RADIERAR I FLÖDETS RIKTNING Blåsljud Intensitet
Kurva 3: Endokrinkurva – hyperkortisonism Vid övervikt – inte så här snabb ”böj” i kurvan och de
tappar inte i längden. Utred: Snabbremiss till endokrin. Dygnskortisol, kortisolkurva. Inte till akuten, inte optimalt omhändertagande där.
1) Peter 15 år.
Hereditet: Far 181 cm, mor 167 cm. Soc: Första barnet, en yngre bror.
Tid sjd: Frisk frånsett hösnuva. BVC-anamnes visar inga avvikelser. Skolprestation över det normala, uttalad skolbegåvning. Sportar inte, skolkar ofta från gympan. Remitteras nu av skolläkare under frågeställningen ”Tillväxthormonbrist?”. Se tillväxtkurva.
Status: God kontakt, allmänt somatiskt status ua. Tannerstadium G2, PH 2. Testes 5 ml bilat. a) Tänk igenom Peters tillväxtutveckling.
- Peters target height?
180,5 cm. Bör ligga på medel, ligger >1,5 SD under det.
- Peters tillväxtkurva.
Längden avtar före vikten (mellan 11-12 åå). Endokrint? Vikten avtar också något senare.
- Föreligger normal pubertet?
Nej. Utv av genitalia är normalt avslutad vid 15 åå. Då ska testis vara mellan 17-20 ml. Avsaknad av tillväxtspurt. Hos killar kommer spurten ca 1,5 år efter testis >4 ml. Definitionsmässigt inne i
puberteten eftersom testis >4 ml, men kan precis ha kommit in i puberteten. Ligger i ”mellanrummet” mellan testis >4 ml och spurten. Pubertas tarda: Pojkar utan pubertetstecken vid 14 åå.
- Möjliga förklaringar till tillväxtavvikelsen.
Försenad pubertet, GH-brist (osannolikt om längdtillväxt avtar i denna ålder), hypotyreos, celiaki, Cushings, hypofystumör.
b) Kompletterande frågor till föräldrar?
Ärftlighet för sen pubertet? Ärftlighet för systemsjd? Psykosocial situation? Depression? Håravfall? Hur ser det ut för yngre brodern? IBD (avföringsvanor)?
c) Vad vill du göra med denne pat:
- Överväg: Labprover/röntgen-us. Konsultation andra specialister?
90% av pat som ter sig på detta vis är normala. Om ärftlighet för sen pubertetsutveckling – ingen utredning. Annars allmänna prover, skreening för annan kronisk sjd, testosteron, LH, FSH, TSH, T4, kortisol, IGF-1 (markör för GH-status), CRP, SR, ASAT, ALAT, (ACTH senare). Fråga om diarréer (IBD), kronisk sjd UNS kan alltid påverka tillväxten. Rtg-handled/långa rörben (finns öppna fyser (tillväxtpotential)?). Oftast tas ej insulin då det brukar visa sig på andra sätt. Endokrinkonsult.
- Är det bråttom?
Nej, eftersom pubertetstecken finns och Tannerstadium är G2, PH2. Om det ej kommit igång <1 år kan pubertetsinduktion övervägas.
2) Rebecca 12 månader söker vid 1åå pga sen motorisk utv. Soc: 1:a barnet till svenska föräldrar. Tid sjd: Frisk.
Aktuellt: Rullar över rygg/mage 7 mån ålder. Sitter utan stöd vid 9 mån. Has-kryper, men går inte upp i fyrfota, står inte, med eller utan stöd. Talar enstaka ord. Välutv pincettgrepp bilat. a) Sammanfatta normal utveckling för en 1-åring.
- Grovmotoriskt:
Sitter stadigt, kan sätta sig från krypställning och vice versa. Fallskyddsreflex utv. Börjar förflytta sig antingen med krypning eller stjärthasning. Kan stå med stöd. Reser sig med stöd/mot soffa.
- Finmotoriskt:
- Kognitiv utveckling:
Föstår enkla ord, aktiv kommunikation, leker tittut, vinkar adjö, selektiv kontakt, främlingsrädsla, imiterar ljud, jollrar (da-da, pa-pa).
