Arbete med referentialitet

Här redogör jag för arbetet med referentialitet, den första delstudien. För att avgöra referentialitet har jag använt mig av några olika test som beskrivs när-mast (avsnitt 4.2.1). Därefter beskriver jag hur jag hanterat oklara fall och för vad som har exkluderats (avsnitt 4.2.2).

4.2.1 Test för referentialitet

För att testa eventuell referentialitet hos pronomenet det har jag framför allt använt mig av två test som jag i det följande kallar för betoningstestet och

de-monstrativtestet. Båda testen mäter huruvida pronomenet det hänvisar till en

referent.

Betoningstestet mäter referentialitet genom att testa huruvida det har en

re-ferent som kan kontrasteras genom betoning. Möjlighet till betoning innebär därmed referens hos det. Personliga pronomen dock ofta obetonade och där-med inte kontrasterade (SAG 2:299). Exempel (4.1) demonstrerar betoning och icke-betoning hos referentiellt det samt obetonat icke-referentiellt det. (Aktuellt pronomen markeras med kursiv och betoning med fetstil.)

(4.1) a. Det tror jag inte. (ej kontrasterat)

b. Det tror jag inte. Jag tror det andra. (kontrasterat) c. Det blev fred i landet. Jfr: *Det blev fred i landet.

I (4.1a) är det referentiellt utan kontrastbetoning, och i (4.1b) är det kontras-terat gentemot något annat. De två exemplen visar alltså att referentiellt det kan men inte måste vara betonat. (4.1c) visar att icke-referentiellt det måste vara obetonat och därmed inte kan vara kontrasterat.

Möjlighet till kontrastbetoning kan också testas genom att placera en nega-tion framför det i satser där det står som postverbalt subjekt, vilket visas i ex-empel (4.2). På så vis kan man för samma sak även använda ett negationstest.40

(4.2) a. Nu går det inte så bra. (ej kontrasterat)

b. Nu går inte det så bra, men det andra går bättre. (kontrasterat) c. Nu skrattas det inte. Jfr: Nu skrattas *inte det.

I (4.2a) står negationen efter det, som därmed inte är kontrastbetonat, medan negationen vid kontrastbetoning i (4.2b) står framför det i satsen. I (4.2c) visas att icke-referentiellt det liksom i (4.1c) inte kan kontrasteras, men här genom att ledföljden med negation efter det är obligatorisk (SAG 2:301, se även Andréasson 2011:51 ff. om pronominella objekt).

Det andra testet, demonstrativtestet, mäter referentialitet genom att testa hu-ruvida det kan bytas ut mot ett demonstrativt pronomen. Bruket av demon-strativt pronomen markerar viss prominens och ibland också kontrast (SAG 2:305). Icke-referentiellt det kan inte vara prominent eftersom det saknar re-ferens. Därmed kan det inte heller bytas ut mot ett demonstrativt pronomen. I (4.3a) visas det som kan vara prominent och/eller kontrasterat eftersom det är möjligt att ersätta det med ett demonstrativt pronomen. Detta visar att det i (4.3a) är referentiellt. Exempel (4.3b) visar däremot att ett demonstrativt uttryck inte kan användas istället för icke-referentiellt det.

(4.3) a. Det/det här blev skrynkligt.

b. Det/*det här blev fred i landet.

Referentialitetstesten har varit användbara eftersom de visar vilka konstruk-tioner som är tydliga det-konstrukkonstruk-tioner. Testens utfall har även pekat på fak-torer som påverkar referentialitetstolkningen, vilket beskrivs som resultat i kapitel (5). Det finns dock fall där testen inte har varit tillräckliga för att på ett tydligt sätt avgöra huruvida referens finns. Närmast beskrivs hur dessa fall har hanterats.

40 Negationstestet tycks enbart fungera när det står som subjekt. När det är ett expletivt objekt fungerar båda ledföljderna, vilket kan relateras till att obetonade pronomen som objekt kan skifta position till framför satsadverbialet, men denna skiftning är i svenskan optionell: de har det

inte bra/de har inte det bra (SAG 3:306 f., Andréasson 2011). Det senare alternativet (negation + det) är alltså möjligt, men troligtvis inte det vanligaste.

