andra tolkningen kan ändå anses som mest rimlig.

Kristet samhällsansvar är för pastorerna i predikningarna mer en fråga om individens engagemang än församlingens. På det sättet speglar talet om ansvar en individualistisk hållning hos pastorerna. En hållning som konver-gerar med pastorernas personliga åsikter som de kommer till uttryck i enkä-ten. Denna individualistiska hållning divergerar med folkrörelseideologin som bygger på det kollektiva. Pastorerna är dock inte ensamma om att vara individualistiska. Tidigare forskning om folkrörelsefolket visar på en indivi-dualistisk utveckling (Pettersson 1992).

Till folkrörelseideologin hör även viljan att förändra samhället. Inom SMF

har denna förändringsbenägenhet främst gjort sig gällande genom arbete inom det politiska systemet, men även protesten mot det rådande finns ut-tryckt. I enkätsvaren uppvisar alla pastorer utom en vilja följa regler i fråga om att rösta i de allmänna valen, aldrig försöka smita från skatten, vara aktiv i föreningslivet och att hålla sig informerad om vad som händer i samhället. Alla pastorer var också positiva till att skapa regler när det gäller att vara solidarisk mot dem som har det sämre ställt än en själv, bilda sig en egen uppfattning oberoende av andra och bryta mot en lag om ens samvete så kräver. När det däremot kommer till det konkreta predikotillfället uttryckte visserligen alla pastorer vikten av att följa regler, men bara hälften talade om att skapa regler. Pastorerna uttrycker i ett personligt sammanhang en större vilja att skapa regler än vad de uttrycker i det offentliga rummet, i gudstjäns-ten och predikan. På ett personligt plan kan denna hållning benämnas solida-risk och på ett offentligt plan som undersåtlig, som Pettersson (1992b) ut-trycker det. I enkätsvaren visar pastorerna en stor tilltro till både individens och kollektivets, människor tillsammans, möjligheter att förändra samhälls-utvecklingen, vilket inte heller kommer fram i predikningarna. Pastorerna har utfört eller kan tänka sig att utföra en rad politiska handlingar, men dessa omtalas nästan inte alls i predikan. På ett personligt plan verkar pastorerna

dela folkrörelseideologins och det nationella ledarskapets syn på förändring, medan de på ett offentligt plan mer verkar likna medlemmarnas och tidskrif-ten Tro & Livs syn på lojalitet. Tillsammans visar dessa två aspekter av folk-rörelseideologin att pastorerna både står för en individualistisk undersåtlig-het och individualistisk solidaritet.

Grunden för kristet samhällsansvar finner pastorerna inom den kristna sfären. Bibeln och Jesus tjänar som inspiration till samhällsansvar. Den mör-ka samhällsbild som pastorerna genomgående skildrar i predikningarna är i sig inget skäl till samhällsansvar. Pastorerna kopplar inte samman kristet samhällsansvar med tillståndet i samhället.

Till sist har det diskuterats olika möjliga tolkningar till de olika divergen-ser som finns i materialet mellan enkäten och predikomaterialet, samt mellan folkrörelseideologin och undersökningens resultat. Möjliga tolkningar är att själva kommunikationshändelsen – predikan – rymmer vissa begränsningar, en differentiering mellan det personliga och det offentliga, en skillnad mel-lan det personliga och det offentliga i pastorsrollen, en ideologisk föränd-ring, samt att divergenserna speglar avståndet mellan ledningen i SMF och pastorerna. De två sistnämnda tolkningarna får också sitt stöd i materialet.

KAPITEL 10

Avslutande sammanfattning och diskussion