- Jämför med Rebecca:
(+): Talar enstaka ord, välutvecklat pincettgrepp, sitter utan stöd (kan sitta från krypställning?). (–): Står inte, kan inte krypa.
Grovmotorik: Om alla färdigheter är sena är det mer okej, men om en grej är efter är det inte okej.
Höftlux? CP (spasticitet)?
Prio 1: Kolla höfterna med UL, därefter neurologremiss antingen direkt eller vid åb (CP-utredning). Höftledsluxtecken: Abduktionsinskränkning, benlängdsskillnad, asymmetriska veck. Barlows-
Ortolanis test.
b) Ytterligare frågor till Rebeccas föräldrar.
Äter normalt? Kräkningar/diarréer? Normal tillväxt? Många inf? Normal grav/part? Prematur? Sätessittning (höftledslux)? Hereditet? Hur mkt tränar man hemma?
3) Malkolm 9 mån kommer med sin mamma till barnakuten. Han har blivit väldigt blek och trött de senaste dagarna. Han ammas fullt. Vikt och längdökning normal. Får lite fruktpuréer som mamma själv tillverkat. I status finner du en mkt blek och passiv 9 mån gammal gosse. CRP <10. Hb 63.
a) Vilken diagnos misstänker du?
Järnbristanemi. Mikrocytär med lågt ferritin, lätt sänkta retikulocyter. Blodstatus, järn, ferritin.
b) Vad ska en 9 mån gammal gosse äta?
Efter 6 mån är ofta bröstmjölk/modersmjölkersättning inte tillräckligt för barnet. Speciellt när det gäller järn och zink. Barn har järndepåer vid födseln som tar slut vid ca 6 mån. Då måste man tillföra järn. Tilläggskost bör introduceras mellan 17-26v.
Tilläggskost: Järnberikad barngröt eller välling samtidigt som amning. Ska även äta fisk, kött, potatis,
grönsaker och fruktpuréer.
c) Behandling?
Mat, järndroppar i gröt. Är Hb stabilt och anemin förväntas vara reversibel (järnbrist/hemolys) och barnet är opåverkat kan man avstå från transfusion även vid mkt låga Hb (40-50). Po järnsubstitution retikulocyter <4v. Fortsätt minst 1 mån efter normalt Hb. Kontrollera järn/ferritin 3-6 mån efter avslutad beh.
4) Sara 9 år söker tsm med far för kortvuxenhet. Grav, partus, småbarnsår okomplicerat förlopp, men efter skolstarten halkat efter klasskamraterna i längdtillväxt och är nu en av de kortaste i klassen. Lillasyster, som för 2 år sedan redan var klart kortare har nu vuxit förbi, vilket far verifierar med foto ur familjealbumet. Sara mår bra, inga associerade symtom. Inga klara avvikelser i status.
a) Diskutera troliga/möjliga orsaker till tillståndet.
Endokrinkurva, förlorar i längd men inte i vikt. Hypotyreos troligast, ofta autoimmun orsak
(Hashimoto, ganska vanligt att de endast upptäcks via tillväxtkurva, kan må bra, plufsigt utseende). Även celiaki (vikten före åldern), depression, psykosocial problematik, GH-brist (brukar tappa lite successivt), kronisk sjd (IBD, lever, njurar).
b) Diagnostiska överväganden: Lab, undersökningar.
TSH, T3, T4, TPO, CRP, SR, kalprotektin, leverstatus, krea.
c) Kan man behandla?
5) Hamid 9 mån. Pojke som av dig har följts på BVC med sedvanliga rutinkontroller. Fått alla vaccinationer, mått bra. Vid 6-mån-kontrollen har du noterat ”allt väl, sitter med endast lite stöd, rullar mage-rygg, fint grepp”. Föräldrarna undrar nu varför det inte går framåt, vill ej sitta och när man lägger ner pojken i sängen ligger han snällt där.
a) Lugnande besked? Gränserna för utvecklingsfaserna är ju vida(!?).