4.2.2 Hantering av oklara referentialitetsfall

Oklara referentialitetsfall har till stor del yttrat sig i att betoning/demonstra-tiv inte fungerar särskilt väl, men samtidigt inte är helt otänkbart såsom vid tydliga det-konstruktioner. Eftersom många av de oklara verkar vara fall av en vagare och mer generell typ av referens, som normalt inte kontrasteras, har jag prövat att byta ut det mot ett mer generellt uttryck med en vagare betydelse som det kan tänkas hänvisa till: allt/det hela/saken/livet/situationen. När en så-dan ersättning har fungerat har jag antagit att det är referentiellt, och när det inte har fungerat har jag antagit att det är icke-referentiellt. De fall där ersätt-ning med generellt uttryck inte fungerar har studerats separat eftersom dessa har relevans för resultatet. Jag har då undersökt vilka faktorer som kan kor-relera med en tolkning av det som icke-referentiellt (se resultatet i avsnitt 5.3.).

Studiet av oklara fall har lett fram till en snävare kategorisering av referen-tiellt och icke-referenreferen-tiellt det, samt till ett förslag på potentiella det-konstruk-tioner där det är möjligt att tolka på båda sätt (se avsnitt 5.2). Några oklara fall har dock direkt fått exkluderas ur materialet, vilket redogörs för närmast.

4.2.2.1 Exkluderade fall

En del fall har av olika orsaker blivit uteslutna ur materialet. Meningar har exkluderats när en träff på det förekommer i dubblett, varvid endast en av träffarna har behållits, när meningen är skriven på ett annat språk än svenska samt när det inte är ett pronomen utan exempelvis en bestämd artikel. Att sökningen på det som pronomen genererar i det som bestämd artikel (eller annat) beror troligtvis på att annotering av ordklass i Korp inte har blivit korrekt. Det finns dock lite mer besvärliga anledningar till varför meningar har exkluderats. I en del meningar är textsammanhanget – som i dessa fall är nödvändigt för tolkningen – svårt att hitta, och i andra fall är meningar svåra eller omöjliga att tolka på grund av avbrott i yttrandet eller brist på gram-matikalitet. Exempel som har exkluderats på grund av svårigheter att hitta det nödvändiga textsammanhanget visas i (4.4):

(4.4) a. Det blir det! (A)

b. Var det! (B)

I (4.4) består satserna av så pass betydelsefattiga ord att en tydlig kontext krävs för att kunna tolka både det:s referentialitet och betydelse av satsen. I dessa fall har det varit alltför svårt att uppsöka det aktuella textsammanhanget, vilket innebär att det inte kan avgöras huruvida det rör sig om det-konstruktioner

el-ler om andra konstruktioner. Detta kan tänkas utgöra något av en brist i ana-lysmaterialets representativitet eftersom det är möjligt att det-konstruktioner också används för att signalera tillbaka till något tidigare (se Søfteland 2014) – en funktion som alltså passerar materialet förbi. Denna typ av användning kan dock vara intressant att undersöka närmare utifrån ett talspråksmaterial där större kontexter kan studeras, eftersom det är möjligt att funktionen före-kommer mer i talspråkliga sammanhang.

Vidare finns det fall som är otolkbara eftersom satsen med det inte fullbor-das utan avbryts och repareras genom att påbörja något annat. Dessa fall har exkluderats när det är alltför svårt att avgöra exakt vad som har påbörjats före avbrottet. Exempel visas i (4.5).

(4.5) a. Det var … jag tror dom var lyckliga. (A)

b. Det är ju det också … Det är ju det vi har ju ett rum. (A)

Enligt Hammarberg (2008) är avbrott i yttranden en naturlig del av yttrande-produktionen i spontant tal, och särskilt vanligt är avbrott efter kollokationen

det är (Hammarberg 2008:90 f.). Avbrott och reparationer befinner sig

utan-för ramen utan-för denna studies frågeställningar eftersom detta rör aspekter som snarare hör till interaktion och diskurs – något som bättre kan studeras utifrån en annan typ av material.

I exempel (4.6) visas till sist satser där det förekommer felaktigheter som gör satsen svår att tolka.

(4.6) a. Men det är få som håller måttet när det kvalitet och innehåll. (B) b. Det är händer knappt med nyskriven musik. (W)

I (4.6a) kan det tänkas att det saknas ett gäller mellan det och kvalitet, och meningen i (4.6b) blir tolkbar om är tas bort, eller om är istället avser här. Eftersom det är problematiskt att på spekulativa grunder gå in och korrigera meningar har jag valt att exkludera sådana fall. Däremot har jag behållit me-ningar som innehåller ortografiska brott eller smärre skrivfel, men som ändå är tolkbara.