Enkäten

Enkäten var uppdelad i tre delar: bakgrundsfrågor, frågor om predikan och förberedelsen, samt frågor om tro och värderingar.49 Inspirationen till att ställa flertalet av dessa frågor har kommit från tidigare präst- och predikoun-dersökningar. Dessa undersökningar har det redogjorts för i avsnitt 5.1.2.

Till bakgrundsfrågorna hörde frågor om kön, ålder, civilstånd, antal barn, på vilken skola de huvudsakligen utbildades till pastor, vilket år de ordinera-des, om de haft någon annan yrkeserfarenhet än församlingsarbete, vilken typ av pastorstjänster de haft och hur många församlingsmedlemmar det fanns i den nuvarande församlingen/församlingarna som pastorn arbetade i.

Frågorna om predikan och förberedelsen handlade om hur ofta pastorn predikade, hur lång tid predikoförberedelsen tog, vilka böcker eller tidskrif-ter pastorerna läste i samband med förberedelsen, om de ansåg att man bör ta upp samhällsfrågor i predikan, hur de inhämtade kunskap och information om samhället, vilka ämnen de någon gång hade tagit upp i predikan under det senaste året och vad de ansåg påverkade predikan mest. Frågorna om litteratur i samband med predikoförberedelsen och vad som påverkade pre-dikan mest var så kallade öppna frågor. Pastorerna fick med egna ord svara ---

på frågan. De övriga frågorna hade olika svarsalternativ som de fick ta ställ-ning till.

När det gäller tro och värderingar hade pastorerna 15 påståenden om tro att ta ställning till. De kunde instämma helt, instämma delvis, ta avstånd delvis eller ta avstånd helt till de olika påståendena. De fick ta ställning på samma sätt till 16 påståenden om individ, familj och samhälle. Åtta frågor ställdes om samhällsansvar. Här fick pastorerna ta ställning till en tiogradig skala där siffran 1 stod för ”kan alltid rättfärdigas” och 10 för ”kan aldrig rättfärdigas”. Frågedelen innehöll åtta frågor om vad det innebär att vara en god medborgare. Även här fanns en tiogradig skala, men siffran 1 stod att egenskapen var mycket oviktig och 10 för att den var mycket viktig. Pasto-rerna fick svara på sex frågor om vilka politiska handlingar de hade gjort eller kunde tänka sig att göra, vilket riksdagsparti de skulle rösta på om det var val idag, om de hade några politiska uppdrag och om de var aktiva i nå-gon förening utanför församlingen. Alla dessa frågor var slutna, pastorerna fick olika svarsalternativ att välja på.

Sammanlagt 30 enkäter har analyserats med hjälp av SPSS, i huvudsak i

frekvens- och korstabeller. Enkäten fyller två ändamål: att beskriva urvals-gruppen och att finna faktorer som kan påverka eller samvariera med det som sägs i predikan. Enkäten är tänkt att ge en extra dimension till prediko-materialet, men den är inte slutresultatet. Både att jämföra och att finna påverkansfaktorer innebär metodiska problem. Ett material som ska analyseras kvantitativt för att det sedan ska vara möjligt att uttala sig om en större grupp kräver ett representativt urval (Rosengren & Alvesson s 133 ff). I min undersökning har urvalet skett utifrån maximal spridning och inte representativitet. Det innebär att urvalet inte är möjligt att generalisera ifrån. Trots detta är jag intresserad av skillnader/likheter inom undersökningsgruppen och mellan min undersökning och andra undersökningar. Svårigheten med jämförelsen med andra material går att överbrygga genom att betona att jämförelsen endast sker mellan urvalsgruppen och andra undersökningar och att urvalsgruppen i kvantitativ mening inte är representativ för hela gruppen pastorer i SMF. Problematiken är annorlunda när det gäller att göra jämförelser inom gruppen för att finna skillnader/likheter mellan olika undergrupper i materialet, till exempel mellan kvinnor och män, olika åldrar och olika trosinriktningar. Flera lösningar är möjliga. En lösning är att helt enkelt avstå från att göra jämförelser. En fördel med denna lösning är att hänsyn tas till urvalets beskaffenhet. En nackdel är att analysen av det kvalitativa materialet blir lidande, eftersom det inte finns någon kunskap om gruppens sammansättning mer än i sin helhet. En annan lösning är att göra jämförelser mellan absoluta värden, det vill säga att sju kvinnor är fler än två män. Fördelen med dessa jämförelser är att de inte ger intryck av att materialet är kvantitativt större än vad det är. Nackdelen är att det är svårt att avgöra om skillnaden är skenbar eller inte i ett material som detta, eftersom det till exempel har en skev

