Här ska det material som ligger till grund för avhandlingens undersökning att beskrivas närmare. Inledningsvis ska de omständigheter som materi- alet produceras under att beskrivas, med början i adelsmötena.
Lagtima, det vill säga ordinarie, adelsmöten hölls vart tredje år, det första år 1869. En handfull urtima, alltså extraordinära, möten hölls också under den studerade perioden, då särskilda omständigheter påkallat såd- ana. Till formen var adelsmötena huvudsakligen en direkt fortsättning på mötesformen under ståndsriksdagarnas tid. Mötestiden var av tradition senvinter/vår och platsen för mötena var riddarhussalen i Riddarhuspalat- set. Rätt att delta hade ätternas huvudmän, som uppnått myndig ålder samt betalat en årlig avgift, den så kallade kapitationsavgiften. Mötenas sam- manträden var generellt också öppna för åhörare. Efter det inledande valet av ordförande företogs val av Riddarhusutskottet, bestående av 12 med- lemmar. Utskottet hade till uppgift att förbereda och behandla de ärenden som sedan sattes upp på dagordningen. Dessa inkom i huvudsak på tre olika sätt: från Riddarhusdirektionen, motioner från enskilda mötesdelta- gare, eller, vid särskilda tillfällen, från regeringen.186 Utskottet samman-
ställde och uttalade sig om de frågor som skulle gå till omröstning, yrkade
på antingen avslag eller bifall eller så kom man med ett eget reviderat förslag. I utskottets utlåtanden brukade även direktionens åsikt tas med. När frågorna beretts på detta vis gick de till omröstning vid ett av adels- mötets sammanträden. Antalet sammanträden varierade efter behov men var vanligtvis runt tio stycken, med ett antal dagar emellan varje. Mötena brukade pågå från februari in i april, men ibland så sent som in i juni. Vid slutet av mötena valdes en ny direktion, om sex medlemmar, med ansvar för den ordinarie verksamheten under de kommande tre åren, likväl som för verkställandet av de på mötet fattade besluten, samt att producera en berättelse rörande tiden som gått sedan föregående möte. Förutom direkt- ionens medlemmar fanns en handfull anställda och tjänstemän på Riddar- huset, med ansvar för olika delar av den dagliga verksamheten. Ovan be- skrivna organisationsform förekom i stort sett oförändrad under hela undersökningsperioden.
Den här avhandlingens huvudsakliga källmaterial utgörs av tryckta protokoll från de ovan beskrivna adelsmötena. Protokollen består i sin tur av flera delar: deltagarlistor, verksamhetsberättelser, motioner, utlåtan- den, voteringar, beslut, och så vidare. Endast i ett fåtal fall fördes steno- grafiskt protokoll, där deltagarnas anföranden skrevs ned. Längden på adelsmötenas protokoll varierar kraftigt från möte till möte, beroende på hur många som deltog, vilka frågor som drevs och vilka beslut som skulle fattas. Dock kan sägas att ett genomsnittligt möte resulterade i ett tryckt protokoll på 200-300 sidor. Sammanlagt 35 adelsmöten hölls under den studerade perioden. Samtliga av dessa har gåtts igenom systematiskt, även om huvuddelen av materialet naturligtvis inte sedan gjorts till före- mål för analys.
Det material som producerades under adelsmötena ger en inblick i Rid- darhusets verksamhet under en lång period. Utifrån det framgår föränd- ring och kontinuitet kring frågor som vilket uppdrag man ansåg sig ha, vad man valde att spendera pengar på, vilka meningsskiljaktigheter som fanns, vad som ansågs vara görbart och vad som ansågs vara viktigt, vilka mål som upprättades, och vilka strategier som tillämpades för att uppnå dessa. Adelsmötena under perioden kan sägas ha fungerat som en arena, där mötesdeltagarna gemensamt arbetade fram svar på dessa frågor. Det ska betonas att meningarna ofta gick isär, att förslag förkastades, och att beslut som fattades ibland inte resulterade i handling. Men att den process som utspelade sig på adelsmötets arena ibland var motsägelsefull och
71 mångfacetterad är för den här undersökningen inget problem. Snarare är det just i meningsskiljaktigheterna som grundläggande frågor och svar kring vad man skulle vara, och hur man skulle vara det, artikulerades som tydligast.187
Adelsmötenas protokoll utgör det huvudsakliga källmaterialet till av- handlingens empiriska kapitel 2 och 3. Det fjärde och avslutande empiri- kapitlet utgörs till största del av en analys av material ur den tidning som började ges ut av Adelns diskussionsklubb år 1905, först med titeln Jul-
nummer utgifvet av Adelns Diskussionsklubb, och från och med år 1909
med namn efter Riddarhusets valspråk: Arte et Marte.188 År 1947 började
ännu en tidskrift med adelspersoner som målgrupp att ges ut, denna gång av Riddarhusdirektionen, kallad Meddelanden från Riddarhuset. Elva år senare, 1958, slogs dessa båda samman, då under namnet Arte et Marte:
meddelanden från Riddarhuset. Innehållet i dessa publikationer skilde sig
inte nämnvärt från andra medlems- eller veckotidningar, och utgjordes exempelvis av allmän information rörande adeln, resereportage, litteratu- ranmälningar och texter med historiska teman. Dess längd varierade nå- got från nummer till nummer, men låg vanligtvis på runt 50 sidor. Sam- manlagt utkom 83 nummer av de olika titlar som beskrivits ovan under den studerade perioden.
