Exoforiskt det

figur 2:2 Det:s endoforiska referentialitet

2.1.2 Exoforiskt det

Exoforisk referens innebär, som ovan nämnts, att referens hämtas direkt från något i situationskontexten snarare än från ett annat led i texten. Situations-kontexten kan i detta avseende också beskrivas som det deiktiska rummet – det icke-språkliga sammanhang som omfattar rumstiden omkring talaren och/eller lyssnaren i snävare eller vidare bemärkelse. Exoforisk referens bidrar därmed inte till textens kohesion utan snarare till textens gestaltning genom att förbinda texten direkt med den yttre världen (Halliday & Hasan 1976:37). Det exoforiska referensförhållandet är dock inte helt identiskt med att språkli-ga uttryck som katt och träd hänvisar till referenter utanför textvärlden. Efter-som substantivuttryck betecknar betydelser Efter-som specifikt anger vilka referen-ter det kan vara fråga om i ett sammanhang är dessa mindre kontextbundna, medan exoforiska referensled är beroende av en tydlig situationskontext för att referenten tydligt ska kunna identifieras, på samma sätt som endoforiska referensled är beroende av ett samreferentiellt uttryck i textsammanhanget (Halliday & Hasan 1976:33, 35 f.). Om talaren exempelvis pekar och säger: ”det ser vackert ut”, så är det i pekandet och tittandet mot ett visst objekt i situationen som lyssnaren kan identifiera referenten.

Exoforisk referens förekommer enligt Halliday & Hasan (1976:33 f.) ofta när språket används under handling (language-in-action) eftersom språket då

är mer kontextbundet. Men exoforisk referens kan även härledas till uttryck som implicerar att något underförstått existerar i situationen, eller genom att talaren på något sätt specificerar referensen (Bolinger 1973). Detta ska jag visa exempel på nedan.

Pronomen som typiskt har exoforisk referens är första och andra personens

du, vi, jag och ni (jämför Halliday & Matthiessen 2014:625). Tredje

perso-nens pronomen är vanligtvis endoforiska, men kan också användas exoforiskt om man till exempel pekar på en person och säger han eller det – detta är då exempel på deiktisk användning. Även demonstrativa pronomen som det där och det här/detta har exoforisk referens när det åsyftade framgår av situations-kontexten. Det finns dock skäl att principiellt skilja på deiktisk och exoforisk referens eftersom dessa inte alltid sammanfaller. Deiktisk referens kan till skill-nad från exoforisk på samma gång vara anaforisk, vilket Lyons (1977b:676) demonstrerar med exemplet: I was born in London and this/that is where I have

lived all my life. Det referentiella ledet this/that hämtar här anaforisk referens

från London, men eftersom valet av demonstrativ bestäms av huruvida talaren är i London eller inte när yttrandet sker menar Lyons att referensen också är deiktisk.

Eftersom den exoforiska referenten hos det inte är språkligt realiserad är det inte alltid tydligt huruvida den är en entitet, en aktion eller ett förhållande motsvarande en eller flera propositioner i den endoforiska referensen (se figur 2:2). Därför kommer exoforisk referens i följande redogörelse inte att katego-riseras utifrån olika typer av referenter. Istället beskrivs enbart referensrelatio-ner, som visas i figur 2:3.

det

specifik

vidgad

figur 2:3 Det:s exoforiska referentialitet

I likhet med endoforiskt det kan exoforiskt det ha specifik referens eller en mer vidgad referens. När referensen är specifik kan referenten vara en specifik entitet i den iakttagbara talsituationen. När referensen är vidgad är referenten snarare en situation (jämför ett förhållande som anges av en större textenhet i den endoforiska referensen, exempel 2.3). Vidgad exoforisk referens utmärker sig av en skala på vilken den mest vidgade kan sägas omfatta ’allt’ eller ’alla situationer’ (se Falk 1993:80). Följande beskrivning av exoforisk referens hos

det grundar sig på Bolinger (1973), Halliday & Hasan (1976), Falk (1993),

SAG (1999) samt Lødrup (2012).

2.1.2.1 Specifikt exoforiskt det

Pronomen kan hämta exoforisk referens från en ögonblicklig, fysisk situation omkring talare och lyssnare. I denna situation kan en referent vara specifik och på något sätt identifierad genom situationen. Exempel (2.5) innehåller meningar med det som jag har konstruerat utifrån SAG:s (2:295 f.) exempel på deiktiska pronomen i tredje person.

(2.5) a. Fånga det! (i en situation där någon kastar upp ett föremål i luften) b. Det där borta ser vackert ut.

c. Det tycker jag inte om. (pekar)

I (2.5a) och (2.5b) är det samreferentiellt med specifika entiteter som är förlagda till situationskontexten. Situationskontexten kan specificera vilken referent som avses genom ett synbart skeende där denna framgår, som i (2.5a) där referenten är något som kastas. Referensen kan även specificeras genom ett adverb som anger rumslig riktning som där borta i (2.5b), eller genom att talaren pekar eller tittar mot ett objekt (2.5c). Referensen i (2.5c) kan även tolkas som generisk om talaren uttalar sig generellt med hänvis-ning till en specifik referent i situationen (Lødrup 2012:43). Det skulle i så fall kunna beskrivas som typexofor, varvid det kan ersättas av uttrycket sånt.

