24 år senare, till 1893 års adelsmöte inkom regeringen med ännu en skri- velse med syfte att få mötets godkännande av ett avskaffande av forum privilegiatum. Trots att närmast ett kvartssekel gått var skrivelsen i allt väsentligt en kopia av den förra. Den enda skillnaden var att någon mot- svarighet till den argumentation från lagutskottet som ingått i skrivelsen från 1869 inte fanns med.596 Antagligen var argumenten för ett avskaf-
fande oförändrade, och därmed redan kända på Riddarhuset.
Den långa tidsperioden till trots skilde sig heller inte 1893 års Riddar- husutskott nämnvärt från dess företrädare, när det gällde åsikt i frågan. Häradsrätternas arkiv ansågs visserligen ha förbättrats något under den gånga tiden, men betraktades fortfarande som undermåliga. Således var det fortsatt en fördel för adeln att vissa handlingar förvarades i hovrätter- nas arkiv i stället. Samtidigt var de eventuella nackdelar som innevarande lagstiftning förde med sig inte så svåra att det var ett avgörande skäl för att godkänna ett avskaffande av forum privilegiatum. Utskottet yrkade därför på att man ännu en gång skulle avfärda lagförslaget, med motivat- ionen:
Då sålunda, enligt Utskottets uppfattning de gällande stadgarna angå- ende Ridderskapet och Adelns särskilda forum för Ridderskapet och Adeln medföra afsevärda fördelar, och de olägenheter i afseende å ökade besvär och kostnader, som måhända någon gång deraf föranle-
595 Denna tolkning återfinns också i Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 6, i Ridderskapet och Adelns protokoll
vid lagtima adelsmötet år 1893, s. 8.
183
das gentemot dessa fördelar måste anses af underordnad beskaffen- het.597
Ännu på 1890-talet sågs alltså en undantagslagstiftning för adelns del som en klar fördel, och inte principiellt fel.
Argumenten för ett avskaffande var dock fler, och mer tydligt artikule- rade, denna gång än 1869. Ludvig von Platen hade väckt en motion i frå- gan, med samma syftning som regeringens förslag, det vill säga att adels- mötet skulle godkänna en lag om avskaffande av forum privilegiatum. Förmodligen var detta för att väcka debatt genom att frågan på så sätt närmast behandlades av mötet två gånger, samt att fästa uppmärksam- heten på ett område av lagstiftningen som, enligt von Platen, hade förbi- setts. Existensen av forum privilegiatum försvårade, enligt honom, att för- valtningen av omyndiga adelspersoners tillgångar gick rätt till, något som tidigare kritiker av privilegiet inte tagit upp i tillräcklig grad, enligt von Platen.598 Enligt motionen var underrätterna, som hade att förvalta för-
mynderiet för ofrälse, bättre lämpade för att utöva denna funktion än hov- rätterna. Häradsrätterna var mindre och där hade man i allmänhet större kännedom om de lokala förhållandena, vilket kunde motverka oegentlig- heter, exempelvis genom kännedom om en potentiell förmyndares dåliga ekonomi.599
Den övriga argumentationen för ett avskaffande fokuserade på den principiella riktigheten i att alla medborgare var lika inför lagen. Denna framfördes även av tre medlemmar av Riddarhusutskottet, som i en reser- vation mot utskottets skrivelse formulerat en egen, som yrkade bifall till regeringens förslag. I fråga om forum privilegiatum upphävande konsta- terade dessa att:
[…] denna särskilda förmånsrätt för Ridderskapet och Adelns med- lemmar föga öfverensstämmer med den likhet inför lagen, som utgör en af grundprinciperna uti ett fritt och ordnadt samhälle, äfvensom att
597 Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 6, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893,
s. 7.
598 Motioner till Adelsmötet, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893, s. 4. 599 Motioner till Adelsmötet, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893, s. 6.
detta undantagsförhållande ej kan undgå att menligt inverka på rätt- skipningens jemna och likformiga gång.600
Även Ludvig von Platen upprepade denna sentens, i en av sina två reser- vationer till mötets beslut. Att han inte gjort det tidigare påstod han bero på att likhet inför lagen var en så självklar princip att den inte behövde omnämnas.601 Dessutom ifrågasatte de tre utskottsmedlemmarna
huruvida forum privilegiatum verkligen var att betrakta som någon verk- lig fördel, i likhet med de argument som framkommit redan 1869. I sin konkurrerande skrivelse konstaterade författarna att nederlaget för rege- ringens förslag den gången varit ett uttryck för missnöje över den nyligen genomförda representationsreformen: ”då den sjelfskrifna representat- ionsrätten så nyligen upphäfts” ville adelsmötet den gången inte heller ”äfven uppofra den enda egentliga återstod som gjorde Ridderskapet och Adeln till ett ’privilegieradt’ stånd.”602 Betydelsen av de kvarvarande pri-
vilegierna kan, enligt detta synsätt, förstås som att de utgjorde en sorts garant för en fortsatt särställning gentemot övriga samhället. Då lång tid nu passerat ansåg reservanterna att man nu kunde betrakta frågan utan sådan affekt.603
Vid voteringstillfället uttalade sig sex av adelsmötets ledamöter med yrkan att regeringens förslag om avskaffande av forum privilegiatum skulle godkännas. Fyra yrkade bifall till utskottets förslag att lagförslaget inte skulle godkännas.604 Vid voteringen segrade utskottets hemställan
om att avslå regeringens förslag med 73-43.605 Till skillnad från 1869 år
möte reserverade sig flera ledamöter mot beslutet. Tillsammans med den argumentation som skildrats ovan tyder detta på att anhängarna till för- slaget att avskaffa forum privilegiatum var mer aktiva och bättre organi- serade än 1869, även om röstsiffrorna i procent var ungefär desamma. Antalet reservanter uppgick till 26.606
600 Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 6, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893,
s. 8-9.
601 Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893, s. 24.
602 Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 6, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893,
s. 8.
603 Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 6, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1893,
s. 8.
604 Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1869, s. 16-17. 605 Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1869, s. 17. 606 Ridderskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1869, s. 18.
185