I anmälarnas skrivelser framträder en moralisk dimension i deras sätt att se på arbetsskadeförsäkringen. För dem blir ersättningen från försäkringen, liksom den godkända arbetsskadan, en rättighet som kan motiveras utifrån moraliska utgångspunkter. De framlägger argument där rätten till ersättning baseras på hur de har offrat sig för arbetet, hur mycket de har lidit, och hur mycket de har förlorat i termer av livskvalitet. Likaså framstår den godkända arbetsskadan som en form av upprättelse för anmälarna, och då inte bara för dem som framhåller en konflikt i arbetet som upprinnelse till skadan. Ett godkännande i arbetsskadefrågan ses av vissa anmälare som en upprättelse för de kränkningar som de menar att de har fått utstå under arbetsskadeprocessen. Också deras sätt att framställa yrkanden med krav på politisk handling innehåller moraliska eller normativa element och de talar om hur det borde vara.
Även i tidigare forskning, så som i min egen studie av ärenden som avgjordes 1990, framträder denna moraliska dimension i anmälarnas sätt att argumentera för rätten till ersättning (Petersson, 1995). Men de moraliska utgångspunkterna och den moraliska innebörden av en godkänd arbetsskada är än tydligare i det här materialet. En anledning till detta kan vara att anmälarnas skrivelser här är betydligt längre, samtidigt som det är fler anmälare i det här studerade materialet som lämnar in vidare skrivelser och invänder mot försäkringskassans beslut. Detta kan i sin tur ha att göra med den typ av sjukdomstillstånd som ärendena gäller. Psykiska och psykosomatiska sjukdomstillstånd har en lägre godkännandefrekvens än andra typer av arbetsskador, vilket gör att det kanske kan ses om naturligt att anmälarna i högre grad invänder mot försäkringskassans beslut.
Det intressanta med anmälarnas anspråk på politisk handling, kompensation för lidande och förlorad livskvalitet, liksom anmälarnas sätt att söka upprättelse genom arbetsskadeförsäkringen, är inte enbart att de har sin grund i moraliska utgångspunkter om vad som är rätt och rättvist. Dessa anspråk överskrider också, eller kanske rättare sagt bryter mot, arbetsskadelagstiftningens syfte och utseende. Även om den svenska arbetsskadeförsäkringen, precis som ersättningen för arbetsskador i andra länder (Duncan, 2003), har sin grund i ett skadeståndsförhållande, där
arbetsgivaren är den som är försäkrad mot de skadeståndsanspråk som den anställda annars skulle kunna ställa, ger den inte ersättning för något annat än den inkomstförlust som en skada för med sig. Den ersätter inte för den livskvalitet man förlorar, för det sätt på vilket man själv eller livet har förändrats på grund av skadan eller för det lidande som man fått utstå under
sin sjukdom25. Inte heller kan man genom försäkringen stämma sin
arbetsgivare för att man har blivit kränkt eller trakasserad, liksom man genom att anmäla en arbetsskada inte kan förändra arbetsmiljön inom äldrevården eller samhället i stort. Genom att överklaga till Länsrätten eller Kammarrätten kan man heller inte stämma Försäkringskassan eller förändra Försäkringskassans sätt att handlägga arbetsskadeärenden.
Vissa av de resonemang som anmälarna för fram och utvecklar i arbetsskadefrågan faller också utanför det som är giltiga argument vid tillämpningen av lagen. En godkänd arbetsskada beror på om skadan vid en medicinsk bedömning kan ses som orsakad av arbetet. Graden av lidande, hur mycket man har offrat sig i arbetet liksom hur mycket livet har förändrats genom sjukdomen spelar således ingen roll för beslutet om godkännande eller avslag.
Anmälarnas moraliskt grundade anspråk på försäkringen och deras argumentation i arbetsskadefrågan kan tolkas som att de inte har tillräckliga kunskaper om Lagen om Arbetsskadeförsäkring och om hur en byråkratisk praktik fungerar. Det vill säga att de inte vet vad försäkringen skall ersätta eller vad som är giltiga argument i ett arbetsskadeärende. Denna brist på kunskap är i så fall lika spridd hos de anmälare som har ett tjänstemannayrke och en eftergymnasial utbildning som hos dem som inte har någon akademisk utbildning.