Ej lugnande besked. Pojken har backat i utv, man får absolut inte backa även om gränserna är vida.
Krabbes sjd. Om det bara stått stilla mellan 6 och 9 mån är det viktigt att få veta hur det har varit
under denna period – inf, flytt, separationer, stor omställning?
b) Föreslå en plan för hur denna frågeställning skall hanteras. (Vem, hur snabbt, var, grovt hur).
Akutremittera omgående eller ring till barnneuro för inläggning. Förmodad neurodegenerativ sjd (inlagringssjd, mitokondriella sjd, metabola sjd – mamman sköter metabolismen under grav,
inlagringar påbörjas efter födseln) eller intracerebral process. Akut inf med tillfällig tillbakautv är mkt osannolikt.
6) Max 7 år blir undersökt av dig för feber, hosta och ont i magen. Av en slump noterar du att han har svarta hårstrån vid penisroten. Penis är också något stor, men testiklarna är små <4 ml. Du beslutar dig för att något troligen är fel.
Gör ett förslag till utredning där det framgår vad du i 1:ahand tror är bakomliggande störning.
Klinisk us, tillväxtkurvor, pubertetsbed. Ej pubertas precox då testiklarna är <4 ml. Adrenarké kräver ej utredning eller beh om inte pubertetskriterier är uppfyllda.
Vilken störning (definitionsmässsigt)?
Adrenarké. Vid adrenarké är inte testosteronnivåerna så höga att penis kan tillväxa.
Var sitter felet?
Testosteronprod tumör i binjurebarken.
7) Hanna 13 år är kort. Födelsevikt 2,900 g, varit något sen i utv, följt sin kanal -2 SD, inga tecken till pubertet. Föräldrarna oroliga då skolresultaten ej är särskilt bra. Extraundervisning har diskuterats. Du kan vid us inte se några pubertetstecken eller avvikelser mer än att
mamillerna ser ut att sitta onormalt brett isär. Det finns också ett blåsljud I2-I4 som du har svårt att värdera. Svårpalpabla femoralispulsar.
Normal utv, lämnas utan åtgärd? Vi behöver nog veta lite mer innan vi vågar avskriva flickan.
Kortvuxenhet, ökat intermamillaravstånd, avsaknad av pubertet vid 13 åå, hjärtfel (koarktatio aortae) Allt tyder på Turners syndrom.
Kurvan: De tappar kontinuerligt från födseln. GH-brist kan ha liknande utseende. Föreslå utredning.
Tyroideastatus + TPO, hörseltest, kromosomanalys (Turners), ökat FSH, ökat LH, PRL, hjärtkärlutred (EKO), MR, UL-njurar, BT i armar/ben (högt i arm, lågt i ben vid koarktatio aortae). Remiss barnmott.
Beh: Tillväxthormon, androgener, pubertetsinduktion med östrogen. Vad kan ligga bakom blåsljudet just i detta fall?
Koarktatio aortae.
---Första levnadsmånaderna---
8) Föräldrarna till John 4v (första barnet) söker på BVC för att de oroar sig för att han kräks så mkt. Grav och förlossning ska ha varit ua. De gick hem från BB drygt 2d efter förlossningen. De enda prov du kan ta på BVC är vanlig urinsticka samt Hb och CRP.
a) Du minns att kräkningar är mycket vanligt under spädbarnsperioden, men varför är det så?
Spädbarns övre magmun (cardia) är inte färdigutv sämre slutningsfunktion i sfinktern. Reflux från ventrikeln till esofagus efter måltid + att de dricker mkt, dålig peristaltik. Hos dem som går upp i vikt kan man vara rätt lugn. Andra vanliga orsaker: Inf, födoämnesallergi, GERD, missbildningar,
pylorusstenos (man kan ofta känna en knöl).
b) Viktiga anamnestiska uppgifter?
AT? Äter barnet? Vad? Kurvan? Kaskadkräkning (pylorusstenos)? I anslutning till mat kirurgiskt! Feber? Diarréer? Kiss/bajs? Beskriv kräkningarna, projektilliknande? Färg?
c) Vad leta efter i status?
