Kategorisering av det-konstruktioner

Min definition av det-konstruktion hänvisar generellt till ett satsmönster i vil-ket pronomenet det utifrån de ovan beskrivna testen är att betrakta som icke-referentiellt (se avsnitt 1.1). Sådana satsmönster har i detta arbete

kategorise-rats som olika det-konstruktioner. Inför analysen av olika det-konstruktioner har därmed en uppmärkning utifrån olika konstruktionstyper genomförts. Uppmärkningen har inneburit en del ställningstaganden som handlar om att särskilja konstruktionstyper från varandra. Min kategorisering har främst gjorts med utgångspunkt i de satsmönster som beskrivs i avsnitt 1.1 och som representerar SAG:s formella kategorier av satser med icke-referentiellt det. Motivet till denna utgångspunkt är att dessa typer stämmer tillräckligt väl överens med konstruktionerna i mitt material. Dock har jag behövt skärpa konstruktionstypernas avgränsning i samband med fall som liknar fler än en typ. Generellt visar sådana fall att det-konstruktioner har en tendens att glida in i varandra.

Närmast redogörs för hur några svårare gränsfall har kategoriserats (4.3.1). I redogörelsen har jag valt att utgå från PRES-konstruktionens avgränsning eftersom flera andra det-konstruktioner angränsar till just denna typ. Därefter beskrivs PASS-konstruktioner som jag har avgränsat på ett lite speciellt sätt i materialet, nämligen som passiva fall av andra det-konstruktioner (4.3.2). Avslutningsvis berättar jag att materialets utbrytningskonstruktioner har ex-kluderats ur analysmaterialet samt skälet till detta (4.3.3).

4.3.1 Avgränsningar gentemot presenteringskonstruktionen

PRES-konstruktionen avgränsas i detta arbete till satsmönster som är utfor-made av formellt och egentligt subjekt, där det egentliga subjektet har formen av en nominalfras som uppträder på objektsplatsen: Det pågår en diskussion

i Tyskland (A). PRES-konstruktionen har likheter med flera andra

det-kon-struktioner, både POST, OP- och UT-konstruktion. Jag ska närmast visa hur jag har dragit gränser mellan dessa.

Som egentligt subjekt betraktar jag enbart nominalfraser, men inte verb-fraser och nominala bisatser eftersom sådana snarare fungerar som postpone-rat led i en POST-konstruktion. Skillnaden mellan en sats med nominalfras (PRES) och en sats med verbfras/bisats (POST) kan synliggöras med deras olika möjlighet till ledföljdsvariation. I exempel (4.7) visas att de två kon-struktionerna har olika möjlighet att flytta fram det postverbala ledet till fun-damentet utan att det bortfaller i satsen.

(4.7) a. Det har hänt två bra saker [...]. (B) Jfr: Två bra saker har det hänt. b. Det är så stressigt att köra i stan. (B) Jfr: Att köra i stan är *det så stressigt.

I (4.7a) kan nominalfrasen två bra saker placeras i fundamentet (topikaliseras), medan verbfrasen att köra i stan (4.7b) inte kan det med ett kvarstående det.

Om verbfrasen placeras i fundamentet måste det istället bortfalla: Att köra i

stan är så stressigt. (SAG 3:556). Av detta skäl betraktar jag (4.7a) som

PRES-konstruktion och (4.7b) som POST-PRES-konstruktion. En gemensam möjlighet för båda konstruktionerna är dock att det postverbala ledet kan göras till or-dinärt subjekt, varvid det bortfaller (två bra saker har hänt, att köra i stan är

stressigt). Denna flyttning kallas också för subjektivering (Sundman 1980),

och då rör det sig inte längre om en det-konstruktion.

PRES-konstruktionen kan ibland konstrueras med kopulaverb och måste då särskiljas från predikativa det-konstruktioner med postverbal nominal-fras. Jag har i detta fall utgått från principen att nominalfrasens möjlighet till subjektivering är utmärkande för PRES-konstruktionen (SAG 4:62).41 Sub-jektivering kan också beskrivas som att det semantiska subjektet, som repre-senteras av nominalfrasen, smälter samman med det syntaktiska subjektet. I predikativa det-konstruktioner med strukturen det + kopula + NP är detta inte möjligt. En jämförelse visas i (4.8):

(4.8) a. Det är ingen här. (W) Jfr: Ingen är här.

b. Det var en märklig händelse i morse [...]. (B) Jfr: *En märklig händelse var i morse.

Konstruktionerna i (4.8) liknar varandra på så vis att en nominalfras är pla-cerad efter satsens verb. Men i (4.8a) kan nominalfrasen ingen genomgå sub-jektivering, medan nominalfrasen en märklig händelse i (4.8b) inte kan det. Konstruktionen i (4.8a) är således ett val av textuell ordning där nominalfra-sen är förskjuten till höger, medan nominalfranominalfra-sen i (4.8b) inte kan sägas vara förskjuten eftersom subjektivering inte är möjlig. Av detta skäl betraktar jag nominalfrasens funktion i (4.8b) som predikativ och konstruktionen som en OP-konstruktion, medan funktionen i (4.8a) snarare är egentligt subjekt, och konstruktionen är en PRES-konstruktion. Predikativet uttrycker då en angi-velse av tillstånd/händelse i likhet med konstruktioner som det är fred, det är

sommar, varvid predikationsbasen kan beskrivas som implicit (SAG 3:359).