Ett annat sätt att förstå anmälarnas föreställningar om försäkringen är att se dem som motberättelser, d v s som alternativa berättelser om försäkringen. Stone-Mediatore (2003) använder förutom begreppet motberättelse också
begreppet motståndsberättelser för liknande framställningar.
Motståndsberättelser framställer inte enbart en alternativ version av en händelse, utan de gör också motstånd mot andra mer etablerade berättelser. Mishler (2005) ser till exempel patienters berättelser om medicinska behandlingar, eller rättare sagt berättelser om varför de inte följer den behandling som läkaren föreskriver, som en form av motståndsberättelser i den meningen att de gör motstånd mot den medicinska diskursen. Stone- Mediatore använder därutöver också begreppet för att beskriva berättelser om motstånd och om hur man har behövt utöva motstånd.
Ur Stone-Mediatores perspektiv blir anmälarnas skrivelser med anspråk på kompensation för livskvalitet och lidande något helt annat än tecken på bristande kunskaper. De blir istället en källa till kunskap. Berättelserna ger kunskap om hur världen ter sig från en i sammanhanget marginaliserad position, i det här fallet som anmälare av en arbetsskada. Anmälarnas berättelser ger inte enbart kunskap om hur de ser på försäkringen och på sin relation till arbetsgivare och arbetsliv, de ger också kunskaper om hur de ser på den svenska välfärdsstaten och på relationen mellan staten och dem själva som individer och medborgare.
Anspråken på annat än förlorad arbetsinkomst – på upprättelse och på politisk handling – blir motståndsberättelser just genom att de ger en alternativ bild av vad som kan erhållas genom försäkringen. Genom försäkringen söker anmälarna upprättelse då de blivit kränkta i arbetslivet och beslutet i arbetsskadeärendet blir en fråga om att distribuera ansvar och skuld. En anmälan om arbetsskada förväntas kunna leda till förändringar i den sektor av arbetslivet där man tidigare har arbetat. Arbetsskadeförsäkringen blir en kanal för att protestera mot samhällets utveckling och artikulera vad som måste förändras och ställas till rätta. Anmälarnas skrivelser handlar om en kommunikation mellan individen som medborgare och staten och uttrycker därmed anmälarnas förväntningar på välfärdsstaten.
Försäkringens kompensation för inkomstförlust är enligt denna motståndsberättelse inte nog. De förluster som anmälarna upplever genom sjukdomstillståndet är inte bara en fråga om inkomst eller pengar. Förlusten handlar om arbetet i sig, om det liv man levde innan insjuknandet och om det liv man hade förväntat sig av framtiden. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst är förstås inte obetydlig i sammanhanget, men de förväntar sig, utöver denna, ersättning för mer än de pengar de går miste om i och med sjukdomen. I anmälarnas berättelser framstår också deras eget handlande och deras ansträngningar i arbetet som en relevant aspekt i relation till rätten till ersättning. De vill ha kompensation för att de har offrat sig själv för andra. Deras lojalitet med arbetsgivaren, med arbetskamraterna och med patienter och elever, liksom deras ansträngningar för att göra ett gott arbete, blir argument för rätten till kompensation från försäkringen.
I detta blir anmälarnas berättelser också motståndsberättelser i den meningen att de berättar om motstånd. Skadeberättelserna innehåller beskrivningar av hur anmälarna har kämpat i arbetet, mot oförstående arbetsledare, mot tidsbrist och mot orimliga krav. Berättelserna handlar också om hur de själva har kämpat mot sjukdomen, mot tröttheten och mot de symptom de har upplevt. Anmälarna berättar om dagens arbetsliv, samtidigt som de framställer sin egen strävsamhet och sina egna ansträngningar i detta arbetsliv.