Protokollen från adelsmötena och Arte et Marte producerades inom ra- men för organisationen Riddarhusets ordinarie verksamhet, samt i viss mån andra sammanslutningar knutna till denna. En del allmänt om materi- alets karaktär och möjligheterna att utvinna kunskap ur det kan därmed sägas. Ur ett internationellt perspektiv torde materialet vara tämligen unikt, i det att motsvarande adliga organisationer, i varje fall vad gäller ålder och omfång gällande verksamheten, inte existerat. Det ger därmed en möjlig inblick i ett specifikt adligt sammanhang under lång period, som dessutom sammanfaller med den för gruppens vidkommande omvälvande tid som ståndssamhällets upplösning förde med sig. Det är dock viktigt
187 Här kan det vara på sin plats att göra en anteckning om adelsmötenas protokoll och hur de kommer att
refereras till framöver i avhandlingen. I de tidiga mötenas protokoll har de enskilda delarna, det vill säga främst direktionens berättelse, inkomna motioner, utskottets utlåtande, deltagarlistor och själva mötesprotokollet, pa- ginerats separat trots att de trycktes och gavs ut i en och samma volym. För tydlighets skull har referenser till detta material i avhandlingen skrivits enligt följande exempel: Riddarhus-Utskottets Utlåtande N:o 7, i Rid-
derskapet och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år 1869, s. xx. De delar som innehåller själva mötes-
protokollet, anmälningar av motioner, bordlägganden, voteringar och så vidare, benämns enbart Ridderskapet
och Adelns protokoll vid lagtima adelsmötet år xx. För att vara konsekvent har detta skick använts genomgå-
ende, även efter att numreringen övergick till att gälla för hela volymen.
att vara medveten om materialets begräsningar. Den stora majoriteten av dem som tillhörde gruppen adel är exempelvis inte representerade i materialet. På grund av Riddarhusets organisation är de individer som uppträdde på adelsmötena uteslutande män. I Arte et Marte förekommer en del kvinnor, som skribenter eller som föremål för artiklar, och i viss mån barn, men det ändrar inte det faktum att den här avhandlingen till övervägande del handlar om just adliga män. Att utifrån detta uttala sig om adeln i sin helhet är därmed omöjligt i strikt bemärkelse. Trots detta gör det faktum att Riddarhuset gjorde anspråk på att företräda hela grup- pen, och rimligtvis kan sägas ha spelat en central roll i adelns kollektiva tillvaro, oaktat dess bristande representativitet, materialet ändå värdefullt för en historisk studie rörande adeln under perioden. I jämförelse med exempelvis personhistoriskt material medför den här avhandlingens käll- material bättre förutsättningar för en undersökning av adelsfenomenets kollektiva aspekter.
Till grund för avhandlingens analys har, som nämnts, en systematisk genomgång av det ovan redovisade materialet genomförts. Det innebär att protokoll från samtliga adelsmöten, och samtliga nummer av Arte et
Marte, från undersökningsperioden har gåtts igenom. Urvalet har sedan
skett utifrån de teoretiska utgångspunkter som omskrivits ovan. De tryckta protokollen från adelsmötena, likväl som numren av Arte et
Marte, finns tillgängliga på flera bibliotek runt om i Sverige. Exemplaren
som förvaras vid Lunds universitetsbibliotek är de som använts vid arbe- tet med den här avhandlingen.
Utöver ovan redovisade material kommer undersökningen att komplet- teras, när så är motiverat och möjligt, för att möjliggöra en fördjupad ana- lys och kontextualisering. Utgångspunkten har varit att vid de tillfällen då adelns kollektiva verksamhet gav upphov till annat källmaterial, utöver protokollen och medlemstidningen, söka inkorporera detta i analysen. Ex- empelvis har delstudien om invigningen av Axel Oxenstiernas staty år 1890 inkorporerat tidningsmaterial som beskriver invigningen, medan i delstudien som handlar om processen som syftade till att producera över den svenska adeln har slutresultatet, Sveriges riddarhus, publicerat 1926, använts.189
189 Material producerat av den förening som bildades 1902, med namnet Adelns diskussionsklubb, och som
73