köns-att betraktas som utmärkande. En tredje lösning är köns-att jämföra de relativa talen. En fördel med denna lösning är att olika stora grupper kan jämföras med varandra, men nackdelen är att frågan återstår om vad som är en till-räckligt stor skillnad för att kunna användas i en fortsatt analys. En fjärde lösning är att bortse från att materialet inte är representativt och som hjälp-medel använda statistiska tester som signifikansprövning och reliabilitetstest för att finna skillnader inom materialet som är så pass stora att de är värda att granska närmare. Dessa tester används då analogt, som fingervisningar, och inte som bevis för att iakttagna skillnader i undersökningsgruppen (stickpro-vet) återfinns i den större populationen. Fördelen med detta förfaringssätt är att gränsen för vad som är intressanta skillnader inom materialet inte sätts godtyckligt, utan bygger på ett inarbetat statistiskt arbetssätt. Nackdelen med denna lösning är att dessa tester används på ett annat sätt än vad som är van-ligt.

Jag har i analysen använt den sista lösningen, trots dess behäftade pro-blem. De olika kvantitativa testarna används därmed enbart som ett redskap för att identifiera skillnader inom gruppen och på grund av det aktuella kun-skapsintresset har en generös gräns satts för signifikans, 0,10. Under denna gräns anses det vara rimligt att tala om skillnader inom materialet som då – analogt – benämns signifikanta.

Resultaten från enkäten, där en rad olika möjliga skillnader bearbetats, tas sedan med till analysen av predikningarna. Istället för att enbart gruppera det kvalitativa materialet i ett fåtal grupper, som exempelvis kön och ålder, kan predikningarna grupperas efter ett flertal grupper. Genom att göra många genomskärningar av det kvalitativa materialet kan en mer tillförlitlig analys göras av predikomaterialet, en analys som kan sägas vara multidimensionell.

Bortfallsanalys

I analysen av enkäten är inte frågor om det externa bortfallet relevant, det vill säga om varför vissa inte svarat på enkäten. Av vikt är istället frågan om det interna bortfallet, vilka frågor som få har svarat på.

En bortfallsanalys har gjorts över vilka frågor som i enkätmaterialet har ett bortfall och vilka personer som inte svarat på frågorna. Analysen visar att det inte är någon fråga som fått ett större bortfall än fyra personer. Ett bort-fall som inte går utanför gränsen för vad som är rimligt, enligt Rosengren och Arvidsson (1992 s 144). De anser att ett bortfall under 20–25 % är rim-ligt. Det finns därmed inte något systematiskt informationsbortfall för någon viss fråga.

Det är ändå av värde för undersökningen att redogöra för pastorernas kommentarer i samband med enkäten. Flera pastorer har kommenterat frå-gorna och enkäten, kommentarer som visar svårigheten att besvara frågor om tro och värderingar med kryss i olika rutor. Lennart skriver i slutet av enkä-ten:

Tro och värderingar är omöjliga att svara på i en enkät. Där behöver man så gott som alltid tid och plats att resonera.

Det är främst de som inte svarat på en del av frågorna som kommenterar påståendena i själva enkäten. Flera kommenterar också enkäten under rubri-ken ”Övriga kommentarer och synpunkter”. I det följebrev som gick ut med enkäten skrev jag att en del frågor kunde upplevas ”som ganska kategoriska, men fördelen med att använda redan tidigare ställda frågor är att jag också kan jämföra resultaten med tidigare undersökningar”. Några av dem som kommenterar enkäten tar fasta på just detta att frågorna är kategoriska. Greta skriver:

Det är verkligen svårt att fylla i sådana här formulär. Ju äldre jag blir (livser-farenhet?!) ju svårare blir det att svara enkelspårigt. Till exempel abortfrågan. Jag är emot abort, men skulle inte vara så kategorisk om det kom en 12-åring eller en kvinna som blivit våldtagen eller andra händelser. Man måste ”möta” den person man möter. Vi kan aldrig dra alla över en kam.

Som församling bör vi alltid vara öppna för många olika slags samtal. Livet innehåller ju så otroligt mycket och kyrkan får aldrig fjärma sig. Jesus gjorde inte det.