Även deras insjuknande ses här som en form av motstånd. Sjukdomen framstår för dem som kroppens eller naturens motstånd mot dagens samhälle och dess arbetsliv. För dem blir sjukdomen också ett pris som de måste betala för att de har anammat detta samhälles normer och ideal. Det synes också vara just detta som får anmälarna att kräva ytterligare kompensation utöver den förlorade arbetsinkomsten. I och med att de har uppoffrat sig och följt samhällets normer i termer av lojalitet, altruism och arbetsamhet förväntar de sig också något mer av samhället och av välfärdsstaten. På samma sätt som de arbetsskadade i Beardwoods et al (2005) studie framställde sig själva som offer i dubbel bemärkelse framstår även här anmälarna som offer i mer än ett avseende. De framställer sig som offer för det arbetsliv som de har verkat inom samtidigt som de genom sina anspråk på försäkringen också framstår som offer för de begränsningar ifråga om kompensation som finns inom socialförsäkringen och välfärdsstaten. I en vidare bemärkelse framstår de kanske till och med som offer för sin egen skötsamhet.
Litteratur
Allender, Steven, Derek Colquhoun & Peter Kelly (2006) Competing discourses of workplace health. health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Illness and
Medicine, 10(1): 75-93.
Alexanderson, Kristina (red), (2005) Bilaga till rapporten: ‘Problem inom hälso- och sjukvården
kring handläggning av patienters sjukskrivning’; sex delstudier, Institutionen för klinisk
neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm.
Arksey, Hilary (1994) Expert and lay participation in the construction of medical knowledge. Sociology of Health & Illness, 16(4): 448-468.
Arksey, Hilary (1998) RSI and the experts. The construction of medical knowledge. London: UCL Press.
Arksey, Hilary & Patrica Sloper (1999) Disputed diagnoses: the case of RSI and childhood cancer. Social Science & Medicine, 49:483-497.
Baker, Tom (1994) Constructing the Insurance Relationship: Sales Stories, Claims Stories and Insurance Contact Damages, Texas Law Review, 72: 1395-1433.
Baker, Tom (1996) “On the Genealogy of Moral Hazard”. Texas Law Review. 75 (2): 237- 292.
Baker, Tom (2000) “Insuring morality”. Economy & Society, 29 (4): 559-577.
Baker, Tom (2002) Risk, Insurance, and the Social Construction of Responsibility. I: Baker, T. & J. Simon (Eds) Embracing Risk. The Changing Culture of Insurance and Responsibility. Chicago, The University of Chicago Press.
Baldwin, Peter (1990) The Politics of Social Solidarity. Class Bases of the European Welfare State
1875-1975. Cambridge: Cambridge University Press.
Beardwood, Barbara A., Bonnie, Kirsh & Nancy J. Clark (2005) Victims Twice Over: Perceptions and Experiences of Injured Workers, Qualitative Health Research, 15(1): 30- 48.
Beck, Ulrich (1992) Risk Society. Towards a New Modernity. London: Sage.
Bellaby, Paul (1990) What is genuine sickness? The relation between work-discipline and the sick role in a pottery factory. Sociology of Health & Illness, 12(1): 47-68.
Bendelow, Gillian (1993) Pain perceptions, emotions and gender. Sociology of Health &
Illness, 15(3): 273-294.
Berg, Marc, et al. (2000) Guidelines, professionals and the production of objectivity: standardisation ant the professionalism of insurance medicine, Sociology of Health &
Illness, 22(6): 765-791.
Brante, Thomas (2006) Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I; Hallerstedt, G. (red)
Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande, Göteborg: Daidalos.
Breslin, Curtis F. et al (2007) Workplace injury of “part of the job”?: Towards a gendered understanding of injuries and complaints among young workers, Social Science &
Bury, Mike (1982) Chronic illness as biographical disruption. Sociology of Health & Illness, 4 (2): 167-182.
Bury, Mike (2001) “Illness narratives: fact or fiction”. Sociology of Health & Illness, 23 (3): 263-285.
Bülow, Pia (1998) Utbrändhet i focus. Hur professionella i grupp samtalar om utbrändhet. Opublicerad D-uppsats. Tema kommunikation, Linköpings universitet.
