Endoforiskt det

Endoforisk det hämtar sin referens inifrån textens sammanhang där referenten identifieras av ett annat språkligt uttryck. Mer specifikt innebär det att referen-ten identifieras utifrån de språkligt realiserade betydelser som texreferen-ten gestaltar i en situation (Halliday & Matthiessen 2014:625). Relationer av referens mellan ett pronomen och ett annat uttryck kan exempelvis vara bordet – det, jackan –

den eller flickan – hon. Dessa exempel visar referenter som är specifika entiteter,

men det kan även förekomma mindre specifika och andra slag av referenter, vilket redogörs för nedan i samband med de olika riktningar varifrån referensen

6 (B), (W) och (A) refererar till avhandlingens material från olika korpusar (se avsnitt 4.1). 7 Inom SFG kan exoforisk referens ha en vidare innebörd som överskrider det deiktiska rummet. Halliday & Hasan (1976:305 f.) poängterar att alla referensled i själva verket är exofo-riska eftersom de alltid är bundna till och förstås i den kontext som världen utgör. Den verkliga referenten finns alltså alltid utanför texten, men kan återspeglas i språket genom pronomen eller andra referensled – antingen med exoforisk referens till något i situationskontexten eller endo-foriskt genom textuell kohesion.

hämtas i texten. Endoforisk referens kategoriseras vanligen som anaforisk eller

kataforisk (SAG).8 Pronomen som refererar till något tidigare i textsamman-hanget (bakåt) kallas för anaforer, medan pronomen som har sin referens i det efterföljande textsammanhanget (framåt) kallas för kataforer.

2.1.1.1 Anaforiskt det

Anaforisk referens innebär alltså att referens hämtas från ett språkligt uttryck tidigare i texten. Relationen mellan ett pronomen och det tidigare uttrycket kan beskrivas som antecedent–anafor, där antecedenten är det tidigare uttrycket från vilket pronomenet hämtar sin referens (Halliday & Matthiessen 2014:625, Brown & Yule 1983:214 f.). Detta kan även beskrivas som att pronomenet är samreferentiellt med antecedenten (Lyons 1977b:660). Anaforiskt det kan refe-rera till en entitet, en aktion eller en proposition. Exempel (2.1) visar anaforiskt

det som har dessa tre slag av antecedenter (se aktuellt det i kursiv):

(2.1) a. Håret känns faktiskt friskare när det är blött. (B) b. Nu är det bara måla kvar och det tar vi imorgon. (B) c. En ny dag börjar, en ny vecka tar fart och det ska bli skönt. (B)

I exempel (2.1a) utgörs antecedenten till det av håret, som kan antas referera till en specifik entitet, nämligen skribentens hår. Men det kan även tänkas att

håret i detta yttrande kan användas med hänvisning till alla hår. Referensen

är i så fall generisk – det vill säga att uttrycket refererar till alla referenter som stämmer in på detta uttrycks beskrivning (SAG 1:176; Lyons 1977a:193). Generisk referens kan enligt SAG (3:161, 173 f.) förekomma hos uttryck med både definit och indefinit betydelse, och i (2.1a) är uttrycket definit. I (2.1b) är det samreferentiellt med verbet måla som uttrycker en aktion istället för en entitet. I (2.1c) utgörs antecedenten av två satser som formar var sin pro-position. Tillsammans formulerar dessa propositioner ett faktiskt förhållande (nämligen att en ny dag börjar och att en ny vecka tar fart) om vilket den följande det-satsen uttrycker en värdering (det ska bli skönt).9

8 Ibland används termen anafor för både anafor och katafor när skillnaden är mindre relevant (se t.ex. Lyons 1977b:659 och SAG 2:289 f.). I detta arbete är distinktionen anafor/katafor re-levant för beskrivningen av det:s referentialitet.