AT: Blek? Irritabel? Rastlös? Slö? Hypoton? Letargisk? Ögon: Halonerade? Insjunkna och torra? Törstig? Orkar ej dricka? Nedsatt hudturgor, hur mkt? Hjärta, lungor, buk, ÖNH, vitalparametrar, feber, kapillär återfyllnad, AF, puls, BT.
Överskottskräkning – ej dehydrerade. Pylorusstenos – lite dehydrerade.
9) Lena 7v. BVC-sköterskan oroar sig för att Lena går dåligt upp i vikt. Hon har gett mamman mkt råd beträffande amningen, men det har varit problem ändå. Mamman vill gärna amma, men nu har hon börjat komplettera med tillägg som dock flickan inte gärna vill ha. FV 3,240 g, hon gick ned till 2,980 g och var tillbaka till FV vid 10d ålder. Lena väger nu 3,780 g. Du träffar dem på BVC.
a) Vilka vanliga och viktiga orsaker finns det till dålig viktuppgång?
Otillräckligt kostintag, matvägran (pga akut inf, ÖLI, UVI, candida(?); vätska viktigast), kräkningar (normala? inf? missbildningar?), malabsorption, diarréer, kronisk sjd (VOC, hjärnskada), psykosocialt (neglekt, deprimerad mamma), amningsteknik, för lite bröstmjölk (vanligaste orsaken).
Man får gå ner 10% efter partus (Lena gick ned 8% i detta fall) men ska vara tillbaka på födelsevikten efter 10d. Nyfödda ökar 200g/v.
b) Viktiga anamnestiska uppgifter?
Hur mycket äter barnet? Hur ser kurvan ut? Hur mkt bröst/pulver? Kräkningar/diarréer? Aptit? Feber, andra inf-tecken?
Medvetandesänkning, färg, kapillär återfyllnad, puls, BT, hjärta (man ska alltid tänka hjärtfel hos alla som ej går upp vikt!), lungor, buk, ÖNH(?).
---Gulsot--- Gulsot hos nyfödda och späda barn är ett symtom med mkt varierande bakgrund. Orsakerna kan variera från helt normal fysiologisk omställning till svår sjd.
10) Alessandra 5d gammal flicka som blivit tilltagande ikterisk, nu rejält gul. Är också lite slö och tröttnar vid slutet av amningen. Ingen feber, kräkningar, skrikighet eller andra
allmänsymtom. En första provtagningsomgång visar Hb 190 och bilirubin 350 μmol/ml. a) För att rätt bedöma ikterusorsak behövs anamnes och labkomplettering. Utveckla detta.
Ikerus? Inf kolestas? När började det? Första dygnet? Om debut >24h efter födseln fysiologisk ikterus pga omogen lever. Vanligast ikterus pga Rh-immunisering, inf eller fysiologiskt. Prematur? Syskon som beh för hyperbilirubinemi? Konstitutionella faktorer? Rh-neg moder (immunisering; Ak mot RBK-antigen)? Allmänpåverkan? Dehydrering (sen amningsstart, viktfall)? Hereditet?
Hemolytisk sjd? Bröstmjölksinducerad ikterus (ofarligt!)?
Om inf-misstanke: CRP, LPK, TPK. Spädbarn kan svara med minskat TPK vid inf.
Lab: Totalt och konjugerat bilirubin, blodgruppering (mor + barn) och DAT (direkt antiglobulintest,
påvisar Ak mot RBK), Hb/EVF, blodstatus, retikulocyter, ASAT/ALAT/GT/ALP (om konjugerad hyperbilirubinemi).
Hemolytisk anemi: Ökat LDH och minskat haptoglobin. Debuterar tidigt med ikterus.
Status: Kefalhematom, sugklockehematom eller andra blödningar? Blekgul (hemolys, immunisering)
eller högröd (polycytemi).
b) Vilka faktorer avgör om behandling skall inledas?