Bülow, Pia (2003) Making Sense of Contested Illness: Talk and Narratives about chronic fatigue. Linköping Studies in Arts and Science. Linköping. (Diss)
Bülow, Pia (2004) Sharing experiences of contested illness by storytelling. Discourse &
Society, 15 (1): 33-53.
Calvey, Jo & Janis Jansz (2005) Women’s Experience of the Workers Compensations System. Australian Journal of Social Issues, 40(2): 285-311.
Charmaz, Kathy (1983) “Loss of self: a fundamental form of suffering in the chronically ill”. Sociology of Health & Illness, 5(2): 168-195.
Charmaz, Kathy (1999) Stories of Suffering: Subjective Tales and Research Narratives,
Qualitative Health Research, 9(3): 362-382.
Cromie, Jean E., Valma J. Robertson & Margaret O. Best (2003) “Physical Therapists Who Claimed Workers’ Compensation: A Qualitative Study”. Physical Therapy, 83(12): 1080-1089-
Defert, Daniel (1991) ”Popular Life, Insurance and Technology”. I: Burchell, G, Gordon, C & Miller, P (eds) The Foucault Effect. Studies in Governmentality, London: Harvester Wheatsheaf.
Dembe, Allard E. (1996) Occupation and Disease. How Social Factors Affect the Conception of
Work-Related Disorders. Yale University Press: New Haven.
Dembe, Allard E. (2001) The Social Consequences of Occupational Injuries and Illnesses.
American Journal of Industrial Medicine, 40:403-417.
Dodier, Nicolas (1985) Social uses of illness at he workplace: sick leave and moral evaluation. Social Science & Medicine, 20(2): 123-128.
Dodier, Nicolas (1994) Expert medical decisions in occupational medicine: a sociological analysis of medical judgement. Sociology of Health & Illness, 16(4): 490-514.
Duncan, Grant (2003) “Workers’ compensation and the governance of pain”, Economy &
Society, 32 (3): 449-477.
Ericson, Richard V., Dean Barry & Aaron Doyle (2000) “The moral hazards of neo- liberalism: lessons from the private insurance industry”. Economy & Society, 29 (4): 532-558.
Ericson, Richard V., Aaron Doyle & Dean Barry (2003) Insurance as Governance. Toronto: University of Toronto Press.
Ericson, Richard V & Aaron Doyle (2004) Uncertain Business: Risk, Insurance, and the Limits of
Knowledge. Toronto: University of Toronto press.
Ekberg, Kerstin & Monica Hane (1983) “Lagen om arbetsskadeförsäkring – psykiska och psykosomatiska arbetsskador. Läkartidningen 80 (36): 3182-3285.
Emslie, Carol, et al (2006) Men’s accounts of depression: Reconstructing or resisting hegemonic masculinity. Social Science & Medicine, 62: 2246-2257.
Eriksson, Kjell E. (red)(1992) Arbetsskadeförsäkringen i högsta instans. Lund: Bokbox.
Eriksson, Ulla-Britt, Bengt Starrin & Stefan Jansson (2003) Utbränd och emotionellt utmärglad.
En närstudie om arbetsliv och sjukskrivning. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Ulla-Britt, Bengt Starrin & Staffan Jansson (2008) Long-Term Sickness Due to Burnout: Absentees´Experience, Qualitative Health Research, 18: 620-632.
Esping, Hans & Aira Filppa (1991) Arbetsskadeförsäkringen, (Occasional Paper, nr 18), Stockholm: SNS.
Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press.
Ewald, Francois (1991) ”Insurance and risk”. I: Burchell, G, C. Gordon & P. Miller (eds)
The Foucault Effect. Studies in Governmentality, London: Harvester Wheatsheaf.
Ewald, François (2002) The Return of Descarte’s Malicius Deamon: An Outline of a Philosphy of Preacaution. I: Baker, T. & J. Simon (eds) Embracing Risk. The Changing
Culture of Insurance and Responsibility. Chicago, The University of Chicago Press.
Ewan, Christine, Eva Lowry & Janice Reid (1991) “’Falling out of culture’: the effects of repetition strain injury of sufferers’ roles and identity”. Sociology of Health & Illness, 13(2): 168-192.