9 Halliday och Hasan kallar ett faktiskt förhållande för fact och referens till facts för text

re-ference (Halliday & Hasan (1976:52 f.). Utmärkande för text rere-ference är att den textenhet som

hänvisas till kan identifieras som ett faktum först när detta refereras till. Referenten till det i (2.1c) kan här förstås på följande sätt: Det [att en ny dag börjar och en ny vecka tar fart] ska bli skönt.

Utöver att ha samma referens som en antecedent – entitet, aktion eller proposition(er) – kan det hänvisa till en antecedents typ av referent. Detta är ett speciellt referensförhållande där det kallas för typanafor (se Borthen 2004 och Lødrup 2012). Förhållandet beskrivs i SAG (2:287 f.) som att anaforen är

intentionell, varvid pronomenets referens avser en antecedents betydelse

sna-rare än antecedentens referent. Antecedenten kan i detta referensförhållande få en generisk tolkning genom pronomenet även om den i själva verket har en specifik betydelse i det tidigare textsammanhanget. Exempel visas i (2.2):

(2.2) a. Bengt har en dansk cykel, och det skulle jag också vilja ha. (SAG 2:288) b. En bra skrivmaskin till, det vore inte så dumt. (SAG 2:288)

I (2.2a) fungerar uttrycket en dansk cykel som antecedent till det. Uttrycket refererar till en specifik entitet, en dansk cykel som Bengt äger. Anaforen,

det, refererar dock inte till denna specifika cykel, utan till samma typ av cykel

som talaren skulle vilja äga ett exemplar av. En antecedent kan även utgöras av en nominal satsförkortning där en aktion är underförstådd (se SAG 3:151 f.). En sådan tolkning föreligger i (2.2b), där antecedenten formas av ett no-minalt led, en bra skrivmaskin till, vilket kan parafraseras med att ha en bra

skrivmaskin till. Det nominala ledet kan därmed uppfattas som

satsförkort-ning som anger en aktion. Utifrån exempel (2.2) kan man lite förenklat säga att typanaforer kan vara både endoforiska och exoforiska pronomen, genom att typanaforen skapar exoforisk referens till antecedentens betydelse. Typana-forer representerar ett komplext referensförhållande som beskrivs närmare i Borthen (2004) och Lødrup (2012).

Referens kan även hämtas från större textenheter som tillsammans formule-rar ett händelseförlopp eller en situation (se 2.1c). Referensen kan då beskrivas som vidgad (se extended reference i Haliday & Hasan 1976). Engelskans it har liksom this/that en unik möjlighet till vidgad referens. Det unika ligger i att textens mottagare genom just detta pronomen kan identifiera en väsentlig del av texten som en referent (Halliday & Hasan 1976:53, Halliday & Matthies-sen 2014:632). I svenskan beskriver Fraurud (2000) ett dylikt fenomen som att pronomenet det i svenskan hypostaserar fram nya referenter ur en diskurs. Även Hammarberg (2008:86) beskriver att det har möjlighet att ”referera på ett enkelt sätt till komplexa innehåll utan att vara onödigt explicit”. Meningar som demonstrerar denna potential visas i exempel (2.3):

(2.3) a. Det slutade med att jag, [NAMN1] och [NAMN2] stod nere i tunnelba-

nan och var på väg hem. (B)10

b. Efter ökensafarin så gick jag, [NAMN1], [NAMN2] och [NAMN3] bort mot Dubai Mall för att se vattenspelen. Jag säger bara WOW, det var så pampigt. Musiken, vattnet och så ljuset. Det var magiskt, jag spelade in en video på Snap, svårt att visa med bilder. (B)

I (2.3a) hämtar det referens från en större textenhet (ej återgiven här) som sammantaget formulerar ett händelseförlopp. I (2.3b) ser vi ett kortare hän-delseförlopp beskrivet. Referensen hos det kan här förstås utifrån hela det åter-givna händelseförloppet – den berättelse som texten som helhet har återgett. Exemplet visar att referensen hos det kan vara endoforisk på ett mycket vid-gat sätt. Detta gör pronomenet det, som Hammarberg (2008) skriver, särskilt funktionellt i textsammanhanget.