Extrema bilirubinnivåer (>350-500), bilirubinets stegringstakt avgör, barnets ålder, tidig födsel(?), allmänpåverkan(?). Ljusbeh (gränsen ligger på 350 i bilirubin) i frisk hud (bilirubin blir icke-toxiskt) eller blodbyte (hos dem med tidig debut (<24h) eller om väldigt snabb stegringstakt).
Polycytemi: Ökad risk för beh – kräver hyperbilirubinemi.
c) Är bilirubinstegring farlig? Alla (de flesta) nyfödda är väl något gula!?
Extrem hyperbilirubinemi kan orsaka permanenta hjärnskador (kernikterus). Därför är det viktigt att upptäcka och beh detta innan barnet utsätts för neurotoxiska nivåer. Upp till 350 binds till proteiner (albumin) passerar ej BBB. >350 är det fritt och kan passera BBB hjärntoxicitet. Lägre gräns hos prematura.
---Feber, luftvägsinfektioner och andningsbesvär---
11) Vilka är de i Sverige vanligaste etiologierna bakom akut, nedre luftvägsinfektion (hosta, ofta andningspåverkan, oftast feber och avgränsade bronkopneumoniska eller utbredda interstitiella infiltrat, av sannolikt infektiös orsak) vid åldrarna:
Anna och hennes pappa söker på barnakuten pga hosta och andningspåverkan. Lungröntgen visar infiltrat. Vilket/vilka agens är mest sannolikt om Anna är...
▪ 5 dagar
GBS, E coli.
▪ 2 månader
RSV, andra virus.
▪ 9 månader
Andra virus, RSV, ev pneumokocker.
▪ 4 år
Dagistriaden: Pneumokocker, HI, Moraxella. ▪ 10 år
Mykoplasma, streptokocker.
▪ 7-åring med ovanstående symtom, i vars omgivning både barn + vuxna fått feber + hosta.
Mykoplasma, influensa, pneumokocker, HI, strep A.
Vilket är det kliniskt mest användbara kriteriet på bakteriell bronkopneumoni hos barn 6 mån till 5 år gamla?
12) Kevin 3 år kommer akut med mor för andningsbesvär med hosta och pip i bröstet. De har varit hos en god vän till modern och julbakat och mamma undrar om Kevin kan ha blivit allergisk mot vetemjöl, för hon har en morbror som var konditor men fick sluta pga mjölallergi. Kevin har flera ggr haft långdragen hosta och pip i bröstet vid förkylningar förut och han har fått en medicin att andas in ”när det blir alltför besvärligt, men han blir så darrig av den”. Nu har han varit snuvig och nyst rätt mycket i några dagar. Vid us noterar du: Bröstkorgen i inspirationsställning, antydd lufthunger, ingen cyanos, intercostala indragningar, andningsfrekv 54/min, sibilanta och sonora ronki både på inspiriet och exspiriet.
a) På vad grundar man bedömningen av de aktuella besvärens svårighetsgrad?
Trötthet (orkar inte göra något annat än andas, orkar inte prata). Äter/dricker? Leker? AT, indragningar, antydd lufthunger, AF, sat.
b) Allergiska bakgrunder till astma hos barn?
Allergi kan påvisas hos 90% av skolbarn med astma, men i de lägsta åldrarna är allergi som orsak mindre vanligt.
c) Diffdiagnoser att överväga?
Infektionsastma i detta fall eftersom astma i samband med inf och ålder >2 år. Främmande kropp, stämbandsdysfunktion, hjärtfel.
d) Principiellt om behandlingen.
Beta-2-agonister (ventolin), inhalationssteroider, adrenalin, syrgas, teofyllin, ev kortison (betapred) po vid svårare fall, näring och vätska.
13) Pamela 14 mån kommer akut på fm med båda föräldrarna för andningsbesvär med hosta och pip i bröstet. Aldrig haft liknande förut, men har hostat långa perioder efter förkylningar. Nu började det inatt och då fick hon litet av storasysters astmamedicin och så somnade hon, men nu på morgonen är det värre igen. Det piper och rosslar ”och låter förskräckligt om
andningen, som om hon skulle kvävas vilken sekund som helst”. Dock har hon på morgonen ätit gröt med god aptit (”stänkt ner hela köket som vanligt”) och verkar inte så sjuk egentligen. Var förkyld i förra veckan och hade feber ett par dagar, men skulle egentligen ha fortsatt
invänjningen på dagis idag.
