Samhället i religionen
9.2 Jorden är mörk och svart
Pastorernas samhällsbild kan sammanfattas med orden: ”Jorden är mörk och svart.” Orden kommer från Niklas predikan. Han kritiserar de två diken som ofta andra förkunnare hamnar i.
Jag tycker att det finns två diken att hamna i. Ett är de där man bara betonar att vi kristna är pilgrimer och främlingar här på jorden. Vi tillhör himmelriket och skall inte bry oss så mycket om det jordiska. Jorden är mörk och svart. Vi skall visserligen sköta oss, vara lydiga mot överheten, arbeta, betala skatt och gå och rösta när det är val men det viktiga är att vi arbetar för att människor skall bli frälsta. De menar att vi inte får ägna för mycket kraft åt de jordiska eftersom att jorden ändå snart skall gå under. Jag hörde en predikan en gång där predikanten sa: ”Vi sysslar inte med miljö och sälar. Vi räddar själar.” Ett annat dike är de som bara betonar att vi måste bygga upp Guds rike på jorden. Guds rike kommer inte om inte vi ser till att göra det själva. Frälsning är för dem att alla människor får det lika bra standardmässigt här på jorden.
Tron på himlen är för dem en tom utopi som gör att människor inte tar sig i kragen och lyfter sig ur sin misär. Himlen måste vi själva bygga upp här och nu (Niklas 32–42).
Niklas vill undvika att hamna i något av dikena genom att presentera en syn-tes mellan Gud och världen.
Jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Vi skall söka vårt lands och världens bästa. Gudsrikestanken är något vi skall försöka att förverkliga så långt det är möjligt. ”Jag vill att världen skall bli vackrare för att jag lev-de.” Jag tror att det är en vision vi alla kan ha. Jag är övertygad om att Guds frälsning inte bara gäller själen, den gäller kroppen och hela skapelsen (Nik-las 43–48).
Samtidigt som Niklas vill finna ett annat förhållningssätt till relationen mel-lan Gud och världen än en dikotomisk, beskriver han samhället i enbart ne-gativa termer. Han talar om våld och politikers missbruk av de offentliga medlen och hans beskrivningar går trots allt ut på att jorden är mörk och svart. Den sammantagna bilden av vad Niklas och de övriga pastorerna säger om samhället är just att jorden är mörk och svart.
I kapitel 7 och 8 har det redogjorts för pastorernas tro och värderingar i fråga om samhället både på ett personligt plan, i enkätform, och i det offent-liga rummet, i predikan. Det är nu dags att diskutera de båda materialen till-sammans, söka konvergenser och divergenser inom materialet och i jämfö-relse med tidigare undersökningar, samt att relatera resultaten till de teorier som behandlats i kapitel 2–5.
Vad säger pastorerna om samhället? Hur hör pastorernas samhällsbild ihop med SMF:s ideologi och religionssociologins karaktäristik av SMF som denomination? Anser pastorerna att det är viktigt att ta upp samhällsfrågor i predikan och varifrån hämtar de sin samhällsbild? Dessa frågor kommer att besvaras och pastorernas samhällsbild diskuteras med utgångspunkt från avsaknaden av en religiös tolkning.
9.2.1 Vad som sägs och hur det sägs
I enkäten ställdes frågan om vilka ämnen som pastorerna någon gång tagit upp i predikan under det senaste året. De ämnen som pastorerna berörde mest under ett år var frågor om kommersialism, och frågor som kan sägas handla om rättvisa, det vill säga den globala situationen, social utslagning, U-hjälp och biståndsfrågor, samt rasism, segregation och främlingsfientlig-het. Minst berördes frågor om kriminalitet, jordbrukspolitik och landsbygds-frågor, biomedicinsk forskning och genetik, samt privatmoraliska landsbygds-frågor, det vill säga teman som homosexualitet, alkohol och droger, abort och fosterdia-gnostik. En nackdel med frågeställningen i enkäten var att den bara handlade om vad som tagits upp och inte hur de olika ämnena tagits upp.