2.1.1.2 Kataforiskt det

Förutom den anaforiska användningen kan endoforiskt det också användas

kataforiskt, vilket innebär att det hämtar referens från något som omnämns

senare i texten eller satsen. Relationen mellan det och det senare ledet kan då kallas för katafor–postcedent. Kataforer beskrivs i SAG (1:187) som mindre vanliga än anaforer och exempel med kataforisk syftning ges främst på de-monstrativa pronomen (se SAG 2:313, 320). Exempel på kataforiskt det visas i (2.4):

(2.4) a. De e ju så himla omfattande de där. (Hammarberg 2008:88)

b. Alla våtmarker, även de som inte har listats som ett CW-område, ska, så långt det är möjligt, nyttjas rationellt. (A)

c. Om det ligger i allmänhetens intresse ska de anklagade istället straffas i domstol. (A)

d. Det tog en stund men till slut hade man fått till en vak så att man kunde dra upp polismannen. (W)

I exempel (2.4a), som är ett talspråkligt exempel från Hammarberg (2008), hämtar det referens från det demonstrativa pronomenet det där som är en final dislokering (se SAG 2:296). Det där kan i sin tur ha en anaforisk re-lation till något som framgår i textsammanhanget omkring. I (2.4b)

häm-10 I denna avhandling återges inga autentiska namn i exemplen (se hakparenteser), med un-dantag av kända referenser.

tas referensen från verbfrasen nyttjas rationellt som refererar till en aktion.11

I (2.4c) refererar det i en inledande bisats till matrissatsens proposition. På så vis fungerar referensen även som en textuellt förbindande länk mellan satser. Kataforiskt det kan även hämta referens från en syntaktiskt sidoordnad sats. Detta ser vi i (2.4d), där det i den första satsen refererar till propositionen i samordnad sats (se även exempel i SAG 2:289 f.). Notera även att det i (2.4c) och (2.4d) är exempel på vidgad referens (se 2.1.1.1). Huruvida kataforiskt det kan ha generisk eller typrelaterad referens förefaller oklart, då sådana exempel är svåra att hitta i tidigare studier.

I detta arbete inkluderas kataforiskt det i den referentiella det-kategorin när det har en tydlig referens framåt i satsen. Men kataforiskt det kan ibland vara svårt att särskilja från icke-referentiellt det. Likheten mellan kategorierna kan i en del fall bero på att icke-referentiellt det i sin platshållande funktion också kan ha som funktion att förskjuta ett led till slutet av satsen så att det blir rematiskt – en funktion som lätt påminner om en framåtsyftande kataforisk relation (se Hammarberg 2008:89). Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 2.2.2.

2.1.1.3 Sammanfattning – endoforiskt det

Endoforiskt det sammanfattas i figur 2:2. Figuren visar ett system som inbe-griper tre olika aspekter av endoforisk referens: textrikning, referensrelation samt typ av referent.

Endoforiskt det kan hämta anaforisk eller kataforisk referens från tre typer av antecedenter/postcedenter: uttryck som anger entiteter, uttryck som anger aktioner och satser som anger propositioner. Referensrelationen kan vara spe-cifik eller generisk – det sistnämnda inbegriper även typanaforen som innebär referens till antecedentens betydelse, snarare än dess referent. Refensen hos det kan även vara vidgad, vilket innebär referens till en större textenhet.

11 Eftersom det ingår i en fras som är inskjuten mellan predikatsdelarna kan det även vara möjligt att betrakta hela den finita verbförbindelsen, ”ska nyttjas rationellt”, som antecedent. Tolkningen av antecedenten som infinit verbfras kan bli tydligare om den inskjutna frasen som

det ingår i istället placeras finalt: Alla våtmarker ska nyttjas rationellt, så långt det är möjligt [att

text- riktning katafor referens-relation specifik generisk vidgad det anafor referent aktion entitet proposition

figur 2:2 Det:s endoforiska referentialitet