För Greta hänger svårigheten i att fylla i en enkät ihop med den egna åldern. Hon tycker att ålder och livserfarenhet gör att det inte går att svara så kate-goriskt. Johan tar både upp det svåra i att vara kategorisk och att situationen och sammanhanget är viktiga för att han ska kunna besvara frågorna och han lyfter just fram att påståendena saknar sammanhang.

Frågorna 36, 37, 38, 39 är omöjliga att svara på om man inte vet vilket sam-manhang och förhistoria som finns.

Exempel 32 det är alltid orättfärdigt med otrohet om någons fru ligger på BB. Medan om den ene i ett par ligger gravt senil dement på ett vårdhem då är det inte lika lätt att vara lika kategorisk.

38 gäller det i ett äktenskap eller efter en våldtäkt eller efter incest. Svaret kommer att variera kraftigt.

Adam kommenterar också frågorna som kategoriska.

Frågorna i avdelning 3 var bitvis alltför kategoriska för att kunna besvaras tillfredsställande. Till exempel frågorna 16–20 vilket jag inte anser mig kun-na besvara – ska jag kunkun-na ha en åsikt eller råder det samband kausalt i frå-gorna. Det kan vara omöjligt att ge en entydig bild av detta.

Flera kommentarer visar också att de som svarat på enkäten försöker finna ett samband mellan påståendena, att svaren ska hänga ihop på något sätt och bilda ett mönster.

Genomgången av pastorernas kommentarer i samband med frågorna och deras kommentarer i slutet av enkäten visar att det kan vara svårt att

överhu-vudtaget förstå frågorna eller påståendena och att pastorerna inte alltid haft någon klar åsikt i frågan. Kommentarerna tyder också på att enkät som form för att få veta människors tro och värderingar är ett trubbigt instrument. Flera påpekar att frågorna var svåra att svara på som kryssalternativ. Svaren är inte enkla, utan både situationsbundna och komplicerade. Kommentarerna visar dessutom att de som svarar har ett behov av mening i sitt svarande, att förstå de bakomliggande syftena till varför påståenden är med. När de inte finner meningsfulla samband blir det också svårt att fylla i enkäten.

Bortfallsanalysen visar att det inte finns något mönster i bortfallet som visar på att en viss typ av frågor ger större bortfall än andra. Trots att vissa frågor har ett bortfall har pastorerna försökt att svara så ärligt som möjligt, vilket den här genomgången visar.

6.6 Sammanfattning

I undersökningen används två materialtyper: predikningar och enkät, samt två analysmetoder, en kvantitativ och en kvalitativ. De båda materialen ana-lyseras var för sig, variabler från enkäten används i analysen av predikning-arna och resultaten från de båda materialen jämförs med varandra.

Med utgångspunkt från syftesformuleringen har undersökningen genom-förts i två steg. Steg ett innebär att samla in predikningar och steg två är att utifrån en preliminär analys av predikningarna sammanställa en enkät med frågor om social bakgrund, predikan, tro och värderingar som sedan till-skickas de pastorer som deltar i undersökningen.

Förfrågan om möjlighet att medverka i undersökningen har uppvisat flera oväntade resultat. Bara en tredjedel av de först tillfrågade pastorerna hade predikat den angivna söndagen. För att få in tillräckligt många predikningar krävdes att 80 kvinnor och 40 män tillfrågades. Det slutgiltiga predikomate-rialet har skrivits av 20 kvinnor och 12 män. Enkätmatepredikomate-rialet innehåller 30 enkäter, 18 kvinnor och 12 män. Urvalet har vägletts av önskemålet om en maximal variation för att få en så stor spridning som möjligt. Förutom kön har ålder och församlingsortens storlek för männens del utgjort en grund för urval.

Predikomaterialet har bearbetats, kodats och analyserats med hjälp av

da-taprogrammet NUD*IST. En varsam redigering av predikningarna har skett

för att öka läsbarheten och anonymiteten. Enkätmaterialet har bearbetats i dataprogrammet SPSS och ett flertal olika statistiska tester har utförts.

Bortfallsanalysen av enkäten visar att det interna bortfallet inte är speci-ellt stort. Den externa värderingen visar att kategoriseringen är brukbar och att det mot bakgrund av värderingen är rimligt att anta att överensstämmel-sen mellan primärkodare och värderare på cirka 85 % kan gälla för hela ma-terialet.

KAPITEL 7