I predikomaterialet blir det emellertid tydligt hur pastorerna berör de oli-ka ämnena och en fråga inställer sig om hur enkätuppgifterna korresponderar med predikomaterialet. Det är visserligen skillnad mellan vad som berörs under ett år och vad som sägs under en specifik söndag och det är inte rim-ligt att allt som berörs under ett år kan beröras under en söndag, men det är ändå troligt att en viss korrespondens föreligger. När pastorerna talar om samhället i predikan finns tre teman som handlar om rättvisa eller snarare avsaknad av rättvisa: orättvisa, fattigdom och främlingskap. Någon enstaka mening finns även om jämlikhet, droger, miljö, arbete och arbetslöshet. Rättvisa eller dess motsats orättvisa är inget centralt tema i pastorernas sam-hällsbeskrivningar. Överhuvudtaget finns det inga teman i fråga om samhäl-let som är gemensamma för en större grupp pastorer. Det karaktäristiska för pastorernas samhällsskildringar är istället att pastorerna har en så gott som
genomgående mörk samhällsbild.102 De anser med andra ord att jorden är
mörk och svart, oavsett om de talar om samhällsföreteelser på makro-, meso- eller mikronivå. Ofta riktas denna samhällskritik mot de beslutande organen i samhälle på stats-, landstings- och kommunnivå. Pastorerna kritiserar för det första staten för att den drar en gräns mellan stat och religion, för att den vill att religionen privatiseras. Samtidigt som staten vill förlägga religionen i den privata sfären överskrider gränserna och vill inta Guds roll i människors liv. Pastorerna kritiserar också staten för dess ekonomiska förvaltning av skattemedlen. Politiker och beslutsfattare missbrukar sin ställning när de minskar resurserna till sjukvården, något som också får konsekvenser för vård och omsorg på landstings- och kommunnivå. För det andra kritiseras samhällets ekonomiska organisering av pastorerna. De ekonomiska krafterna bidrar till ett samhälle där allt mäts i pengar och som skapar oro för indivi-den, konkurrens inom den offentliga sfären och exploatering av jordens re-surser. För det tredje riktar sig kritiken av samhällets sociala organisering mot bristen av sociala relationer som tar sig uttryck som trasighet och brus-tenhet, att människor inte blir sedda, i fångenskap och främlingskap, kon-flikträdsla och konkurrens.
Ett undantag bland alla de pastorer som har en mörk samhällsbild är Tyra. Tyra har fler beskrivande utsagor om samhället än genomsnittet, 22 % av hennes predikan innehåller deskriptiva utsagor om samhället, och det hon talar mest om är sociala relationer. Tyra predikar över Matt 12 och väver samman återberättandet av predikotexten, en sångstrof, en lång exempelbe-rättelse, tal om dopet, relationer och samhällsansvar med varandra.
Det som gör Tyra annorlunda är att hon lyfter fram det ljusa; värdet av sociala relationer. Vad kan påverka Tyras samhällsbild? I enkäten fram-kommer att Tyra sympatiserar med det socialistiska blocket, har en religiös ---
102 Anledningen till att ordet samhällsbild används är att det inte är troligt att en enstaka pre-dikan kan rymma en pastors hela samhällssyn, utan en pastor kan ha många samhällsbilder som tillsammans bildar en samhällssyn.
hermeneutisk bibelsyn, en förnyelseinriktad tro, är utvecklingsoptimist, har en strikt samhällsmoral och en tillåtande privat- och sexualmoral, att hon hellre vill skapa än följa regler och att hon har utfört flera politiska handling-ar. Dessa faktorer gör dock inte Tyra unik, det är åsikter, trosinriktning och värderingar som hon delar med flera i urvalsgruppen. En möjlig förklaring till att Tyras predikan är så annorlunda är den liturgiska formen, att den är hållen i en gudstjänst med barndop. Denna liturgiska form skulle kunna leda till att det i predikan känns viktigt att lyfta fram det positiva i det mänskliga livet, människors beroende av varandra. En annan förklaring är valet av pre-dikotext, att predikotexten från Matt 12 visar mer på hopp än de andra predi-kotexterna. Den första förklaringen verkar dock rimligare än den andra, ef-tersom Tyra inte är ensam om att predika om Matt 12, men ensam om den ljusare samhällsbilden.
