• No results found

ANDNING: Andningsstörningar:

RADIERAR I FLÖDETS RIKTNING Blåsljud Intensitet

Stadium 0-5. Skreena alla födda <31v Beh: Laserkir för minska risk för retinaavlossning och blindhet.

1. ANDNING: Andningsstörningar:

 Respiratory distress syndrome (RDS): Beror på surfaktantbrist i den ännu omogna lungan och drabbar ffa barn födda <v33. Hotande förlossning före denna gestationsålder utgör även gräns för antenatala steroider.

 Pulmonell adaptationsstörning (PAS): Kvarvarande lungvätska direkt efter partus. Ses ofta efter ”snabba” förlossningar, tex kejsarsnitt. Diagnos ställs via lungröntgen.

 Neonatal andningsstörning (NAS): NAS liknar en PAS, dvs en övergående andningsstörning, men utan rtg-förändringar.

 Bronkopulmonell dysplasi (BPD): Långdragen lungsjd som innebär fibros- och/eller emfysembildning. Genesen är multifaktoriell men riskfaktorer är extrem prematuritet, och intensivvårdsmässigt svårt sjuka barn.

 Mekoniumaspirationssyndrom (MAS): Sker intrauterint pga fosterstress. Ex hypoxi leder till att barnet bajsar i fostervattnet och sedan triggar fortsatt stress även intrauterina andetag. Mekonium är sterilt men kan leda till kemisk pneumoni med risk för bakteriell pålagring.

Hjälpmedel:

 Continuous positive airway pressure (CPAP): Ventilation vid neonatal andningsstörning. Man “blåser” in luft med kontinuerligt tryck varvid luftvägarna spänns ut. Vanligen startas beh med ett tryck på 4 cmH2O och 30% syrgas.

 INtubation, SURfaktant, Extubation (INSURE): Ges till barn med svår RDS. Barnen sederas och intuberas kortvarigt. Surfaktant ges sedan direkt i tuben vilken sedan dras.  arterio/Alveolär-kvot (a/A-kvot): Ett mått på hur stor del av det inandade syret som går ut i

blodet. En a/A-kvot <0,22 utgör indikation för INSURE-beh hos ett barn med RDS.

 SIMV: Respiratorn assisterar ett visst antal andetag som man ställer in, resten drar barnet helt utan stöd.

 Assist Control (A/C): Alla andetag assisteras. Drar barnet för få andetag ger respiratorn förinställt antal andetag per minut.

 High Frequency Oscillation (HFO): Inga andetag ges, barnets lungor fylls till en viss grad och luften skakas också ut och in i barnet ca 10x/sek. Underlättar ofta gasutbytet markant, tex mekoniumaspiration.

2. CIRKULATION:

 Persisterande duktus arteriosus (PDA): Duktus står öppen och blodet kan då shunta från aorta till a pulmonalis. Detta ses oftast hos prematurer och kan ge hö-belastning med ökat andningsarbete, apnéer, etc.

 Ventrikelseptumdefekt (VSD): Vanligaste hjärtfelet. Oftast små och icke-behkrävande.  Atrialseptumdefekt (ASD)

 Koarktatio aortae (CoA): Förträngning av aortabågen.

 Mediuam arterial pressure (MAP): Viktigaste BT-parametern att följa, ffa hos prematurer.  Navelartärkateter (NAK): I denna kan de flesta lösningar ges, dock ej kärlkontraherande lm.  Navelvenkateter (NVK): I denna kan alla lösningar ges, förutsatt att kataterspetsen passerat

levern.

 Silastic-kateter: En perifer CVK som mynnar centralt men som sätts via en perifer ven.  Persisterande pulmonell hypertension (PPH(N)): Sedan partus fortsatt, eller återkommande,

hög resistens i lungkretsloppet (fetal cirkulation).

3. INFEKTION:

SEPSIS/pneumoni: Kliniken hos nyfödda skiljer sig delvis från den man ser hos äldre barn. Vanliga

debutsymtom är takypné, ökat syrgasbehov, slöhet, färgskiftning, hypotermi, hypoglykemi. I lab ses CRP-stegring och, till skillnad från hos äldre barn, ibland sänkt LPK och TPK. Prematuritet är en tydlig riskfaktor, liksom lång vattenavgång (>18h) och intrapartal feber hos modern.

 Grupp B-streptokocker (GBS-sepsis): Aggressiv inf som vanligen debuterar <72h ålder. Kolonisering i vagina är vanligt hos blivande mödrar och utgör ett av kriterierna för intrapartal ab-beh av mödrarna.

 Koagulasnegativa stafylokocker (KNS-sepsis): Vanligast är S epidermidis. Vanligen debut kring levnadsvecka 1-2. Drabbar vanligen prematurer med långvarigt behov av infarter.

Beh: Okänd sepsis beh med Bensyl-Pc och Netilyn. Vid misstanke om KNS läggs Vankomycin till. 4. NEUROLOGI:

 UL-hjärna: Den öppna fontanellen utgör ett fönster in till hjärnan där man kan diagnostisera olika typer av hjärnskador, ffa hjärnblödning och vit substansskada.

 Hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE): Innebär hjärnpåverkan efter hypoxi i samband med asfyxi. Graderas från I-III där I innebär god prognos och III stor risk för bestående men.  Periventrikulär leukomalaci (PVL): Ischemisk vit substansskada.

 Intraventrikulär blödning (IVH): Hjärnblödning, graderas från grad I-IV där grad I-II har god prognos och grad III-IV innebär hög risk för handikapp.

 Retinopathy of the premature (ROP): Innebär att retinas blodkärl prolifererar abnormt. Detta ses ffa hos barn födda före v32. En riskfaktor är långvarig syrgasbeh som via fria syreradikaler skadar blodkärlen. Kan laserbehandlas.

 Cerebral funktionsmonitor (CFM): Ett slags kontinuerligt översikts-EEG. Kopplas vid krampmisstanke eller efter svår asfyxi där kramprisk kan antas vara stor. Man kan förutom krampaktivitet även bedöma hjärnans grundaktivitet.

 NIDCAP: Strukturerad och individanpassad omvårdnad av prematurfödda barn.

Allmänt: Man försöker så långt det går ge barnen mat från modern, helst via amning. De flesta barn

orkar dock ej dia direkt utan får antingen mat via V-sond, eller via iv glukosdropp alt TPN. Nutritionen ökas successivt efter födseln och slutmängden ligger mellan 180-220 ml/kg/dygn.

 V-sond: Ventrikelsond.

 EB: Egen bröstmjölk. Moderns egna mjölk.

 AB: Annans bröstmjölk. Bankmjölk donerad från annan mamma än den biologiska.

 (Total) parenteral nutrition ((T)PN): Innehåller barnets totala behov av glukos, aminosyror, fetter, elektrolyter, etc. PN-sammansättningen individualiseras och blandas av apoteket och bestäms bla med ledning av barnets ålder, viktutv och labprover. (Om ingen mat ges i tarmen kallas nutritionen för TPN).

 Nekrotiserande enterokolit (NEC): Innebär nekros av delar av, eller hela, tarmväggen. Ofta är olika segment av tarmen olika svårt påverkade. Fruktat och svårdiagnostiserat tillstånd som ffa ses hos prematurer. Diagnostiseras med BÖS.

6. ÖVRIGT:

 Ikterus: Gulsot ses för ögat vid bilirubinvärden >80. Beh eller ej beror dels på barnets ålder men också på orsak och om barnet är prematurt eller ej.

 Mätmetoder: Mäts oftast transkutant med Bilicheck vilken korrelerar väl med S-

bilirubinnivåer vid värden <250 mmol. Om Bilicheck >250 måste S-Bilirubin bestämmas. Bilicheck kan ej heller användas förrän tidigast 24h efter avslutad ljusbeh.

 Beh:

o Ljusbeh: Det avklädda barnet belyses med blått ljus (ej UV-ljus) vilket gör bilirubinet vattenlösligt och barnet kan därmed kissa ut det. Vanligen ges beh 6h+6h.

o Blodbyte: Vid snabba stegringar eller mkt höga bilirubinvärden görs en

utbytestransfusion av barnets blod dels för att ”tvätta” bort Ak, dels för att sänka bilirubin.

 Hypoglykemi: Är ofta asymtomatisk, men kan debutera med ”sprittighet” (barnet ses då skaka finvågigt och symmetrisk ffa då det störs – dock mkt ospecifikt), slöhet, färgskiftningar, etc. Lägre P-glukosvärden tolereras än hos äldre barn och vuxna.

 Beh: P-glukos mellan 1,8-2,6 föranleder i 1:ahand beh med tillmatning, dvs man ger extra bröstmjölksersättning. Vid svårhävd hypoglykemi eller vid extremt låga P-glukos (<1,0) sätts glukosdropp iv. Storleksbeteckningar:  VE: Sugklocka.  PN: Normalförlossning.  GÅ: Gestationsålder.  Prematur: Underburen, dvs född <v37.  Fullgången: Född mellan v37+0 och v41+6.  Överburen: Född from v42+0.

 IUGR: Intrauterine growth restriction. In utero tillväxthämmat barn – vikt uppskattad via UL, viss felprocent finns.

 FV: Födelsevikt.

 SGA: Small for Gestational age. Lätt för tiden, dvs vikt< -2SD i relation till gravlängd.  LGA: Large for Gestational age. Stor för tiden, dvs vikt> +2SD i relation till gravlängd.  Dysmatur: Antingen tillväxthämmat eller stort barn.

 VLBW: Very Low Birth Weight. FV <1,5 kg.  LBW: Low Birth Weight. FV <2,5 kg.

---24. SEM: Allergologi--- Fall 1: Du har jour på barnakuten. En 6 mån gml flicka kommer in till akutmottagningen pga andningsbesvär sedan 2d. Hon är rosslig och hostig, har jobbigt att andas (dyspné) och

föräldrarna har noterat att det piper ur luftvägarna när hon andas (sibilanta ronki). Temp 39,7. 1) Vilka ytterligare moment i anamnesen kan vara viktiga i denna situationen?

Tidigare andningsbesvär? Hereditet? Atopiskt eksem? Födoämnesallergi? Prematuritet? Neonatalperiod? Allmäntillstånd? Orkar äta/dricka? Kissat?