Vid us: Afebril. Glad, pigg och intresserad men piper i bröstet och torrhostar, lätta interkostala indragningar, ingen cyanos eller lufthunger. Andningsfrekv 42/min. Rikl sibilanta ronki. a) Diagnos/vad kallar man detta?
Akut obstruktiv bronkit.
b) Råd till föräldrarna beträffande: 1) Närmaste dygnet
Beta-2-agonist. Inhalationsbeh, men inga recept skrivs.
2) Närmaste månaderna
Sök igen om detta skulle upprepas. Remiss BUMM?
c) Prognosen på sikt?
Växer vanligen bort vid 3-4 åå.
d) Är detta astma?
Nej, infektion. För barn <2 år måste man ha haft 3 episoder av obstruktiva besvär för diagnos.
14) Amadeus 4v kommer akut på kvällen pga hög feber på 40 grader. Han ammas helt och modern tycker att han har ätit sämre och blivit mer trött. Han har kräkts 2 gånger och verkar dessutom lite täppt i näsan. Storebror, som är 2 år gammal, hade en RS-virusinf för 1 år sedan och har varit inlagt på barnavd i 5d. Han går nu på dagis och är förkylt med snuva och hosta. Föräldrarna är nu mycket oroliga att det kan vara början av en RSV-inf hos Amadeus. Moderns grav var ua, likaså gossens neonatalperiod. Hans FV var 3750g, nu vägar han 4850g.
I status hittar du en febril, trött gosse, takykard, lungor ua, täppt i näsan, munhåla och svalg ua, trumhinnorna ua, fontanell och buk ua, hud ua.
a) Vilka akuta prover ska du ta?
Blodgas, LP, blodstatus, CRP, u-sticka, blododl, snabbtest för virus (RSV, influensa).
Barn <3 mån med kroppstemp >38 har speciellt hög risk för allvarlig sjd. De är i princip alltid inläggningsfall. Inläggning med claforan (täck GBS, E coli, (enterokocker)). Meningit/sepsis.
15) Bakteriell bronkopneumoni. Vilket är det kliniskt mest användbara kriteriet på bakteriell bronkopneumoni hos barn 6 månader till 5 år gamla?
Takypné.
16) RSV-infektion.
a) Vilka är de vanligaste symtomen vid RSV-infektion hos ett spädbarn?
Slöhet, matvägran, irritabilitet, apnéer, snuva, segt slem, även hosta, takypné, indragningar.
b) Tänk igenom de riskfaktorer som gör att de minsta barnen (<3mån) drabbas hårdast.
Mjuk thorax, färre muskler, kan ej hosta upp segt slem, färre alveoler. Jobbig andning orkar ej äta dehydrering ond cirkel. Smala luftvägar som svullnar. Gasutbytet ej fullt utv. Hypoxi apné hos spädbarn. Omoget immunsvar.
17) Otitis media är en av de vanligaste luftvägsinfektionerna. a) Diagnoskriterier?
Snabbt insättande symtom, såsom öronsmärta, skrikighet, irritabilitet, feber, försämrad
aktivitet/aptit/sömn, oftast under pågående ÖLI. Fynd av trummhinneinfl och pus i mellanörat eller hörselgången. Trumhinnan blek (kan vara röd), buktande, rör sig ej.
b) Behandlingsrek i Sverige?
Barn <1 och >12 beh, övriga exspektans. PcV 25 mg/kg i 3-5 dagar.
c) Uppföljningsbehovet?
<4 år och om det är bilat. Mellanörat kan vara fyllt av sekret HSN. Därför rek kontroll av utläkning och hörsel.
d) När är/blir otitis media ett öronfall?
Om det finns kompl faktorer: Inf-känslighet, skall/ansiktsfx, känd HSN, kokleaimplantat. Otitbenäget
barn med 3 otiter på ett halvår eller 4 otiter på ett år.