I övrigt delar pastorerna den mörka samhällsbilden oavsett kön, ålder, ci-vilstånd, tro, värderingar och andra möjliga bakgrundsfaktorer. Denna mörka samhällsbild överensstämmer till stor del med tidigare forskning. Ingebrand (1973) konstaterar att ett genomgående tema i predikningarna är att världen är mörk. Mörkret tar sig i uttryck av synd, fattigdom, svält, hunger, krig och girighet. Det enda som kan skingra detta mörker är den kristna tron (1973 s 119 f). Det finns stora likheter i samhällsbilden mellan pastorerna i SMF i denna undersökning på 1990-talet och prästerna i Svenska kyrkan på 1970-talet. Oavsett decennium och samfund betonas samhällets brister och baksi-da.
Det finns också likheter mellan min undersökning och Almers (1999) forskning. Han kommer fram till att predikningarna hållna av prästerna i Svenska kyrkan på 1990-talet saknar politisk och social reflektion, samt samtidsanalyser (1999 s 189 f). Detsamma kan sägas om materialet i min undersökning. Pastorerna talar visserligen om dagens samhälle, men de var-ken analyserar eller reflekterar över det. De försöker inte att finna orsakerna till de problem som de uppfattar finns i samhället. Man kan givetvis ifråga-sätta om det är predikans uppgift att analysera dagens samhälle, men det finns homiletiker som företräder en sådan linje, till exempel Lönnebo (1977) och Eldebo (1995). Även i den definition av predikan som ges i den här un-dersökningen (se avsnitt 5.2.5) betonas att det ingår i predikan att anknyta till lyssnarens samtid och livssituation. I undersökningens predikningar är utsagorna om samhället ofta universella och tidlösa, vilket gör dem väldigt allmänna. Därmed försvagas predikan anknytning till samtiden.
Pastorerna i den här undersökningen skiljer sig däremot från den prästun-dersökning i Härnösands stift som Bäckström m.fl. (1994) har gjort. I svaren lyfte prästerna fram både det som var positivt och negativt i samhällsutveck-lingen och individens utveckling. Här finns skillnader mellan undersökning-arna. Bäckström m.fl. undersökning bygger på enkätfrågor, mina resultat kommer från ett predikomaterial. Det är möjligt att pastorerna, om de ställts inför samma frågor, också hade kommit med exempel på både vad som var
positivt och negativt. När pastorerna har möjlighet att helt fritt, utan att bli ställda inför vissa frågeställningar, beskriva dagens samhälle i predikan blir bilden betydligt mörkare än vad som är fallet i Bäckström m.fl. undersök-ning. Pastorerna tar visserligen upp teman som Bäckström m.fl. nämner: ökade sociala klyftor, ekonomi, våld, rasism och ensamhet, men de nämner inte ämnen som religiös öppenhet, valfrihet, ökad demokrati, individualis-mens positiva sidor och behov av andlighet (1994 s 156 ff).
9.2.2 Samhällsbildens koppling till predikotexten
En fråga som inställer sig i det här sammanhanget är kopplingen mellan predikotext och samhällsbild? Ger olika predikotexter olika samhällsbilder? Frågan har redan delvis besvarats genom att samhällsbilden har beskrivits som genomgående mörk med endast ett undantag, Tyra. Pastorernas sam-hällsbild har analyserats utifrån de olika predikotexterna och inga innehålls-liga skillnader, utöver Tyras predikan, kan skönjas i predikomaterialet. Oav-sett predikotext är samhällsbilden mörk. Däremot finns en kvantitativ skill-nad. De pastorer som predikar över Matt 22 talar mer om staten än de som predikar över de övriga predikotexterna. De som predikar över de övriga predikotexterna talar mer om marknaden och om sociala relationer och bris-ten på dessa.103 Denna skillnad har dock inget med innehåll att göra, bara mängden meningar om de olika ämnena.