Andra det-konstruktioner som liknar PRES-konstruktionen är de med ett utbrytningsformat satsmönster. I exempel (4.9) visas en presenteringsutbryt-ning:

41 I PRES-konstruktionen kan dock subjektivering av en komplex nominalfras ibland vara pragmatiskt omotiverad.: Det finns en viss risk att majoriteten någon gång säger stopp (W)  ?En viss risk att majoriteten någon gång säger stopp finns.

(4.9) Dock är det flera andra som har sökt samma plats [...]. (B)

Den postverbala nominalfrasen fungerar i (4.9) som predikativ snarare än som egentligt subjekt (SAG 4:503, 3:405). Utmärkande är att kopulaverbet i presenteringsutbrytning kan stå utan rumsadverbial, medan kopulan i PRES-konstruktioner typiskt har ett rumsadverbial och kan varieras med ett annat verb än kopula (där är det flera andra som har sökt samma plats, det

förekom-mer flera andra som har sökt samma plats) (se SAG 3:406).

Presenteringsut-brytningen delar emellertid samma informationsstruktur som den ordinära PRES-konstruktionen, eftersom nominalfrasen (inklusive relativsats) repre-senterar ny information på samma sätt som ett egentligt subjekt.

Syntaktiskt delar presenteringsutbrytningen samma struktur som UT-kon-struktionen, som likaså utformas av predikativ och en relativsats (se SAG 4:62 f.). Av detta skäl har presenteringsutbrytningar i materialet kategoriserats som UT-konstruktioner. Det ska dock noteras en skillnad i informationsstruktur mellan de två typerna, som består i att relativsatsen i UT-konstruktionen typ-iskt är presupponerad snarare än ny. Dock medför det likartade satsmönstret en del svårigheter med att skilja konstruktionerna åt – i synnerhet vid inde-finita, predikativa nominalfraser, varvid tillgång till textsammanhanget blir nödvändig (se Sundman 1980:54 ff., Søfteland 2014:272 ff. samt Engdahl 2010:86). Ett annat skäl för samkategorisering är att det i materialet förekom-mer många fall där typerna kan tänkas sammanfalla, som i exempel (4:10):

(4.10) a. Ja, i första halvlek var det mycket som gick fel. (W)

b. Jag tror det är många som är lite beroende av sin telefon [...]. (B)

Enligt Sundman (1980) och Søfteland (2014) är det särskilt svårt att skilja konstruktionerna åt när det utbrutna ledet är ett mängduttryck, vilket talar för att dessa fall är ambiguösa eller sammansmälta. Sundman (1980:56) me-nar att detta stöds av att motsvarande danska satser både kan konstrueras med

der och det – något som annars kan utnyttjas för att skilja konstruktionerna

från varandra.

Sammantaget har jag i kategoriseringen av PRES-konstruktioner som delar likheter med andra konstruktioner utöver definitionen i (1.1) tagit fasta på möjligheten till topikalisering av nominalfras, subjektivering av nominalfras, förekomst av rumsadverbial i samband med kopula samt möjlighet att variera kopulaverbet med ett annat verb.

4.3.2 Passiva konstruktioner – separat kategori

I detta arbete behandlas passiva fall av materialets övriga det-konstruktioner som en egen kategori: PASS-konstruktioner. Anledningen till att hantera siva konstruktioner separat är empiriskt motiverad utifrån frågor om hur pas-siv form eventuellt kan påverka semantiken hos olika konstruktionstyper (se även avsnitt 5.4).

4.3.3 Exkludering av utbrytningskonstruktioner

För att uppnå ett så sammanhållet resultat som möjligt har jag funnit det lämpligt att exkludera UT-konstruktionen (se tabell 5:2 nedan) från materia-let. Denna konstruktion utmärker sig från de övriga med avseende på infor-mationsstruktur, vilket jag bedömer skulle kräva en annorlunda forsknings-design utifrån ett material där större textsammanhang ingår (se exempelvis Søfteland 2014 som analyserar utbrytningar i samtal). Eftersom funktionerna hos denna konstruktionstyp inte enbart verkar vara att strukturera utan också på olika sätt markera information i sammanhanget (se Vallduví & Engdahl 1996), krävs utöver ett annat material möjligen också andra perspektiv och begrepp än SFG:s textuella ramverk. UT-konstruktionen är för övrigt en av tre konstruktionstyper med lägst frekvenser i materialet, och de två andra, lågfrekventa konstruktionstyperna, MED- och PASS-konstruktion, visar sig vara mer intressanta i förhållande till övriga det-konstruktioner. MED-kon-struktionen har till exempel en struktur som på många sätt liknar POST-kon-struktionen, men eftersom det postverbala ledets form är annorlunda har jag under analysarbetet funnit det relevant att studera konstruktionens modala, satsgrammatiska struktur. Likaså är PASS-konstruktionerna intressanta i för-hållande till aktiva det-konstruktioner. Det vore svårt att motivera en analys av konstruktionstyper som inte inbegriper några passiva fall, och jag därför samlat de passiva för en separat analys.

UT-konstruktioner ingår dock i den första delstudiens kvantitativa resultat som redovisas i kapitel (5), eftersom de har klassificerats som en av de kon-struktionstyper som förekommer i materialet med icke-referentiellt det. Som ovan nämnts (se 4.3.1) ingår bland dessa även utbrytningsformade presente-ringssatser med anledning av ett likartat satsmönster.