Fairclough, Norman (1995) Critical Discourse Analysis. London: Longman.
Foucault, Michel (1993) Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Foucault, Michel (1991) ”Governmentality”. I: Burchell, G, C. Gordon & P. Miller (eds)
The Foucault Effect. Studies in Governmentality, London: Harvester Wheatsheaf.
Frank, Arthur W. (1995) The Wounded Storyteller. Body, Illness, and Ethics. Chicago: University of Chicago Press.
Friberg, Torbjörn (2006) Diagnosing Burn-out. An Anthropological Study of a Social Concept in
Sweden. Lund: Lunds universitet.
Friberg, Torbjörn (2009) Burnout: From Popular Culture to Psychiatric Diagnosis in Sweden. Cultural Medical Psychiatry, 33:538-558.
Försäkringskassan (2005) Att leva på kassan, Allmän försäkring och lokal kultur. (Författare: Frykman, J. & Hansen, K), Förskringsksassan analyserar 2005:4
Försäkringskassan (2007a) Nej till sjukpenning. Vad hände sen?, Försäkringskassan analyserar
2007:1.
Försäkringskassan (2007b) Att säga nej på ett bra sätt. Intervjuer med personer som blivit nekade sjukpenning – om beslut, bemötande och information, Försäkringskassan
analyserar 2007:1.
Gal, John (2004) Decommodification and beyond: a comparative analysis of work-injury programmes, Journal of European Social Policy, 14(1): 55-69.
Galvin, Rose (2002) Disturbing notions of chronic illness and individual responsibility: towards a genealogy of morals. health: An Interdisciplinary Journal for the Social Study of
Illness and Medicine, 6(2): 107-137.
Go, Julian III (1996) Inventing Industrial Accidents and Their Insurance. Discourse and Workers’ Compensation in the United States, 1880s-1910s, Social Science History, 20 (3) 401-438.
Greco, Monica (1993) Psykosomatiska subjektet och “plikten att vara frisk”: personligt handlande i medicinsk rationalitet. I: Hultqvist, K. & K. Petersson (red) Foucault.
Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk praktik. Stockholm. HLS-förlag.
Greco, Monica (1997) Illness as a Work of Thought. A Foucauldian Perspective on Psychosomatics. London. Routledge.
Green, Jeremy (1989) Industrial ill health, expertise, and the law. I: Smith, R. & B. Wynne (eds) Expert Evidence. Interpreting Science in the Law. London: Routledge.
Green, Judith (1997) Risk and Misfortune. The Social Construction of Accidents. London: UCL Press.
Guthrie, Robert & Janis Jansz (2006) Women’s Experience in the Workers’ Compensation System, Journal of Occupational Rehabilitation, 16:485-499-
Hall, Christopher (1997) Social Work as Narrative: Storytelling and Persuasion in Professional Texts. Aldershot: Ashgate.
Hetzler, Antoinette & Kjell E. Eriksson (1982) Beslutsprocessen i arbetssjukdomsärenden. Lund: EKNA.
Hetzler, Antoinette & Kjell E. Eriksson (1983) Arbetsskadeförsäkringens tillämpning. Lund: EKNA.
Hetzler, Antoinette (1989) ”Kvinnor i arbetslivet: Skaderisker och ersättningschanser”.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1: 24-33.
Hunter, Kathryn, Montgomery (1991) Doctors’ stories. The narrative structure of medical knowledge, Princeton, N J: Princeton university press.
Hydén, Lars-Christer (1997) Illness and narrative. Sociology of Health & Illness, 19 (1): 48-69. Hydén, Lars-Christer & Margareta Hydén (1997) Inledning. I : Hydén, L-C. & M. Hydén
(red) Att studera berättelser. Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv, Stockholm: Liber.
Johannisson, Karin (2001) Den moderna tröttheten. Från överansträngning till stress, kroniskt trötthetssyndrom och utbrändhet. Bilaga 2 i Ds 2001:28, Långsiktig verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv – en handlingsplan för att förnya arbetsmiljöarbetet. Stockholm: Fritzes.
Johannisson, Karin (2006) Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I: Hallerstedt, G. (red) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande, Göteborg,: Daidalos.
