Avhandlingens följande delstudier, de olika det-konstruktionernas respektive analyser, sker utifrån den del av materialet som består av den icke-referentiella
det-kategorin (se tabell 5:1). Av denna kategori har 3 000 meningar excerperats
varav 1 000 meningar från respektive texttyp: 1 000 från (A), 1 000 från (W) samt 1 000 från (B) (se tabell 4:5, ”steg 3”). Dessa meningar har kategoriserats i olika det-konstruktioner och utgör underlaget för avhandlingens fortsatta analys.
De konstruktionstyper jag identifierar i detta material är konstruktion med postponerat led (POST), konstruktion med opersonligt predikat (OP), pre-senteringskonstruktion (PRES), utbrytningskonstruktion (UT), passiv kon-struktion (PASS) samt konkon-struktion med predikativ och med-fras (MED). UT-konstruktionen ingår endast i de kvantitativa resultat som redovisas i detta avsnitt, men inte i den fortsatta analysen (se förklaring i avsnitt 4.3.3). I kapitlet om OP-konstruktioner lyfter jag dock fram några fall som eventuellt skulle kunna betraktas som elliptiska UT-konstruktioner (se avsnitt 9.1.1). Konstruktionstypernas fördelning visas i tabell 5:2, i fallande ordning, med start i den mest frekventa.
tabell 5:2 Frekvenser av det-konstruktioner
Det-konstruktion Antal POST 849 OP 825 PRES 653 UT 486 PASS 133 MED 54 Totalt 3 000
POST = konstruktion med postponerat led, OP = konstruktion med opersonligt predikat, PRES = presenteringskonstruktion, UT = utbrytningskonstruktion, PASS = passiv konstruktion, MED = konstruktion med predikativ och med-fras
I tabell 5:2 visas att de tre vanligaste konstruktionstyperna är POST-, OP- och PRES-konstruktion. Det är viktigt att samtliga det-konstruktioner, för-utom PASS-konstruktioner, har ett aktivt verb, medan PASS-konstruktioner har ett passivt verb. Det innebär att alla konstruktionstyper förutom PASS-konstruktioner är aktiva det-PASS-konstruktioner, medan PASS-PASS-konstruktioner ut-gör passiva fall av de övriga konstruktionstyperna. Det jag exempelvis kallar
för PRES-konstruktion eller POST-konstruktion i kommande analys är alltså en aktiv sådan. Skälet till att behandla passiva det-konstruktioner separat är att jag har undersökt gemensamma drag hos passiva det-konstruktioner samt hur dessa utmärker sig i förhållande till aktiva det-konstruktioner. I tabell 5:3 demonstreras att PASS-konstruktioner är en grupp som består av olika det-konstruktioner. (I tabellen ingår inte UT-konstruktionen eftersom denna inte konstrueras med passiva verb.)
tabell 5:3 Det-konstruktioner i aktiv och passiv form
Aktiv det-konstruktion Passiv det-konstruktion
POST OP PRES MED
PASS (POST, OP, PRES, MED)
Konstruktionstyperna fördelar sig olika över de tre texttyperna. Detta visas i tabell 5:4 med procentuell fördelning av olika det-konstruktioner per texttyp.
tabell 5:4 Procentuell fördelning av det-konstruktioner per texttyp
Det-konstruktion A W B Totalt POST 32,7 % 29,4 % 22,8 % 28,3 % (849) OP 13,5 % 23,1 % 45,9 % 27,5 % (825) PRES 29,0 % 22,7 % 13,6 % 21,8 % (653) UT 17,0 % 19,3 % 12,3 % 16,2 % (486) PASS 6,4 % 4,5 % 2,4 % 4,4 % (133) MED 1,4 % 1,0 % 3,0 % 1,8 % (54)
De texttyper som skiljer sig mest från varandra är bloggtexter (B) och akade-miska texter (A). Medan bloggtexter domineras av OP-konstruktioner, har akademiska texter relativt höga frekvenser av POST- och PRES-konstruktio-ner. Även PASS-konstruktioner är vanligast inom akademisk text. I webb-nyhetetstext (W) är det en lite jämnare fördelning av de fyra generellt mest frekventa konstruktionstyperna (POST, OP, PRES och UT) än i de övriga texttyperna. Resultaten med avseende på texttyper tas upp närmare i kapitel 11, efter att respektive det-konstruktion har analyserats.
I följande fem kapitel analyseras olika det-konstruktioner var för sig. I ka-pitlens första del är analysen inriktad på den ideationella metafunktionen
med fokus på processtyper (se kapitel 3). Syftet är att visa vad respektive det-konstruktion gestaltar för typ av skeenden och med vilken lexikogramma-tik. I kapitlens andra del behandlas interpersonell betydelse. Centralt i den interpersonella analysen är hur respektive det-konstruktion används för att uttrycka bedömningar av olika slag genom satsmönstret. Ett speciellt fokus ägnas åt konstruktionernas potential att fungera som interpersonella gram-matiska metaforer för modalitet och för annan modal bedömning. Textuell metafunktion berörs endast i mindre utsträckning, när denna visar sig vara relevant i förhållande till övriga metafunktioner.
