Modal metaforik i översikt

I tabell 6:22 visas en sammanfattande översikt över den modala metaforiken i materialets POST-konstruktioner. Tabellen inkluderar de kategorier som jag har bedömt realiseras metaforiskt och som kongruent kan representeras av modala verb och/eller adjunkter. Kategorierna sätt och vishet har uteslutits i tabellen eftersom dessa kategorier realiseras icke-metaforiskt i materialet. Ex-emplen på satsgrammatik är i tabellen förenklade för att enbart demonstrera den modala realiseringen, utan andra samspelande satselement. Kategorin re-lativ tid + förmåga har streckade linjer gentemot förmåga, vilket demonstrerar ett överlapp mellan modalitet och modal bedömning (kolumnen längst till vänster).

Nedan kommenteras kategorierna utifrån deras roll som semantiska predi-kat och de funktioner som följer därav.

tabell 6:22 Modal metaforik i POST-konstruktioner

Modal kategori Kongruent grammatik Satsgrammatik (POST)

Modalitet sannolikhet lär, troligen Det är troligt att …

vanlighet kan, ibland, tillfälligtvis Det händer att …

villighet vill, ska Det är min avsikt att …

förpliktelse får bör, måste

Det är tillåtet att …

Det är angeläget att …

förmåga kan Det går att …

Det är möjligt att …

relativ tid + förmåga

kan + inte längre Det är för sent att …

Modal

bedömning betydenhet ^{obetydligt nog Det hade ingen betydelse att …} uppskattning lyckligtvis,

tyvärr, tråkigt nog

Det är tur att …

Det är tråkigt att …

övertygelse (hög)

självklart uppenbarligen

Det är klart att …

Det är tydligt att …

förväntan förvånansvärt nog märkligt nog

Det är förvånande att …

Det är märkligt att …

moral problematiskt nog Det är ett problem att …

typiskhet typiskt Det är typiskt (för ngn) att …

POST-konstruktionens satsgrammatik fungerar som ett semantiskt predikat (finit + komplement) i meningen att den deklarerar något om predikations-basen – det postponerade ledets innehåll (SAG 1:210). Som vi sett deklarerar detta predikat i första hand en bedömning, men det gör även mer än så. Det tilldelar typiskt även postponerade satser fakticitet genom att framställa dem som presupponerade. Med utgångspunkt i kategorierna för modal bedöm-ning ser vi att semantiska predikat med denna presupponerande funktion rör sig inom domänerna betydenhet, uppskattning, övertygelse (hög), förvän-tan, moral, typiskhet och intensitet (vid intensitet presupponeras motsats, se 6.2.5.8). Detta stämmer relativt väl in på SAG:s beskrivning av predikat vid presupponerad fakticitet i narrativa bisatser (se SAG 4:543.), exempelvis

mär-kas, veta, förstå (jfr: hög övertygelse), uppskatta, ångra, tycka om (jfr:

uppskatt-ning), bli överraskad (jfr: förväntan), vara lämpligt (jfr: moral).

Dessa predikat kan även jämföras med predikat i POST-konstruktionen som inte tilldelar fakticitet, och där konstruktionen därmed inte heller är me-taforisk. Så är fallet vid predikat som handlar om sätt, vishet samt låg över-tygelse (se kategorierna i 6.2.5.). Predikat för betydenhet varierar mellan att framställa propositioner som presupponerade och som neutrala, sett till fak-ticitet (se 6.2.5.4).

Presuppositioner är alltså något som POST-konstruktionens metaforiska grammatik vid modal bedömning kan ge upphov till, vilket kan relateras till predikatets – eller satsgrammatikens – semantik. I kongruenta konstruktioner med en adjunkt är propositionen jämförelsevis inte presupponerad utan en-bart hävdad (se exempel 6.19).