Johansson, Roine (1992) Vid byråkratins gränser. Om handlingsfrihetens organisatoriska
begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.
Kangas, Ilka (2001) Making sense of depression: perception of melancholia in lay narratives, Health, 5(1): 76-92.
Kleinman, Arthur (1988) The Illness Narrative. Suffering, Healing, and the Human Condition: Basic Books.
Lacalu, Ernesto & Chantal Mouffe (1985) Hegemony and Socialist Strategy. Towards a Radical
Democratic Politics. London: Verso.
Lewig, K. A. & M. F. Dollard (2001) Social construction of work stress: Australian newsprint media portrayal of stress at work, 1997-98, Work & Stress, 15(2): 179-190. Lilleaas, Ulla-Britt & Karin Widerberg (2001) Trøtthetens tid, Oslo: Pax Forlag.
Lippel, Katherine (1990) Compensation for Mental – Mental Claims under Canadian Law.
Behavioral Science and the Law. 8:375-398.
Lippel, Katherine (1995) Watching the Watchers. How Expert Witnesses and Decision- makers Perceive Men’s and Women’s Workplace Stressors. I: Messing, K., B. Neis & L. Dumais (eds) Invisible Issues In Women’s Occupational Health, Charlottetown, P.E.I.: gynergy books.
Lippel, Katherine(1999) Workers’ Compensation and Stress: Gender and Access to Compensation, International Journal of Law and Psychiatry. 22(1):79-89.
Lippel, Katherine (2007) Workers desciribe the effect of the workers’ compensation process on their health, International Journal of Law and Psyshiatry. 30: 427-433.
Lipsky, Michael (1980) Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public Service. New York: Sage.
MacEachen, Ellen (2000) “The mundane administration of worker bodies: From welfarism to neoliberalism”. Health, Risk & Society, 2 (3): 315-326.
MacEachen, Ellen (2005) “The demise of repetitive strain injury in sceptical governing rationalities of workplace managers”. Sociology of Health & Illness, 27(4): 490-514. Madden, Sue & Julius Sim (2006) Creating meaning in fibromyalgia syndrome, Social Science
& Medicine, 63: 2962-2973.
Maslsch, Christine (1998) Utbränd, en bok om omsorgens pris; om omsorgens personliga pris och hur
man kan förebygga utbränning, Stockholm: Natur och Kultur.
McCluskey (2002) Rhetoric of Risk and the Redistribution of Social Insurance. I: Baker, T. & J. Simon (eds) Embracing Risk. The Changing Culture of Insurance and Responsibility. Chicago, The University of Chicago Press.
McCluskey, Martha (1998) Illusion of Efficiency in Workers’ Compensation Reform.
Rutgers Law Review, 50:657-941.
Meerhoek, Agnes, Anja Krumeich & Rein Vos (2007) Judging without criteria? Sickness certification in Dutch disability schemes, Sociology of Health & Illness, 19(4): 497-514. Messing, Karen, et al (2000) Equality and Difference in the Workplace: Physical Job
Demands, Occupational Illnesses and Sex Differences. NWSA Journal, 12(2) 21-49. Mills, C Wright (1940) Situated Actions and Vocabularies of Motive. I: Shapiro, M. (ed)
Language and Politics. Oxford: Blackwell.
Mishler, Eliot G. (2005) Patient stories, narratives of resistance and the ethics of human care: a la recherche du tempes predu. Health: An Interdisciplinary Journal for the Social
Möller, Heini (1988) “Psykiskt skadad på jobbet – FÖD-domarna kartlagda”.
Socialförsäkring, Nr 4.
Nelson, Barbara (1990) “The origins of the two cannel welfare state: workmen’s compensation and mother’s aid”. I: Gordon, L. (ed) Women, the State and Welfare. Madison: University of Wisconsin Press.
Nettleton, Sarah (2006) ‘I Just want permission to be ill’: Towards a sociology of medically unexplained symptoms, Social Science & Medicine, 62: 1167-1178.
O’Brien, Rosaleen, Kate Hunt & Graham Hart (2005) ‘It’s cavemen stuff, but that is to a