18) Tonsillit, feber och svårigheter att äta och dricka. Börjar bli trött. Stora röda belagda tonsiller, palpabla körtlar på halsens utsida och i käkvinklarna. Detta är en vanlig, ibland svårbedömd, åkomma. Hur resonerar du runt etiologin för:
- ett 10-månaders barn?
Adenovirus.
- en 2,5-åring?
GAS. (GAS ovanligt <1 åå).
- en 12-åring?
GAS + mononukleos/EBV.
---Det akut sjuka barnet--- Hudblödning är ett alarmerande symtom med flera möjliga orsaker.
19) Albert 3 år har efter en lättare ÖLI plötsligt ådragit sig en kraftig utsådd av hudblödningar över hela kroppen. Ser ut som blåmärken av olika storlek. Blöder lite också ur näsa-mun. Mår annars prima, har ingen feber och är tidigare helt frisk.
a) Trolig orsak till hudblödningarna?
Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) – föregås ofta av ÖLI. Henoch-Schönlein: Mår ej prima.
Vaskulit som föregås av allmän infl. Buksmärta pga ischemi.
b) Viktigaste akuta prover för att säkra diagnos och utesluta andra allvarliga sjukdomar?
Komplett blodstatus (TPK (endast TPK som blir lågt vid ITP), Hb, LPK) med diff. PK, APTT, retikulocyter, CRP (sepsis/meningit), SR, ASAT, ALAT. TPK <10 ger symtom hos barn. VitK?
c) Om du trots dina akuta prover är osäker på vad detta är genomför du en benmärgspunktion. Denna är normal. Vad talar det för?
ITP. Vill fiska efter leukemi då detta ej får missas!
d) Finns risk för blödningar i inre organ?
Råd till pat: Ta det lugnt om det går. Klättra ej i klätterställningar.
e) Differentialdiagnoser: Nämn de 4 vanligaste orsakerna till hudblödningar i barndomsåren.
Leukemi, Henoch-Schönleins purpura, sepsis, ITP. TPK <20 ger ökad blödningsrisk.
20) Lotta 5 år har senaste 2-3v blivit allt tröttare, har stundtals haft feber 38,5°C. Successivt uppdykande, glest spridda, hudblödningar över hela kroppen. I status noterar du att Lotta ser klart hängig ut, är blek och du ser också blödningarna. Du konstaterar Hb 69. Labstatus visar, förutom anemi, också låga trombocyter (TPK 85) och LPK 27. Oväntade palpationsfynd i buken är förstorad lever och mjälte.
a) Trolig diagnos?
Leukemi.
b) Hur fortsätta diagnostiken?
Blodprover. Komplett blodstatus med diff. Retikulocyter, elstatus, krea, leverstatus, CRP, SR, koagulationsstatus, blodgruppering. Behöver ej ge ab om inte neutropen. Mkt vätska. Observant för DIC. Blodtransfusion, Remiss till barnonkolog benmärgsprov, LP, lungrtg, hjärt-EKO.
c) Prognos?
God. Nästan alla pat <65 uppnår komplett remission <1-2 mån vid intensiv induktionsbeh.
ALL: 85% 5-årsöverlevnad hos barn.
21) Jacob 6 år söker för HV sedan 3-4d. Han är också trött, blek och äter dåligt. Tidigare frisk, 0 trauma. Far uppger efter en stund att urinen sett mörk ut vid flera tillfällen senaste veckan. Ingen miktionssveda eller feber. Du tar ett blodtryck som är 155/100.
En svår sjukdom måste uteslutas:
Poststreptokockglomerulonefrit.
a) Vad beror huvudvärken på?
Pga BT. Han har lite njursvikt och samlat på sig vätska.
Vanligaste orsaken till hypertoni hos barn: Renala orsaker, fetma. b) Föreslå viktiga enkla akutprover för att ringa in diagnosen.
Krea, cystatin-c, urinsticka, CRP, SR, blodstatus. Hematuri från njuren: Mörk. Hematuri från