Det:s referens kan även specificeras genom att ett attribut läggs till

prono-menet, och detta kan då hänvisa till något hos talarnas erfarenhet och kun-skap. Situationskontexten är således inte begränsad till en yttre, iakttagbar omgivning utan inbegriper även talarnas föreställningsvärld varifrån referenter kan hämtas (SAG 2:296). I exempel (2.6) visas konstruerade meningar med

det, motsvarande SAG:s exempel vilka istället inbegriper pronomina han och hon. I (2.6a) förtydligas referensen med attributet om renässansen. Detta kan

jämföras med (2.6b) där det istället har kataforisk (och därmed endoforisk) referens till det (där) om renässansen. Denna jämförelse demonstrerar att den ordning i vilken textleden uppträder kan medföra olika slags referensförhål-landen:

(2.6) a. Det (där) om renässansen var viktigt.

Medan det i (2.6a) har exoforisk referens som specificeras något genom ett efterställt attribut, har det i (2.6b) kataforisk referens. I (2.6a) är pronomenet och attributet placerat initialt i en och samma fras, och det förekommer ingen postcedent senare i satsen. Men i (2.6b) är pronomen och attribut placerat som en final dislokering, liksom i (2.4a) ovan, och fungerar då som en post-cedent till det initiala det (SAG 2:296, se även Brown & Yule 1983:192 f.).

2.1.2.2 Vidgat exoforiskt det

Liksom endoforisk referens kan vara vidgad och förlagd till propositioner och större textenheter kan även exoforisk referens vara vidgad. Även om Halliday & Hasan (1976) endast beskriver vidgad referens (extended) hos it i samband med endoforisk referens, finns det andra beskrivningar som visar hur tredje personens pronomen refererar till situationer och förhållanden som inte är explicitgjorda i textsammanhanget. Enligt Bolinger (1973) kan engelskans it referera till alla möjliga situationer, varvid referensen kan spänna över tid och rum och alla typer av omständigheter som verkligheten inbegriper. Således kan it användas med hänvisning till vilken situation som helst: It’s over, he’s

dead and I’m free (Bolinger 1973:268). Med detta exempel menar Bolinger att

referenten är implicerad så till vida att lyssnaren kan identifiera den som en angelägen situation som talaren befinner sig i.

Vidare visar Bolinger (1973) att situationer som it refererar till kan vara un-derförstådda på olika sätt i textsammanhanget och på så vis ha en viss förank-ring därtill. Det innebär inte att någon (klar) antecedent föreligger, men att referenten impliceras genom någonting annat i texten. Exempel (2.7), som är hämtat från mitt material, inleds med en uppmaning som formar ett rop på hjälp och som därmed implicerar att en viss situation föreligger.

(2.7) ”Snälla hjälp oss, det gäller små barns framtida liv!” Så inleds det öppna brev som familjen [NAMN1] skrivit till justitieminister [NAMN2] och barn- och äldreminister [NAMN3] i ett försök att stoppa överföringen av de två barnen till deras pappa i Spanien. (W)

I exempel (2.7) har det:s referens en förankring till textens sammanhang ge-nom att en nödsituation impliceras gege-nom uppmaningen på hjälp, och det är denna situation som det hämtar referens från. Exemplet visar därmed att exo-forisk referens kan hämtas från situationer som antyds i textsammanhanget snarare än realiseras språkligt i form av en antecedent. Förankringen i text-sammanhanget innebär att referensen angränsar till att vara endoforisk.

Det kan även referera till situationer som inte är förankrade på något sätt

i textsammanhanget, annat än genom pronomenet. Det har i sådana uttryck snarare referens till läget eller livet i yttrandets stund – det finns alltid ett läge och ett liv att tala om utan att detta har nämnts tidigare. På så vis kan

det referera till situationer i största allmänhet som inte behöver introduceras

för att kunna förstås. Falk (1993) beskriver subjekt som har denna typ av referens som generally referring subjects (dock utan att använda distinktionen endofor/exofor) och menar att det med denna typ av referens ofta kan ersät-tas med uttryck som allt: Hur står det till? Det/allt står illa till (Falk 1993:80). Utmärkande för denna referens hos det är enligt Falk att den angränsar till icke-referens eftersom den typiskt uppfattas som mer vag. Exempel från mitt material visas i (2.8):

(2.8) a. Ofta är det då som Wittgenstein säger: Språket är en labyrint av vägar. (A) b. Det kanske känns bättre sen när jag är ren. (B)

c. Det är nog som man säger, mår man bra själv är det lättare att hjälpa andra må bra. (B)

I (2.8) kan det antas referera till det mest generella allt eller det hela. Vidgat exoforiskt det kan på detta sätt ha som funktion att gestalta generella förhål-landen och tillstånd i textvärlden genom att hänvisa till dem som en referent (jämför även Halliday & Hasan 1976:53 samt Eriksen, Kittilä & Kolehmai-nen 2015 om att subjekt till meteorologiska predikat kan anses uttrycka en generell omständighetsbetydelse). Eftersom exoforiskt det som refererar vidgat tycks ha en vagare tolkning än endoforiskt det finns det skäl att undersöka närmare under vilka omständigheter kategorin angränsar till och möjligen fal-ler in i icke-referens. I kapitel 5 beskriver jag därför denna typ av referens lite närmare utifrån avhandlingens material.