Det historiska beslutet att bifalla avskaffandet av forum privilegiatum skulle dock få en, i varje fall i sammanhanget, dramatisk reaktion året efter. År 1916 sammankallades ännu ett urtima adelsmöte. Huvudfrågan denna gång var huruvida adeln på eget initiativ skulle avsäga sig de pri- vilegier som fortfarande kvarstod i lagstiftningen. Mötet var välbesökt. Nästan dubbelt så många röstade i denna votering som i den som avgjorde forum privilegiatums öde.657 Det präglades också av en för adelsmötena
ovanligt antagonistisk ton mellan de vilkas mening gick isär. Vad berodde detta på?
För att besvara den frågan bör ett flertal faktorer tas i beaktande. Initialt kan sägas att de privilegier det rörde sig om, med undantag av patronats- rätten, inte hade någon praktisk betydelse. De återfanns i ett kungligt brev utfärdat 16 oktober 1723 och bestod av sådana bestämmelser som utgjort undantag i den tidens lagstiftning, men som trots att sagda lagstiftning sedermera förändrats inte blivit formellt avskaffade. Den kommitté som 1915 satts att utreda frågan uttryckte det som att lagstiftningen ”gått
655 Aftonbladet 1915-12-18 656 Aftonbladet 1915-12-18
199 förbi” dessa privilegier.658 Som exempel på dessa kan nämnas adelsmans
frihet från att betala våg- och mätarepenning för utskeppning av egenpro- ducerade varor (§ 19), samt adelsmans rätt att ”tillbörligen aga och näpsa sina frälsebönder och enskilda betjente” vid små förbrytelser (§ 31).659
Hans Wachtmeister, som på 1880-talet utrett frågan för Riddarhusets räk- ning, kom den gången till slutsatsen att dessa privilegier i juridiskt hän- seende fortfarande gällde.660
Riddarhusutskottet, med medhåll från direktionen, yrkade på att man nu från adelsmötets sida skulle besluta om att godkänna ett upphävande av även dessa privilegier.661 Till skillnad från de flesta av de tidigare
gånger då avskaffande av privilegier varit på tal kom initiativet den här gången alltså inte från regeringen utan från Riddarhuset självt. Anledning till detta var att man från utskottets sida ansåg sig ha fått utfästelser från statsmaktens sida. Om man avsade sig även de kvarvarande privilegierna kunde man, enligt Pehr von Seth, även denna gång utskottets ordförande, förvänta sig att ”få lösta ett par för Ridderskapet och Adeln viktiga frågor, nämligen den om namnskyddet och den om sättet för indrifvande af kapitationsafgiften.”662
Mötets enda motion, författad av Bolivar Adlercreutz och Fredrik Ti- gerhielm, yrkade å sin sida på att man inte skulle upphäva privilegierna. Motionsförfattarna ansåg att man genom ett upphävande ”äfventyrar […] Ridderskapet och Adelns ställning såsom en af den offentliga rätten er- känd korporation.” Om denna status därmed skulle gå förlorad ansåg de vidare att ”det gifvetvis inbjuder till fortsatta angrepp på Ridderskapet och Adeln och därmed äfven vår konungamakt”.663 Även om privilegi-
erna inte hade någon praktisk innebörd medförde deras kvarstående i lag- texten en sorts garant, ett avskaffande av dessa vid ett senare tillfälle skull då behöva genomgå en längre formell process.
Vid voteringstillfället uttalade sig flera ledamöter, både för och emot utskottets förslag. Efter att ordföranden ansett att förslaget blivit antaget
658 Riddarhusdirektionen memorial n:r 1, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916,
s. 6.
659 H:son Wachtmeister, Hans, Utredning rörande de Ridderskapet och Adelns privilegier, förmåner, rättig-
heter och friheter, hvilka böra anses ännu ega gällande kraft, P. A. Norstedt & söner, Stockholm, 1886, s.
252-253.
660 H:son Wachtmeister, 1886, s. 251.
661 Riddarhusutskottets utlåtande N:r 3, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916, s.
10.
662 Diskussionsprotokoll, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916, s. 17. 663 Motioner till Adelsmötet, i Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916, s. 149-150.
av mötet begärdes votering, där i stället nej-sidan befanns vara i klar ma- joritet, 160-119 röster.664
Det är möjligt att tolka resultatet som en sorts misstroendeyttring rö- rande beslutet på föregående års möte. Antalet mötesdeltagare år 1916 var betydligt fler än den gången. Antalet ledamöter som röstade för utskottets förslag var nästan detsamma som de som röstat för avskaffandet av forum privilegiatum, 119 respektive 108, medan nej-sidan ökat markant, från 41 till 160.
Motionsförfattarna uppfattning att adelns och kungamaktens ställning i någon mån skulle vara hotad framstår därmed som accepterad av flerta- let av mötesdeltagarna. I efterdyningarna av borggårdskrisen år 1914, där monarkens förhållande till parlamentet varit stridsfrågan, och i sken av de ökade kraven i samhället på allmän rösträtt, låg denna uppfattning må- hända nära till hands för de med konservativa sympatier.
Den långvariga processen med att upphäva forum privilegiatum fick därmed ett efterspel som gör att den inte entydigt kan tolkas som att prin- cipen om allas likhet inför lagen stegvis vann ett dominerande inflytande. Villigheten att behålla 1723 års privilegier talar istället för att de praktiska fördelar som utskottet ansåg sig ha vunnit genom ett eventuellt avskaf- fande inte ansågs lika viktiga som privilegiernas funktion som garant för det delvisa bibehållandet av en äldre samhällsorganisation. I vilken mån privilegierna någonsin fyllde denna funktion är svårt att säga. Klart är i alla fall att privilegierna inte förekommer i avhandlingens källmaterial ef- ter år 1916, samt att de i formell mening kvarstod ända till år 2003, då riksdagen beslutade att de skulle upphöra att gälla.665
”Hur Gyllensvärd blev Johannezon”: kommunikation
och kollektivt handlande i samband med skyddet av
adliga släktnamn, 1905-1971
Den här delstudien handlar om den mening som medlemmar av adeln till- skrev adliga släktnamn, och det kollektiva handlande som detta gav upp- hov till. Under 1900-talets första hälft dyker frågan om skydd för adliga efternamn upp, både på adelsmöten och i Arte et Marte. Den grundläg- gande problemformuleringen som där uttrycktes var att personer som inte
664 Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916, s. 10-11.
665 Se: SFS 2003:179, Lag om upphävande av ridderskapet och adelns privilegier (1723:1016 1), Stockholm,