6.2.7 Sammanfattning

I POST-konstruktionen är det som hävdas i matrissatsen oftast en bedöm-ning, men det kan även vara en kommentar av annat slag. Det som bedöms (eller kommenteras på annat vis) uttrycks i det postponerade ledet och är antingen en proposition som formas av en bisats eller en aktion som formas av en infinitivfras. Detta utgör en skillnad gentemot kongruent modalitet som modifierar språkhandlingar – den fria satsens nivå (se figur 6:5). Bedömning-ens avsändare kan antingen förstås som textBedömning-ens avsändare eller en annan per-son. Utmärkande är att avsändaren inte uttrycks i subjektet men kan ibland framgå på annat vis, till exempel genom en prepositionsfras (enligt …), en predikativ nominalgrupp (min avsikt) eller genom bruket av modala uttryck i matrissatsen (se avsnitt 6.2.1). De bedömningskategorier som förekommer i materialets POST-konstruktioner har ofta glidande skalor i förhållande till varandra och kan ligga nära eller längre ifrån varandra semantiskt.

POST-konstruktionen uttrycker ofta bedömning metaforiskt genom mo-dal satsgrammatik som uttrycker ett objektivt perspektiv, men det förekom-mer även att matrissatsens modala betydelse sträcker sig bortom det meta-foriska. Vid modalitet är bedömningen generellt sett metaforisk eftersom modalitetskategorierna kan konstrueras kongruent med modalverb. Vid mo-dal bedömning är den grammatiska metaforiken däremot beroende av att det postponerade ledet, det som bedöms, uttrycker en proposition som alternativt kan formuleras som en fri sats, och att en adjunkt i denna fria sats kongru-ent kan realisera samma bedömningskategori som i POST-konstruktionens matrissats. När detta inte är möjligt realiseras bedömningen snarare icke-me-taforiskt, vilket pekar på att POST-konstruktionen är en semantiskt bredare modal resurs än modalverb och adjunkter. Generellt skapar den modala me-taforiken i POST-konstruktionen möjlighet att uttrycka bedömningskatego-rier mer nyanserat och vabedömningskatego-rierat än kongruenta uttryck samt öppnar för andra responsalternativ än satser där modal betydelse realiseras kongruent. Meta-foriken för modal bedömning medför även att den proposition som bedöms typiskt framställs som presupponerad.

7. Konstruktion med predikativ och

med-fras

Konstruktionen med predikativ och med-fras kallas i detta arbete för MED-konstruktion. Satsstrukturen utgörs av ett icke-referentiellt det som subjekt och en med-fras i postverbal position: det är så mysigt med blommor och växter

i hemmet (B). Konstruktionen är med sina 54 förekomster i materialet den

minst frekventa, men beskrivs här direkt efter POST-konstruktionen efter-som dessa två konstruktionstyper visar sig ha stora funktionella likheter. Till exempel uttrycker MED-konstruktionen typiskt en relationell attributiv pro-cess, den används för att uttrycka bedömning och det som bedöms är place-rat postverbalt. En viktig skillnad är att det som bedöms har formen av en prepositionsfras (med-fras) istället för en postponerad sats eller infinitivfras. Enligt traditionell grammatik fungerar med-frasen formellt som bundet ad-verbial (SAG 4:54), men funktionellt kan den betraktas som ett subjekt (se avsnitt 7.1.1). Med-frasen kommer i detta kapitel främst att beskrivas utifrån ideationella betydelseaspekter, men detta visar sig även vara viktigt för den interpersonella grammatiken och för möjligheten till modal metaforik.

Kapitlet behandlar i 7.1 ideationell betydelse i korthet eftersom konstruk-tionen sett till processbetydelse är mycket homogen – genomgående relatio-nell. I avsnittet föreslår jag att med-frasen fungerar som förstadeltagare, men samtidigt har drag av omständighet. Därefter beskrivs interpersonell betydelse 7.2 med fokus på modalitet och modal bedömning samt på konstruktionens metaforiska potential.

7.1 Ideationell betydelse

I detta avsnitt analyseras materialets MED-konstruktioners ideationella bety-delse. Avsnitt 7.1.1 fokuserar på med-frasens funktion och betybety-delse. När det gäller funktionen föreslår jag att med-frasen fungerar som deltagare i proces-sen, men den har samtidigt drag av omständighet. Betydelsen hos med-frasen är oftast inte så specifik och därmed är den svårare att identifiera. Jag lyfter fram två möjliga innebörder som den kan tänkas representera: en mer eller mindre specificerad aktion eller ett ting med oavgränsad referens. I avsnitt 7.1.2 beskrivs sedan MED-konstruktioners processbetydelse som är relatio-nell, attributiv.