Analyserna inleds med POST-konstruktionen i kapitel 6. Denna kon-struktionstyp är relativt enhetlig vad gäller den ideationella metafunktionen, men interpersonellt mer mångfasetterad eftersom den tydligast av alla kon-struktionstyper fungerar som grammatisk metafor för modalitet och modal bedömning. Kapitlet är det innehållsmässigt mest fylliga eftersom jag här förklarar min tillämpning av begrepp så som de används i efterföljande ka-pitel. Därpå beskrivs MED-konstruktionen i kapitel 7, som är mindre frek-vent i materialet men visar sig ha stora funktionella likheter just med POST-konstruktionen, såväl ideationellt som interpersonellt. I kapitel 8 avhandlas PRES-konstruktionen, som är lite speciell med avseende på processbetydelse. Jag föreslår i detta kapitel att konstruktionen (notera i sin aktiva form) kon-sekvent realiserar existentiell processbetydelse – dock med olika typer av exis-tens. PRES-konstruktionen visar sig även ha potential att fungera som gram-matisk metafor för modalitet/modal bedömning, men på ett mer komplext vis än POST-konstruktionen. I kapitel 9 beskrivs sedan OP-konstruktioner. Dessa benämns i plural eftersom de visar sig vara mycket variationsrika och kan lämpligen ses som en samling olika konstruktioner med fler specifika än gemensamma drag. OP-konstruktioner visar sig vara särskilt intressanta i det ideationella eftersom relationella processtyper utmärker sig som svåra att klassificera. Sist i ordningen studeras PASS-konstruktioner (kapitel 10). Även dessa benämns i plural eftersom de utgör passiva fall av andra det-konstruktio-ner. Kapitlet belyser särskilt agentivitet (se avsnitt 3.6), vilket visar sig vara re-levant när det kommer till att jämföra passiva det-konstruktioner med aktiva.
5.5 Sammanfattning
I detta kapitel har jag visat att referentiellt och icke-referentiellt det har en relativt jämn fördelning över materialets alla tre texttyper, utifrån min klas-sificeringsmodell med betonings- och ersättningstest. Jag har lyft fram fall där referensen hos det inte tydligt kan identifieras, men där det kan ersättas med
ett mer generellt uttryck. Denna referenstyp har beskrivits som bred eftersom den spänner över mer eller mindre avgränsade situationer upp till det mest generella. Jag har även redogjort för några fall där det sett till referentialitet är ambiguöst. Här visas att det inte alltid är självklart hur det ska tolkas även när kontexten innehåller en potentiell antecedent. Vidare har jag tagit upp ett antal lexikaliserade konstruktioner som tycks kräva ett obetonat det och där inget referentiellt uttryck kan ersätta detta: när det gäller …, det är frågan om
…, det är bara att …, ta det lugnt samt ha det bra och få det kämpigt. Dessa
konstruktioner tolkas som det-konstruktioner och ingår i det fortsatta analys-materialet. Ytterligare det-konstruktioner är sådana som liknar konstruktioner med postponerat led, men där det postverbala subjektet är en konditional/ temporal bisats. Bisatsens subjektsfunktion är beroende av både ledföljd och en värderande betydelse hos predikatet. Bisatsens tolkning som semantiskt subjekt innebär att det tolkas som icke-referentiellt.
I kapitlet har satserna med icke-referentiellt det kategoriserats som olika konstruktionstyper. De konstruktionstyper som jag identifierar är POST, OP, PRES, UT och PASS, varav POST är den mest frekventa typen och MED den minst frekventa. Med undantag av UT-konstruktionen kommer samtliga konstruktioner att behandlas i följande analys.
6. Konstruktion med postponerat led
POST-konstruktionen är den mest frekventa av alla det-konstruktioner i mitt material (se tabell 5:2). Konstruktionen utmärker sig av att ett satsled i form av en infinitivfras eller bisats är förskjutet till en position efter predika-tet (postponerat), och att ett icke-referentiellt det står på subjektsplatsen eller i fundamentet: det är kul att spela tennis igen (W). Det postponerade ledet fungerar i denna sats som ett referentiellt subjekt, medan det icke-referentiella
det är ett formellt subjekt. Det förekommer även att det postponerade ledet
fungerar som komplement på följande sätt: min tränare gör det kul att spela
tennis igen. I detta fall är det på samma sätt ett formellt komplement.
I detta kapitel analyseras ideationell och interpersonell betydelse i mate-rialets POST-konstruktioner. I avsnitt 6.1 avhandlas det ideationella, där jag visar att relationell och mental processbetydelse förekommer. Den relationella processbetydelsen är oftast attributiv och anger beskrivande egenskaper. Den mentala betydelsen innebär att en insikt på olika sätt drabbar en upplevare som inte sällan är underförstådd i processen. I avsnittet ger jag exempel på varje förekommande processtyp i materialet, och jag redovisar med tabeller hur lexikogrammatiken ser ut. Avslutningsvis sammanfattas POST-konstruk-tionens ideationella grammatik med en figur över det konstruktionsspecifika systemet. I avsnitt 6.2 analyseras POST-konstruktionens interpersonella be-tydelse. Centralt är hur konstruktionen fungerar som resurs för att uttrycka attityder genom olika slags bedömning. Detta beskrivs till stor del i termer av grammatisk metaforik för modal betydelse, och jag undersöker vilka för-utsättningar som råder för denna metaforik. I avsnittet presenteras även olika typer av bedömning så som de manifesterar sig i materialet. Eftersom den interpersonella semantiken är mycket innehållsrik upptar avsnitt 6.2 ett lite större utrymme i kapitlet.
I kapitlet introduceras även distinktionen mellan aktion och proposition, som kommer att användas här och i resterande analyskapitel. Distinktionen introduceras tidigt i avsnitt 6.1 och utvecklas sedan i den interpersonella ana-lysen (avsnitt 6.2), där den har sin främsta användning.